Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Oceana vill se tillfällig stängning av torskfisket i västra Östersjön

    EU:s fiskeministrar fattar beslut i nästa vecka.

    Den internationella miljöorganisationen Oceana, som arbetar med frågor som rör skydd av havsmiljöer, vill se en tillfällig stängning av fisket av den kritiskt överfiskade torsken i västra Östersjön. Detta för att ge beståndet möjlighet till återhämtning.

    Lasse Gustavsson, vd för Oceana i Europa, säger i ett pressmeddelande:

    – EU:s gemensamma fiskeripolitik kräver att länderna återskapar bestånden till hållbara nivåer. Att strunta i de vetenskapliga råden gränsar till att vara olagligt.

    I västra Östersjön (underområde 22, 23, 24 på kartan) befinner sig torsken i en kritisk situation, vilket bland annat beror på det höga fisketrycket. Oceana skriver i pressmeddelandet att framför allt Danmarks regering dock inte verkar inse allvaret i situationen:

    Enligt de vetenskapliga rekommendationerna från internationella havsforskningsrådet ICES bör torskkvoten för västra Östersjön begränsas till 917 ton under 2017 – en massiv minskning med 93 procent jämfört med föregående år. Danmark vill inte ha högre begränsningar än 20 procent, vilket motsvarar fångster som ligger tio gånger över forskarnas rekommendationer.

    EU:s fiskeministrar fattar beslut om 2017 års fiskekvoter i Östersjön i början av nästa vecka.

     

    ”Vi måste prata om klimatflyktingar”

    Den här veckan har EU-parlamentet genomfört två historiska omröstningar: att med stor majoritet godkänna klimatavtalet och rösta igenom en resolution inför COP 22 i Marrakech där det för första gången finns skarpa skrivningar om klimatflyktingar, detta skriver EU-parlamentarikern Linnéa Engström (MP) idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen

    Vi lever i en tid av klimatförnekelse. Vi ser cyklonerna och naturkatastroferna på teve och tänker ”stackars människor”, byter kanal och glömmer. Vi har presidentkandidater som Donald Trump som rakt av förnekar klimatförändringarna. I EU-parlamentets debatt om godkännande av klimatavtalet drev nationella fronten i Frankrike en linje där man förkastar klimatförändringarnas existens. Som tur är har avtalet en i folkmun kallad ”Trump-klausul”. Om avtalet ratificierats av ett land kan det först sägas upp tre år efter ratifikationen. Den processen tar ytterligare ett år vilket betyder att även om Trump blir president i USA och direkt vill infria sitt löfte om att riva upp klimatavtalet, så går det inte. Trump kan förstås obstruera genom att inte delat i förhandlingarna och vägra lägga fram klimatmål för USA enligt avtalets ambitioner, men han liksom alla länder är i praktiken bundna till avtalet i fyra år efter ratificering.

    I EU-parlamentets resolution om COP 22 i Marrakech finns för första gången starka skrivningar om klimatflyktingar. Diskussionen om klimatflyktingarna är inte enkel eller okontroversiell. Vissa tycker inte ens att vi borde prata om klimatflyktingar. Det kan handla om en rädsla för att ”skrämmas” genom att använda en retorik som en tror spelar högerpopulistiska krafter i händerna och ökar hetsen mot flyktingar och migranter. Andra tror helt enkelt inte att klimatförändringarna kommer att bli så allvarliga så att det skapar stora flyktingströmmar.

    Jag menar att vi absolut måste prata om klimatflyktingar. Migrationsflöden som klimatförändringarna orsakar kommer att bli den stora humanitära utmaningen för detta århundrade. FN har fakta på fötterna och redan nu har man dokumenterat en utveckling som bara kommer att förvärras i takt med en stigande temperatur. Det är fakta som inte går att förneka eller bortse från. FN: s flyktingorgan UNHCR har uppskattat att siffran för antalet människor som beräknas befinna sig på flykt år 2050 kan komma att uppgå till 250 miljoner.

    I den antagna resolutionen inför COP 22 i Marrakech nu i november kan en läsa: ” Europaparlamentet kräver att problematiken med klimatflyktingar och dess omfattning, som en följd av klimatkatastrofer orsakade av den globala uppvärmningen, tas på allvar.  Parlamentet noterar med oro att 166 miljoner människor tvingades lämna sina hem på grund av översvämningar, stormar, jordbävningar och andra katastrofer mellan 2008-2013. En klimatrelaterad utveckling i delar av Afrika och Mellanöstern kan bidra till instabilitet, ekonomisk påfrestningar och en upptrappning av flyktingkrisen i Medelhavsområdet”.

    Effekterna av klimatförändringarna och dess inverkan på kustnära samhällen är tydliga. Havsnivån höjs och för människor i länder som Bangladesh är klimatförändringarna kännbara. Där är det tydligt att vattennivån stiger och att de kustområden där många miljoner människor bor inom en snar framtid kommer att vara täckta av vatten.

    Etiopien är ett annat land drabbat av klimatrelaterade regnkatstrofer. Redan idag har  tusentals människor i Etiopien fått lämna sina hem. Kanske skulle vi prata om ”klimatmigranter” då det främst handlar om fattiga människor som har ingen, eller en ytterst liten möjlighet att lämna det egna landet. I ett kort perspektiv kommer förstås människor att främst röra sig i sitt närområde. Migrationsverket har stöd i  utlänningslagen  för at ge asyl till någon som inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Men sen den tillfälliga migrationslagen trädde kraft är den möjligheten borttagen.

    Kvinnors situation och roll glöms bort och nedvärderas i debatten om klimatförändringarna. År 2050 beräknas 75-80 procent av världens fattiga vara kvinnor på grund av diskriminering och sociala normer. Fattiga människor drabbas hårdare av klimatförändringarnas konsekvenser, och det är kvinnor i de mest utsatta länderna som får ta den största smällen. Kvinnor är starka förändringsaktörer i sina lokala samhällen då de ofta är ansvariga för jordbruket. Det är också kvinnorna som stannar då arbetstillfällen försvinner och männen måste ge sig iväg för att hitta arbete.

    En skriande liten del av den finansiering som finns tillgänglig för att anpassa oss till ett förändrat klimat är jämställdhetsintegrerad. Klimatregimen är djupt diskriminerande där besluten tas av män för män. Majoriteten av finansieringen för att tackla klimatförändringarna går till teknik-intensiva lösningar som främst gynnar män i rika länder.

    Klimatkrisen måste lösas globalt och nationellt. Den här veckan har vi kommit några steg närmare en lösning – Parisavtalet har trätt i kraft och EU parlamentet har bekräftat att klimatflyktingar finns. Det låter kanske absurt, men kanske kan en säga att politiken har slutat förneka konsekvenserna av klimatförändringarna och människors verklighet i de länder som drabbas värst. Inför COP 22 i Marrakech är orden på plats – nu är det handling som gäller.

    Linnéa Engström
    EU-parlamentariker (MP)

    En av Sveriges värdefullaste våtmarker blir naturreservat

    Området ligger i Dalarna och är en viktig livsmiljö för flera fågelarter.

    I dag meddelade länsstyrelsen i Dalarna att man fattat beslut om att bilda Sälsflottens naturreservat, som enligt skötselplanen (pdf) består av ett vidsträckt myrkomplex på sammanlagt 530 hektar. I ett pressmeddelade skriver länsstyrelsen:

    Området sprider ut sig över Vansbro och Gagnefs kommuner och tillhör en av Sveriges värdefullaste våtmarker. Det är en viktig livsmiljö för flera fågelarter som nu skyddas.

    Maria Blomkvist, naturskyddshandläggare på länsstyrelsen i Dalarna, säger i pressmeddelandet:

    – Som besökare i Sälsflotten har du möjlighet att uppleva denna stillsamma myr på egen hand. Våtmarkerna breder ut sig runtomkring dig, och vänder du blicken söderut så ser du Birtjärnsbergets siluett mot horisonten. Det är en vacker plats, som kan vara svårtillgänglig eftersom våtmarken inte alltid bär fotgängare.

    Regeringen vill satsa på snabbtåg

    Regeringen har idag presenterat satsningar på transportinfrastrukturen 2018-2029. Totalt ska det att satsas 622,5 miljarder kronor på transportinfrastruktur mellan 2018-2029, det är 100 miljarder mer än tidigare besked. Regeringen går också vidare med planerna på snabbtåg. Satsningarna har förhandlats fram tillsammans med Vänsterpartiet. 

    En viktig del av satsningen är förstärkt järnvägsunderhåll. Under perioden 2018-2029 ska det satsas 47 procent mer jämfört med perioden 2014-2025.

    De svenska snabbtågen har den sämsta punktligheten i Europa. Cirka en tredjedel av de svenska snabbtågen var mer än fem minuter försenade mellan 2008-2015, enligt Svenska Dagbladet som hänvisar till Trafikverket.

    I infrastrukturpropositionen tar regeringen också ställning för den omdiskuterade höghastighetsbanan och skriver:

    Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman. Utbyggnaden ska ske i en takt som ekonomin tillåter.

    Det första steget i satsningen på höghastighetsbanor är att Ostlänken, en sträcka mellan Linköping och Järna, ska börja byggas 2017. Vilka sträckor som ska byggas sen ska utredas av Trafikverket, skriver Sveriges Radio.

    Infrastrukturminister Anna Johansson säger dock till DN att hon inte längre tror att hela höghastighetsbanan kan vara klar 2035, vilket var den tidigare ambitionen. Banan bedöms kosta 230 miljarder kronor.

    Höghastighetsbanan är politisk kontroversiell. Igår meddelade Moderaterna att man säger nej till en höghastighetsbana med motivering att det blir för dyrt och att andra satsningar behövs istället. Detta trots att allianspartierna inför valet 2014 sa att de vill satsa på höghastighetsbanor. Tidigare har Liberalerna och Sverigedemokraterna sagt nej.

    Moderaternas ändring har fått intern kritik. Exempelvis säger förbundsordförande för Moderaterna i Östergötlands län, Christian Gustavsson, till Sveriges Radio att han är ”litet förbannad” över Moderaternas besked.

    Enligt Trafikverket skulle en höghastighetsbana sänka Sveriges årliga koldioxidutsläpp med 0,3 miljoner ton per år, vilket kan jämföras med vägtrafikens totala utsläpp på 16 miljoner ton per år.

    Enligt tre forskare på KTH riskerar höghastighetsbanan till och med att öka utsläppen eftersom bygget av banorna skulle skapa större klimatutsläpp en vad tågen sparar in. Men enligt andra forskare på KTH kan höghastighetståg ersätta en stor del av flyget på de aktuella sträckorna.

     

    .

    Anders Wijkman: ”Jublar vi i förtid?”

    KRÖNIKA: Parisavtalet – djävulen finns alltid i detaljerna. 

    Alla som är engagerade i klimatfrågan – och vi är många – har jublat de sista dagarna över det faktum att Parisavtalet nu är i hamn. Villkoren för att avtalet ska träda i kraft är uppfyllda.

    Många hade sina farhågor att EU-länderna inte skulle klara av att enas. Men Polens motstånd kämpades ned i Miljörådet och dagarna efter röstade EU-parlamentet med förkrossande stora röstsiffror för en ratificering. Och därmed kan avtalet träda i kraft.

    Så nu är det formella över. Inte ens en seger för Trump kan ändra på detta. Med detta inte sagt att en seger för Trump inte skulle skapa problem. Tvärtom. Klimatarbetet skulle skadas svårt om världens största ekonomi började aktivt obstruera. Men själva avtalet skulle vara säkrat.

    Men frågan måste ställas: Jublar vi i förtid? Ratificeringen var egentligen aldrig problemet. I vart fall inte sedan USA och Kina tog snabba beslut och skrev under avtalet i somras. Den stora utmaningen har hela tiden legat i implementeringen. Om målsättningarna i avtalet ska ha en chans att uppfyllas – både målet om att undvika större uppvärmning än 2° C och, inte minst, strävan om att inte överskrida 1,5° C, så behöver omfattande åtgärdsprogram komma på plats nu.

    Om vi går tillbaka till Parismötet så vet vi att de löften om utsläppsreduktioner som FN:s medlemmar lämnat inför Paris inte på långt när räcker för att klara målen i avtalet. Om inte mer görs i form av kraftfulla åtaganden under de närmaste åren kommer förutsättningarna att klara 1,5° C att vara definitivt borta. Chanserna att nå tvågradersmålet skulle vara starkt reducerade.

    IPCC har definierat en kolbudget för att klara tvågradersmålet med 2/3 sannolikhet. Vad som återstår att släppa ut – totalt – är mindre än 800 gigaton CO2e. Det är mindre än tjugo år med nuvarande utsläppsnivå.

    Sedan är frågan hur många av oss som egentligen är nöjda med ett upplägg där chanserna att klara tvågradersmålet bara är 66 procent?! Om vi skulle öka sannolikheten till, säg 80 procent, så reduceras den kolbudget som återstår väsentligt. Och ska vi klara målet om 1,5° C så är kolbudgeten mindre än 400 gigaton CO2e. Det innebär att utsläppen måste gå mot noll inom tio år.

    Det finns en faktor som kan öka manöverutrymmet. I de flesta av IPCC:s scenarier talas om så kallade negativa emissioner. De innebär att vi minskar volymen koldioxid i det naturliga biologiska kretsloppet. Den teknik som vanligtvis omnämns är så kallad BECCS – att elda upp biomassa för energiändamål och sedan neutralisera koldioxiden genom att begrava den i geologiska formationer. Kruxet är att de volymer det är frågan om är mycket stora. För att neutralisera säg fem gigaton CO2e årligen (drygt tio procent av de totala utsläppen i dag) skulle det krävas odling och skörd av biomassa för energiändamål på en yta större än Indiens, sannolikt under många decennier. Forskarna är med rätta tveksamma till om detta över huvud taget kommer att vara möjligt i en värld med 9-10 miljarder människor och där konkurrensen om land och vatten kommer att vara hård.

    Det finns andra möjligheter till negativa utsläpp – som massiva skogsplanteringar, att bygga kol i jordbruksmarken, att blanda träkol i marken, att stimulera tillväxten av mikroorganismer i havet, att öka byggandet i trä – för att ta de mest diskuterade exemplen. Det bästa vore rimligen att satsa på flertalet av dem. Men de volymer det är frågan om är under alla förhållanden en utmaning.

    Så hur man än ser det så kommer det att krävas radikala åtgärder för att klara Parismålen. De indikativa utsläppsmål som FN:s medlemmar lämnade in före Paris räcker ingen vart. Men den debatten är det få som vill föra. I stället handlar diskussionen om hur många länder som ratificerat avtalen och de allra senaste dagarna jublar man över att avtalet formellt är i hamn.

    Det känns litet tveksamt att störa glädjen. Men någon måste vara slaven på vagnen. Min uppfattning är att världens länder tar generande lätt på Parisavtalets implikationer. Djävulen finns alltid i detaljerna, denna gång i implementeringen.

    Egentligen har ingenting hänt sedan Paris som visar att länderna har insikt på djupet om att de löften man givit är klart otillräckliga. I inget land ser vi hittills prov på åtgärder initieras som innebär en radikal brytning med status quo. Elfordon är på gång. Sol och vind byggs ut i ökande takt. Men det går för långsamt, alltför långsamt.

    Även i Sverige är takten för låg. Den senaste budgeten innehåller förslag i rätt riktning, men långt ifrån tillräckligt. Det enda försvaret för att inte mera görs är att Miljömålsberedningens förslag är ute på remiss och att förslag på bred front kommer att läggas nästa år. Låt oss hoppas det. Men det är ändå obegripligt att inte mera görs för att till exempel rusta upp järnvägen i närtid eller att ett beskattningssystem införs för bilismen som gynnar kolsnåla fordon och kraftigt missgynnar motsatsen. Bilförsäljningen de senaste åren slår nya rekord och bensin och diesel dominerar starkt. Ett annat memento är att den nya livsmedelsstrategin inte verkar ha tagit nämnvärt intryck av Parisavtalets målsättningar.

    Dagen efter Parismötet stod följande att läsa i The Guardian:

    Besluten i Paris är ett mirakel jämfört med vad de kunde ha blivit, men en katastrof jämfört med vad de borde ha varit!

    Författare var George Monbiot. När euforin efter Paris har lagt sig – och vi har fått perspektiv på besluten – är det lätt att hålla med Monbiot. Svagheten var naturligtvis att ingenting sades i Parisavtalet om hur målen ska nås. Tiden är kort. För varje månad som går utan mer kraftfulla åtgärder så blir världen alltmer beroende av negativa utsläpp. Det är en ytterst riskabel framtid.

    Anders Wijkman


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    Parisavtalet träder i kraft

    I tisdags röstade EU-parlamentet ja till ratificering av det globala klimatavtalet från 2015, vilket betyder att avtalet nu börjar gälla på riktigt. 

    EU:s miljöministrar godkände ratificeringen redan förra veckan, men för att formellt kunna acceptera avtalet behövdes parlamentets stöd. För att avtalet ska träda i kraft krävs att minst 55 procent av världens länder, som står för minst 55 procent av de globala utsläppen, har ratificerat det. Innan EU:s godkännande hade 62 länder, som gemensamt stod för knappa 52 procent av utsläppen, undertecknat. Med EU-parlamentets godtycke passerades således den gränsen, skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande. Parisöverenskommelsen träder nu i kraft om trettio dagar.

    Förutom EU är Indien, USA och Kina viktiga aktörer som har ratificerat avtalet. Trots godkännandet på EU-nivå måste alla unionens enskilda medlemsländer även ratificera överenskommelsen individuellt.

    Sverigedemokraterna vill skära ner på miljöbudgeten med 2,3 miljarder kronor

    Partiet menar att vissa av regeringens satsningar på klimatet är att betrakta som slöseri. 

    Oppositionspartiernas budgetmotioner innehåller alla kraftiga nedskärningar då det kommer till utgiftsområde 20, allmän miljö- och naturvård.

    Supermiljöbloggen har tidigare i veckan skrivit om att regeringen vill satsa 8,4 miljarder på detta område under 2017, men Liberalerna vill minska anslagen med 2,3 miljarder, Kristdemokraterna med 2,9 miljarder och Centerpartiet med 2,1 miljarder.

    I dag presenterade Sverigedemokraterna sin budgetmotion (pdf), och här framgår alltså att partiet vill lägga 2,3 miljarder kronor mindre på miljöbudgeten än regeringen. Partiet motiverar det bland annat på följande sätt:

    Sverigedemokraternas miljöbudget är mindre än regeringens, givet en mer balanserad syn på klimat- och skogspolitik.

    I budgetmotionen skriver partiet exempelvis så här då det gäller de klimatåtgärder som regeringen föreslår:

    Mot bakgrund av detta är Sverigedemokraterna avvaktande till vissa satsningar på ”klimatet”. Det är att betrakta som slöseri i en situation där listan på mer trängande behov är mycket lång.

    sd

    Allt mer biogas i Sverige

    Produktionen ökar, visar ny statistik från Energimyndigheten.

    I Sverige har en ökad kapacitet för att producera biogas lett till att produktionen nu också ökar. I veckan publicerade Energimyndigheten ny statistik där det framgår att biogasproduktionen i Sverige var 1 947 GWh år 2015 vilket är cirka nio procent mer jämfört med året innan.

    I Energimyndighetens rapport (pdf) kan man läsa att det finns 282 biogasanläggningar i Sverige. Av den totala biogasen som producerades kom 36 procent från avloppsreningsverk, 44 procent från samrötningsanläggningar, 9 procent från deponier, 6 procent från industrianläggningar och 3 procent från gårdsanläggningar.

    Den största delen av biogasproduktionen skedde i Skåne, Västra Götalands, Östergötlands och Stockholms län. Av den producerade biogasen gick närmare två tredjedelar till uppgradering, vilket innebär att biogasen kan användas som drivmedel till fordon.

    Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige, kommenterar statistiken så här i ett pressmeddelande:

    – Siffrorna visar att biogasproduktionen ökat ytterligare under 2015, vilket är mycket glädjande. Biogas är ett av världens smartaste alternativa drivmedel som sluter kretsloppen och bidrar till målet om fossilfria transporter år 2030.

    Supermiljöpodden #17 – ”Klimatfrågan har trökig retorik”

    Ministerrådet och parlamentet har godkänt en ratificering av klimatavtalet i EU och med detta passeras den magiska 55 % gränsen. Mer diskuteras nya sektorer för metallåtervinning, Oslos ambitiösa klimatbudget samt hur man identifierar en klimatskeptiker.  

    I studion: Ellen Palm och Vera Telemo.


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljopodden.se

    Centerpartiet vill skära ner 840 miljoner kronor på skydd av värdefull natur

    Partiets budgetmotion presenterades i dag. 

    Det var i september som regeringen presenterade sin budgetproposition för nästa år. Supermiljöbloggen har nu i veckan skrivit om hur Liberalerna och Kristdemokraterna vill skära ner stort på utgiftsområde 20, allmän miljö- och naturvård. Liberalerna vill minska anslagen med 2,3 miljarder kronor medan Kristdemokraterna vill minska anslagen med 2,9 miljarder kronor, detta jämfört med regeringen som valt att lägga 8,4 miljarder på denna post under 2017.

    I dag presenterade Centerpartiet sin budgetmotion (pdf). Då det gäller utgiftsområde 20 vill man minska på anslagen med 2,1 miljarder jämfört med regeringen.

    Exempelvis vill regeringen satsa 1 268 miljoner kronor nästa år på skydd av värdefull natur, men den posten vill Centerpartiet skära ner med 840 miljoner kronor.

    c

    Kristdemokraterna vill skära bort en tredjedel av miljöbudgeten

    Kraftigt minskade anslag till budgetpost 20, allmän miljö- och naturvård. 

    I går skrev Supermiljöbloggen om hur Liberalerna under nästa år vill lägga 2,3 miljarder kronor mindre på utgiftsområde 20, allmän miljö- och naturvård, detta jämfört med regeringen som valt att lägga 8,4 miljarder på denna post under 2017. Bland annat vill Liberalerna satsa en halv miljard mindre än regeringen då det gäller skydd av värdefull natur.

    Kristdemokraterna går dock ännu längre. I går presenterade partiet sin budgetmotion (pdf), och här framgår att man vill minska anslaget till allmän miljö- och naturvård med hela 2,9 miljarder kronor nästa år jämfört med regeringen. Exakt hur mycket som skärs i de olika områdena, exempelvis skydd av värdefull natur, framgår inte av motionen.

    kd

     

    Begränsad klimatpåverkan – hur går det egentligen?

    Det första svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Begränsad klimatpåverkan. Det är ett miljökvalitetsmål som kräver både nationella och internationella insatser, och kanske det mål som är mest uppmärksammat i samhällsdebatten.

    I Riksdagens definition av miljömålet står det:

    Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

    Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

    Vad handlar målet om?

    Koncentrationen av växthusgaser stiger till följd av mänsklig påverkan. Industri, energi- och transportsektorn står idag för stora delar av de fossila bränslen som släpps ut i atmosfären och påverkar den globala medeltemperaturen. Med ökad medeltemperatur kommer klimatet förändras, globala system rubbas och naturkatastroferna att öka. Smältande isar och ökenområden som breder ut sig är bara ett par exempel där klimatförändringarna leder till katastrofala följder. Många av de naturtyper vi har idag kommer att försvinna och många ekosystem att förstöras.

    I målet finns två preciseringar; temperatur och koncentration, där temperaturen på sikt ska begränsas till högst två grader och koncentrationen ska ligga på högst 400 ppm.

    Vad görs?

    Globalt: Enligt det avtal som världens länder skrev under på klimattoppmötet COP21 i december 2015 ska de globala utsläppen av växthusgaser ligga på en nivå som gör att medeltemperaturen hålls väl under 2 grader. För att uppnå de utsläppsminskningar som behövs globalt behöver världen halvera sina utsläpp till 2050 och nå nära noll till 2100. Dock är de utsläppsminskningar världens länder har förbundit sig att utföra inte på länga vägar tillräckliga, utan kommer nå en bra bit över två grader. Fortfarande slås värmerekord efter värmerekord i världen och koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stiger allt mer.

    Nationellt: Den parlamentariska miljömålsberedningen lämnade i juni förslag till regeringen om ett klimatpolitiskt ramverk. Denna politiska överenskommelse inkluderar en klimatlag och det långsiktiga utsläppsmålet att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Regeringen har även tagit fram ett nytt investeringsstöd för klimatåtgärder, det så kallade Klimatklivet. Kommuner och landsting kan söka stöd för så kallade stadsmiljöavtal, som är statligt medfinansierade lokala och regionala kollektivtrafikprojekt i tätorter.

    På nationell nivå sker satsningar på förnybar energi och alternativa bränslen till de fossila. Regeringen har som mål att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer vilket bland annat innebär att fordonsflottan ska vara fossiloberoende år 2030.

    Uppnås målet?

    Prognosen för att uppnå målet är negativ, vilket är en tydlig indikation på att inte tillräckligt har gjorts för att begränsa den klimatpåverkan som sker. Sveriges utsläpp ser i vissa fall ut att minska, men de minskar i alltför långsam takt enligt den senaste uppföljning som gjorts. Dessutom sker inte någon minskning om man ser ut ett konsumtionsperspektiv, där import och export räknas med.

    Det behövs betydligt kraftigare åtgärder och skärpta krav från Sveriges håll om man faktiskt ska kunna begränsa klimatpåverkan och uppnå den definition av målet som Sveriges riksdag har satt upp. Redan nu är koncentrationen av växthusgaser i atmosfären uppe på 400 ppm och fortsätter att stiga. Det kommer krävas betydligt mer verkstad än prat i fortsättningen för att det ska finnas en chans att bromsa den ökande medeltemperaturen.


    Bakgrund:

    Klimatförändringarna uppkommer i och med växthusgasernas påverkan på den globala medeltemperaturen, den så kallade växthuseffekten, som gör att jordens medeltemperatur ökar. Växthusgaserna är de gaser i atmosfären som påverkar temperaturen genom att absorbera infraröd strålning, det vill säga koldioxid, men även vattenånga, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon bland annat.

    För att få en enhetlig och mätbar skala anges de olika gaserna i koldioxidekvivalenter, där koldioxid är utgångspunkt. Metan är till exempel 25 gånger kraftigare och dikväveoxid närmare 300 gånger kraftigare än koldioxiden. Idag ligger koncentrationen av växthusgaser på cirka 400 ppm, en siffra som naturligt borde ligga strax under 300 ppm (förindustriell nivå).

    Regeringen presenterar nytt bidrag för energilagring

    Efter sommarens heta diskussioner om solskattens vara eller icke vara ger regeringen solenergin ett nytt försök.  Nu kan den som vill lagra sin egenproducerade el räkna med ett nytt bidrag.

    I somras beslutade regeringen att den som har solcellsanläggningar på 255 kilowatt eller mer måste skatta för sin elproduktion, ett beslut som fick ett mulet mottagande av svenska solels-förespråkare.

    Efter vågor av kritik sträcker nu regeringen ut en hand till de som har valt att producera sin egen el. Handen tar denna gång formen av ett bidrag på upp till 60 procent av kostnaden för energilagringen.

    Genom att använda energilagring såsom batterier kan man få ut mer av sin egenproducerade el och utöka användningen till stunder då solen har gått ned och vinden har mojnat.

    Bidraget gäller installationer av energilager som påbörjas och avslutas mellan 2016 och 2019. Solskatten som infördes i somras gäller fortfarande men kan komma att förändras.

    Liberalerna vill skära ner på anslagen till skydd av värdefull natur – med en halv miljard kronor

    Mindre pengar också till klimatarbetet. 

    I september presenterade regeringen sin budgetproposition för 2017. Enligt regeringen är det en ”historisk” budget, detta på grund av att det är Sveriges största klimat- och miljöbudget någonsin.

    Då det gäller utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård (pdf), vill regeringen nästa år exempelvis satsa 1 268 miljoner kronor på skydd av värdefull natur, samt också 998 miljoner kronor på åtgärder för värdefull natur, vilket inkluderar bland annat skötsel av skyddade områden.

    Dessa båda utgiftsposter vill dock Liberalerna kraftigt skära ner på. I förra veckan presenterade partiet sin budgetmotion för 2017 (pdf), och här framgår att man vill skära ner på dessa områden med 528 respektive 298 miljoner kronor.

    Sammantaget vill Liberalerna lägga 2,3 miljarder kronor mindre på utgiftsområde 20 under nästa år, jämfört med regeringen.

    lib

     

    Svenska äpplen glöms bort i trädgårdarna

    De svenska äppelträden är fulla av frukt, men ändå importeras nästan alla äpplen vi äter. Hundratusentals ton ruttnar varje år, frukt som mycket väl skulle kunna tas tillvara. 

    Såhär års dignar de svenska äppelträden av frukt, ton efter ton med smaskiga, smarriga äpplen. Men det finns ett orosmoln. Hundratusentals ton tas inte tillvara utan ruttnar bort, enligt en rapport som kommit i samarbete mellan SLU och Fritidsodlarnas Riksförbund. En av anledningarna kan vara att vi hellre köper importerade äpplen, enligt en artikel i DN.

    De bortglömda äpplena skapar ett enormt matsvinn, som vi faktiskt lätt skulle kunna göra något åt. Delvis är det ofta fullt ätbar frukt, där många sorter går att lagra under lång tid, delvis kan de skickas på återvinning och bli till biogas. Av de 280 000 ton äpplen som svenska trädgårdar har kapacitet att producera kan det vara så lite som fem procent som äts upp.

    Både kunskap och förståelse för det hemodlade har försvunnit. Vi har blivit så bortskämda att vi nästan hellre köper i affär än plockar våra egna äpplen, menar Lise-Lotte Björkman, trädgårdsrådgivare på Riskförbundet Svensk trädgård till DN.

    Vad kan du då göra om du har äppelträden därhemma fulla av frukt? Sommaräpplen kan ibland vara svårare att förvara jämfört med höst- och vinteräpplen, men att koka mos eller frysa in i småbitar är alltid en bra idé. Det kan sen användas i både matlagning och bakning. Du kan även musta dina äpplen eller torka dem till knapriga äppelchips.

    Som privatperson har du inte tillgång till bekämpningsmedel, så man kan mer eller mindre säga att den hemodlade frukten är ekologisk, säger Lise-Lotte Björkman.

    Det finns även olika grupper och hemsidor som har fruktförmedling där folk som har för mycket frukt ger bort det till de som inte har. På det sättet hjälper man varandra.

    Insamling bidrog till att gammelskog blir naturreservat

    Ett 40-tal arter som indikerar höga naturvärden har påträffats i skogen. 

    I veckan stod det klart att Iglekärrs gammelskog i Ale kommun några mil norr om Göteborg skyddas. Området är cirka 75 hektar stort och här finns värdefull blandskog och flera rödlistade arter.

    Skogen har under flera år varit föremål för en insamling genom Naturarvet, en stiftelse som har som mål att förvärva områden med skyddsvärd skog för att på så sätt medverka till bevarandet av den biologiska mångfalden i Sverige.

    Då det gäller Iglekärrs gammelskog så skrev Naturarvet för några år sedan kontrakt med dåvarande markägarna om att få köpa skogsområdet. Därefter påbörjades insamlingen.

    Länsstyrelsen i västra Götaland, som också spelat en central roll då det gäller skyddet av skogen, skriver nu i ett pressmeddelande:

    Under årens lopp har en stor mängd privatpersoner, företag med flera engagerat sig i insamlingen. En insamling som när den nått halva målet ledde till att Länsstyrelsen beslutade att bidra till bevarandet av området genom att skjuta till återstående del av köpeskillingen.

     

     

    Sveriges befolkning tycker det är viktigt att skydda värdefull natur

    Ny undersökning från Naturvårdsverket.

    TNS Sifo har på uppdrag av Naturvårdsverket undersökt vad befolkningen i Sverige anser om skyddad natur.

    Resultatet (pdf) visar att 80 procent instämmer helt och tolv procent instämmer delvis i att det är viktigt att skydda natur. Det kan jämföras med tre respektive två procent som är helt oenig eller delvis oenig i att detta är viktigt.

    Maano Aunapuu, tf sektionschef på Naturvårdsverket, säger i ett pressmeddelande:

    – Det är glädjande att se det fortsatt starka stödet. Att skydda naturen bidrar till att värdefulla skogar och vatten, fjäll och myrar, ängar och hagar och alla dess arter inte hotas eller förstörs, inte nu och inte i framtiden.

    Han fortsätter:

    – Sveriges 29 nationalparker och drygt 4 400 naturreservat innebär att värdefull natur bevaras och också görs tillgänglig för naturupplevelser och friluftsliv. Det är sannolikt en förklaring till att Sveriges befolkning tycker det är viktigt att skydda värdefull natur.

    _____

    En karta med samtliga skyddade områden i Sverige finns här.

     

    Miljöministern krävs på svar om åtgärder mot fimpar

    Varje år slängs omkring en miljard fimpar på gator, torg och i naturen – bara i Sverige. 

    Förra året skrev Håll Sverige Rent en debattartikel här på Supermiljöbloggen om problemet med fimpar:

    En fimp på gatan må vara ringa, men en miljard fimpar går inte att beskriva på något annat sätt än som ett betydande samhällsproblem. Håll Sverige Rent anser att cigarettfimpen, liksom allt annat småskräp, bör inkluderas i nedskräpningsboten. Dels utgör det en viktig signal för allmänheten att det mest frekventa skräpet i Sverige faktiskt omfattas av en bot, dels är det enklare för den som skriver ut boten eftersom man slipper den svåra gränsdragningsproblematiken som uppstår när någon kastar ett mindre skräp. Den som skriver ut boten slipper helt enkelt fundera på om nedskräpningen är straffbar eller inte.

    Riksdagsledamoten Lennart Axelsson (S) är inne på ett liknande spår. För drygt en vecka sedan lämnade han in en skriftlig fråga till miljöminister Karolina Skog (MP), där han skriver:

    Skräp i parker och på gator och torg är tyvärr en vanlig syn. Och det finns ett speciellt skräp som det formligen kryllar av, nämligen fimpar. Varje dag slängs 2,7 miljoner fimpar på marken i Sverige. Håll Sverige Rents undersökningar visar att det slängs 1 miljard fimpar varje år på våra gator och torg, 1 000 000 000. Det motsvarar drygt 13 000 badkar fyllda med stinkande fimpar.

    Mätningar visar att ca 60 procent av allt skräp i stadsmiljöer är fimpar – ett giftigt skräp som det i dag är helt riskfritt för rökaren att kasta på gatan, trots att det infördes böter för några år sedan för att tydligare visa att det är fel att skräpa ned. Men fimpen undantogs av obegriplig anledning från att räknas som grund för böter.

    Min fråga till miljöministern är:

    Pågår det något arbete med att försöka komma till rätta med detta stora miljöproblem?

    Ett svar väntas från miljöminister Karolina Skog i nästa vecka.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.