Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    I Köpenhamn får maten en andra chans

    WeFood i Köpenhamn säljer mat som ratas i vanliga matvarukedjor. I februari slog WeFood upp dörrarna till sin första butik och nu öppnar de upp sin andra butik i centrala Köpenhamn. Dessutom är en tredje planerad till 2017, då i Århus.

    WeFood är en mataffär som säljer ”gammal” mat, eller närmare bestämt, mat som passerat sitt utgångsdatum eller av andra anledningar inte blivit såld i de vanliga matvarukedjorna. I våras öppnades den första butiken, något som uppmärksammades av bland annat The Telegraph, Washington post och The Independent.

    Idén med Wefood är att ta vara på mat som passerat utgångsdatumet men fortfarande går att äta och på så vis minska matsvinn. Butiken som drivs av frivilliga i Folkekirkens Nødhjælp säljer varorna de får in med 50-70 procent rabatt och överskottet går sedan till att bekämpa fattigdom. Såhär säger Thomas Mølgaard Andersen, en av de ansvariga bakom butiken

     

    Det är fantastiskt att se den uppbackning som vi fått till WeFood. Både från de frivilliga, de ansvariga och från våra många leverantörer. Redan de första tre månaderna har WeFood tagit emot mer än 35 ton överskottsvaror. Det är både till gagn för våra många kunder, för miljön och inte minst för världens fattiga. 

    Matsvinn står för 20-25 procent av den totala klimatpåverkan

    Enligt WeFood slänger danskar 700.000 ton mat varje år. Naturvårdsverket menar att svenska hushåll ligger på samma nivå, vilket betyder omkring 74 kg per person och år. För hushållen är det till stor del en fråga om beteende, där många köper mer mat än de äter, eller vara allt för försiktiga med utgångsdatumen och slänga det som egentligen är ätbart. Även om den största delen svinn kommer från hushållen så inträffar det i hela produktionskedjan. Svinn från butiker beror enligt naturvårdsverket ofta på att bäst-före-datumet på produkten har passerat.

    SMB har tidigare uppmärksammat ett liknande initiativ i Sverige. Läs mer om det här

    Naturvårdsverket hade tillsammans med jordbruks- och livsmedelsverket ett regeringsuppdrag om minskat matsvinn mellan 2013-2015. På sin hemsida skriver de att uppdraget som fokuserade på kommunikation och informationsspridning hade genomslag, men att en nationell strategi för minskat matsivnn behövs

     

    Världshungerdagen sätter fokus på klimatförändringarna

    ”Climate is Changing. Food and agriculture must too.” Så lyder temat för årets upplaga av världshungerdagen, en dag som årligen arrangeras av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

    För att uppmärksamma hunger och undernäring anordnas varje år Världshungerdagen (World Food Day) i länder världen över. I år är alltså temat klimatförändringar och hur jordbruk och matproduktion måste anpassas till förändrade förutsättningar, samtidigt som de måste utvecklas i riktning mot en mer hållbar och resilient produktion. Det betyder till exempel att vi behöver använda odlingsbar mark och resurser mer effektivt och även effektivisera produktionskedjan för livsmedel, skriver FAO på sin hemsida.

    Mat och klimat är tätt sammanlänkade. Matproduktion medför utsläpp av växthusgaser och påverkar ekosystem. Klimatet i sin tur, påverkar livsmedelsförsörjningen i och med ökad risk för torka, översvämningar och andra typer av extremväder. Dom hårdast drabbade är de som är beroende av jordbruk som inkomstkälla och tillhör ofta den andel som lever i fattigdom. Hållbar produktion och konsumtion för att bevara planetens ekosystem idag, såväl som för framtida generationer är också en del av Agenda 2030 och de utvecklingsmålen från FN.

    På jordbruksverkets hemsida kan du läsa mer om matens klimatpåverkan och hos FAO finns tips för en minskad klimatpåverkan.

    SMB har tidigare uppmärksammat matens miljöpåverkan, läs bland annat:

    Rockström: ”Vi håller på att äta ihjäl både oss själva och planeten”

    Sverige ratificerar klimatavtalet

    Under torsdagen godkände riksdagen fjolårets Parisavtal.

    Sverige sällar sig till den växande skaran länder som genomför ratificeringen, och därmed formellt åtar sig att genomföra klimatavtalet, enligt ett pressmeddelande från regeringen. I nuläget har 77 parter skrivit under avtalet, som träder i kraft 4 november.

    Det svenska godkännandet föregicks av EU:s beslut att ratificera, vilket Supermiljöbloggen skrivit mer om här och här.

    Tyvärr, det är fortfarande ohållbart att flyga

    Arlanda slår rekord i antal flygningar år efter år – men hur blir det med flygets klimatpåverkan? Varken biobränslen eller klimatkompensering är en bra lösning, så det enda hållbara är att flyga mindre eller göra som klimatforskaren Kevin Andersson och sluta flyga helt.

    När klimatavtalet i Paris skrevs under i höstas var det något viktigt som fattades – nämligen regleringar för utsläpp från internationella flyg. Förra året stod flyget för ca 5 procent av den globala klimatpåverkan, och enligt flygbranschens beräkningar kommer utsläppen att fyrdubblas fram till år 2050.

    Om vi ska klara av att rädda planeten från klimatkaos borde vi alltså på allvar börja prata om hur vi ska hantera flygets påverkan på miljön. Så vad är då alternativen?

    Men framtidens hållbara bränslen då?

    Biobränsle kanske? Både majs, tobaksplantor och annat har använts för att försöka tillverka mer miljövänligt flygbränsle, och hittills har totalt 2 500 flygningar med någon form av biobränsle genomförts. I dagsläget finns det dock inget som tyder på att det skulle gå att producera biobränsle för flyg i någon större skala, enligt Transport & Environment, en europeisk organisation som jobbar för mer miljövänliga transporter. Dessutom kostar biobränsle 2,5-8 gånger mer än fossilt och även bioresurser är begränsade – marken behövs till så mycket annat.

    Många regeringar har istället satt sitt hopp till klimatkompensering för flyget. FN-organet ICAO, Internationella civila luftfartsorganisationen, har i många år försökt hitta en lösning för att sänka utsläppen från flygbranschen. Efter förhandlingar i Montréal blev det förra torsdagen klart med ett globalt avtal för klimatkompensering. Redan i förväg var det dock många miljöorganisationer som kritiserade avtalet för att vara svagt, dels för att det bygger på frivilligt deltagande av länderna och dels för att effekterna på klimatet inte är garanterade.

    En stor nackdel med klimatkompensering är att det inte löser grundproblemet med de höga utsläppen från flyget, utan bara kompenserar genom att sänka utsläppen någon annanstans – vilket inte är hållbart i längden.

    Håll i er – det finns en lösning!

    Men – hör och häpna – det finns ett tredje alternativ! Vi kan ju försöka flyga lite mindre? Flera klimatforskare har slutat flyga helt på grund av flygets stora klimatpåverkan, bland annat Peter Kalmus, Clive Spash och Kevin Andersson. Kevin Andersson är ny gästprofessor i klimatledarskap på Uppsala Universitet och har inte flugit på 13 år – istället tog han tåget till Uppsala från hemmet i Manchester.

    Han ser flygning delvis som en symbolisk fråga där han anser att klimatforskare borde gå före och visa på de radikala förändringar vi behöver göra. För just nu går det åt fel håll – vi flyger bara mer och mer, och det har stor påverkan. En flygresa till Thailand släpper ut runt 2 ton koldioxid per person, medan ett helt års utsläpp från en genomsnittlig svensk konsument är 8 ton. En hållbar nivå ligger på mellan 0,7-1,5 ton per år. Så vad säger ni, visst kan vi få ner flygandet?


    Vill du veta mer om flygets klimatpåverkan och framtid? Sveriges Radios program Klotet har ett intressant avsnitt om flygets klimatpåverkan.

    Mindre is bör leda till mer handling

    The Guardian och CNN rapporterade under september om en oroande utveckling i den arktiska regionen. Arktis riskerar att helt förlora sommarisen och isen på Grönland smälter snabbare än tidigare beräknat. Nu manar FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon till omgående implementering av Parisavtalet för att stoppa den negativa utvecklingen.

    Varje sommar krymper istäcket i Arktis för att sedan åter frysa på under vinterhalvåret. I september nådde sommarisen sitt minimum, vilket visade sig vara näst intill rekordlåga nivåer. Bara 2012 var sommarisen i det Arktiska havet lägre än i år, vilket är förvånade enligt Mark Serreze, direktör på amerikanska National Snow and Ice Data Centre (NSIDC).

    I en kommentar till CNN förklarar han att det svala och molniga väder som varit, vanligtvis brukar leda till det motsatta.

    Det mesta tyder på att Arktis kommer att förlora sommarisen helt

    Sommarisen på Arktis har visat nedgående trend under en längre period och även om isen nu börjat frysa på igen inför vinterhalvåret, är det möjligt att Arktis helt förlorar istäcket inom tre generationer, menar Jan Leiser, forskare på Australiens Antarctic Climate & Ecosystems Cooperative Research Centre i en kommentar till CNN.

    Mindre istäcke en konsekvens av klimatförändringar

    Också på Grönland har man ny data, som visar att isen smälter i n snabbare takt än tidigare uppskattningar visat. Genom ny GPS data menar forskare i en ny publicerad studie att isen smälter med 8% mer än vad tidigare siffror pekat på, skriver The Guardian. Även om man på Grönland har kunnat urskilja en långsiktigt nedåtgående trend menar man att klimatförändringarna snabbar på denna process ytterligare.

    En sak vi kan vara säkra på är att en varmare atmosfär och ett varmare hav bara kommer att accelerera denna trend.

    säger Jonathan Bamber, en av forskarna bakom den nya rapporten till The Guardian.

    ”When the arctic suffers, the world feels the pain”

    Citatet kommer från ett tal av Ban Ki-moon, till Arctic Circle Assembly i Reykjavik. Generalsekreteraren nämnde även hur den arktiska regionen är ”ground zero” för klimatförändringar och hur den värms upp snabbare än resten av planeten.

    Ett varmare klimat har förödande konsekvenser. Den arktiska regionen fyller en särskilt viktig funktion i att kyla ner planeten. Smältande isar är inte bara en produkt av klimatförändringar utan riskerar också att förstärka effekten genom så kallade klimat feedbacks. När istäcket minskar och ersätts med barmark, minskar jordens reflexiva yta och det uppstår en positiv feedback.

    Mindre yta som reflekterar tillbaka solens strålning innebär att mer strålning stannar kvar inne i atmosfären vilket i sin tur innebär än högre temperaturer. Dessutom leder ett minskat istäcke till mer- och varmare hav, vilket i sin tur innebär mindre is de nästkommande åren.

    Tillståndet i Arktis påverkar således hela planeten. Något som också Ban Ki-moon påpekade under sitt besök på Island

    Arktis stödjer de fundamentala klimatsystemen, regionalt och globalt. Arktis framtid är knutet till framtiden av Miami, Mumbai, Shanghai och städer världen över – och mycket annat såklart.

    Samtidigt underströk Generalsekreteraren att det är brådskande med en implementering av Parisavtalet för att stoppa utvecklingen i den arktiska regionen.

    Vad som står klart är att det måste till omfattande omställning för att vända trenden. Vi kan bara hoppas att Ban Ki-moons uttalanden bidrar till att utvecklingen i den arktiska regionen tas på allvar och att Parisavtalet träder i kraft omgående, vilket väntas hända inom kort.


     

    För en animering av utvecklingen av istäcket i Arktis, klicka här

    Nytt marint naturreservat föreslås i Kattegatt

    Positivt både för den biologiska mångfalden och för möjligheten att fiska hållbart, menar länsstyrelsen i Skåne. 

    I dag meddelade länsstyrelsen i Skåne att man inlett en process för att bilda ett marint naturreservat i de nordligaste delarna av Skånes Kattegattområde. Det handlar om mjuka bottnar som ligger djupare än 20 meter som nu är aktuella för att ingå i reservatet.

    Jonas Gustafsson, marinbiolog på länsstyrelsen i Skåne, säger i ett pressmeddelande:

    – Ett naturreservat innebär att området fredas från skadliga verksamheter, till exempel bottentrålning, och samtidigt öka bottensamhällenas biologiska mångfald och produktion. På så sätt kommer även fiskproduktionen att gynnas. Det skulle kunna vara möjligt att tillåta andra typer av fiske, exempelvis fiske med kräftburar inom delar av området.

    Länsstyrelsen är ännu inte färdig med den geografiska avgränsning, men en del av området har varit fiskefritt sedan 2009, och länsstyrelsen ser återupptagen bottentrålning som det största hotet mot mjukbottnarnas djursamhällen.

    I början av nästa år hoppas länsstyrelsen i Skåne kunna presentera ett första förslag på vad som ska skyddas och vilka föreskrifter som ska gälla.

    ____

    Nedan kan du se ett videoklipp från inventeringar av Skånes djupa Kattegattbottnar.

    ”Elbilar är bra – även i Polen”

    ”En koldioxidfri elproduktion är en nyckel för att minska utsläppen. Men på vägen dit är det inte värre att elen används till bilar än något annat”, detta skriver Daniel Engström Stenson, Klimatpolitisk analytiker på tankesmedjan Fores idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

    ”Elbilar är väl bra – men vad händer om alla i Kina ska köra koleldade elbilar?” Vi är säkert många som på flera seminarier fått höra varianter av detta uttalas, ofta med nickande åhörare.I en nyligen publicerad artikel i Financial Times finns en ny variant av detta; om länder som Polen får fler elbilar kommer de klimatpåverkande utsläppen att öka. För den enskilda bilen stämmer det. För utsläppen totalt stämmer det inte.

    Artikeln i Financial Times bygger på en rapport från European Environment Agency. Rapporten reder ut följderna av två olika scenarier, där elbilarna år 2050 utgör 50 respektive 80 procent av EU:s fordonsflotta. Fördelarna med en sådan utveckling är flera, bland annat minskar luftföroreningarna som redan nu dödar hundratusentals människor i förtid.

    En kraftig ökning av antalet bilar leder förstås till utmaningar. EEA beräknar att behovet av elektricitet ökar med 150GW när 80% av fordonsflottan är eldriven. Det ställer krav på att laddstationer integreras i elnäten, och att det finns beredskap att hantera laddtoppar när många vill ladda sina bilar samtidigt.

    Sedan följer i rapporten ett resonemang om att ifall elen kommer från exempelvis kolkraft blir de totala utsläppen, well-to-wheel, per körd kilometer högre för en elbil än från en bil som kör på bensin eller diesel. Därför, menar EEA, kan elbilen vara ett problem i kampen mot att minska växthusgasutsläppen.

    En koldioxidfri elproduktion är en nyckel för att minska utsläppen. Men på vägen dit är det inte värre att elen används till bilar än något annat. Elen som laddar bilen omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, och ryms därmed under samma utsläppstak som den el som tänder din lampa eller används av basindustrin. Är det fossil el krävs en utsläppsrätt för att få producera denna el, är det förnybar el behövs ingen utsläppsrätt.

    Eftersom antalet utsläppsrätter är begränsat, innebär fler utsläppsrätter till el som används för att ladda bilar att det blir färre utsläppsrätter till verksamheter som är med i utsläppshandeln. Även om utsläppen för den enskilda bilen möjligen blir högre förblir de totala utsläppen desamma. När konkurrensen om utsläppsrätter ökar, ökar också priset på utsläppsrätter, vilket ökar omställningstrycket i hållbar riktning.

    Även Kina är i färd med att upprätta en nationell utsläppshandel, där kraftsektorn blir en del. Därmed kommer alla de där kinesiska elbilarna som ibland utmålas som något farligt endast innebära att det blir fler som samsas under samma utsläppstak – inte att utsläppen ökar. Samma sak gäller för alla länder där elproduktionen ryms inom utsläppshandeln.

    Att ställa om elproduktion så att den blir koldioxidfri är centralt. Men det är inte så att elbilar i väntan på detta är något dålig. Vare sig i Sverige, Polen eller Kina. Tvärtom är det bra med fler elbilar. Det ger bättre luftkvalitet och påskyndar omställningen till en effektivare och mindre klimatbelastande elproduktion.

    Daniel Engström Stenson
    Klimatpolitisk analytiker, Fores.

    Snart måste alla politiska beslut ta hänsyn till klimatet

    Nästa år införs en ny klimatlag som har inspirerats av liknande lagar i Danmark och Storbritannien, vilket innebär att kommande regeringar inte kan fly undan sitt ansvar för att rädda klimatet. Dessutom ska framtida regeringsbeslut granskas av oberoende experter i ett nytt klimatpolitiskt råd.

    I vår ska riksdagen godkänna den nya lagen som ska se till att både nuvarande och framtida regeringar tar hänsyn till klimatet i alla politiska beslut. Lagförslaget, som kommer från Miljömålsberedningen, innehåller både mål, planering och uppföljning av klimatarbetet – och det bästa är att det blir obligatoriskt för regeringar att jobba för att förhindra klimatförändringarna.

    Det övergripande målet är att vi ska vara klimatneutrala – alltså ha noll nettoutsläpp av växthusgaser – senast år 2045, något som alla riksdagspartier utom SD ställt sig bakom. Glädjande nog är alla dessa övriga sju partier dessutom positiva till en ny klimatlag. Miljöpartiets representant i Miljömålsberedningen, Stina Bergström, understryker betydelsen av detta samförstånd bland politikerna:

    Enigheten om riktningen i klimatpolitiken är lika viktig för Sverige som klimatavtalet i Paris är för världen.

    En viktig del av förslaget är införandet av ett klimatpolitiskt råd bestående av oberoende experter som ska granska regeringens politik.

    Vi saknar idag myndigheter (…) som har till uppgift att se till att olika sektorer i samhället drar åt samma håll. Det är bakgrunden till förslaget om ett klimatpolitiskt råd. Rådet ska granska helheten och säkerställa att klimatarbetet verkligen genomsyrar alla politikområden, förklarar Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsberedningen, i ett pressmeddelande.

    I slutrapporten ingår en mängd förslag som tillsammans bildar en långsiktig klimatstrategi för Sverige. Bland annat handlar det om minskade utsläpp från transporter, industri, bostäder, jordbruk och skogsbruk – och den verkligt goda nyheten är att med en bred enighet bakom förslaget är chansen stor att den kommer bli ett fundament även för framtida regeringar, tror Anders Wijkman. Kanske innebär det här att det äntligen blir lite mer fart på klimatpolitiken!

    Dagens Nyheter rapporterade om detta på sin förstasida med rubriken ”Ny klimatlag ska styra alla beslut”, vilket gjorde oss på Supermiljöbloggen glada – men sedan besvikna igen när vi såg rubriken inne i tidningen och online: ”Klimatlag kan tvinga fram högre bensinpris”.

    Trist att se att media fortfarande tycker bensinpriset är viktigare än jordens och vår framtid.

    Förnybart stod för 70 procent av världens el-investeringar förra året

    Cirka 70 procent av världens investeringar i elproduktion 2015 var i förnybar energi. Totalt investerades nästan 300 miljarder amerikanska dollar i vind, sol och vattenkraft. Allra mest satsar Kina.

    Fossilfri el från förnybart och kärnkraft ökade mer än vad hela världens elbehov ökade under 2015, visar en ny rapport från International Energy Agency. 

    Kärnkraftsinvesteringarna 2015 var de högsta på 20 år, vilket till största del beror på att Kina bygger ut sin kärnkraft. Däremot går det trögt för kärnkraftsbyggandet i både Europa och Nordamerika. Förnybart stod för den allra största delen av investeringarna i fossilfri el.

    Världens efterfrågan på kol minskade 2015. En viktig anledning till det är att Kina håller på att minska sin kolbrytning och USA har samtidigt minskat sin efterfrågan på kol. Däremot så ökar tyvärr kolinvesteringarna i Indien.

    Världens investeringar i gas och olja minskade med 25 procent 2015, men det har det inte inneburit  att gas- och oljeproduktionen minskat med 25 procent. Cirka två tredjedelar av de minskade investeringarna berodde på lägre kostnad och bara en tredjedel beror på minskad aktivitet.

    Om man ser till hela världen så står fossilenergi ändå för 55 procent av  energiinvesteringarna 2015, det är dock en minskning från 61 procent 2014.


    FÖRDJUPNING: Hur kan mer än hälften av världens energiinvesteringar vara i fossilenergi samtidigt som mer än hälften av världens investeringar i elproduktion är i förnybar energi?

    Energi är ett breddare begrepp än el. El är ett av flera sätt att använda energi. Andra sätt att använda energi är värmeproduktion och bränsle för transporter. Skillnaden mellan energi och el märks tydligt när det gäller olja. Olja är världens enskilt största energikälla och står för 31,3 procent av världens energitillförsel. Däremot står olja bara för 4,3 procent av världens elproduktion. Det beror på att mer än två tredjedelar av världens olja används som drivmedel för transporter och endast en liten del för elproduktion. Den allra största delen av de oljeinvesteringar som skedde 2015 används till drivmedel och inte till elproduktion.

     

    ”Uppsala universitet måste göra slut med fossilindustrin”

    ”För ett universitet som utbildar studenter inom hållbar utveckling, och som dessutom har instiftat en professur i klimatledarskap, borde divestering vara en självklarhet men Uppsala universitet har fortfarande åtskilliga miljoner investerat i fossilindustrin”, detta skriver Theo Voulgaridis, Civilingenjörsstudent inom Miljö- och Vattenteknik vid Uppsala universitet, i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag.

    ”Vi behöver ett klimat som är förutsägbart för att kunna nå framgång med vårt jordbruk”. Sommarens för mig mest minnesvärda mening, sagt av Musa, en småskalig jordbrukare som jag träffade under min fältstudie i Kenya. Musa som levde vid kusten hade förlorat sin majsskörd, likt många andra i området, som en direkt konsekvens av varmt väder i kombination med lite nederbörd. Extra starkt blev budskapet för att det kom ifrån honom, en människa som lever i ett utvecklingsland, länder som står minst rustade för klimatförändringar men samtidigt kommer att drabbas hårdast.

    Musa beskriver vikten av Holocen något som Johan Rockström, en av Sveriges mest ansedda klimatforskare, inledde sitt sommarprat med att berätta om förra sommaren. Holocen är vårt Edens lustgård på jorden säger Rockström, en geologisk tidsepok med ett förhållandevis stabilt klimat som möjliggjort bruk av jorden genom att årstider och regnperioder var förutsägbara. En förutsättning för vår mänskliga utveckling från primitiva jägarsamhällen. Motsatsen till Holocen är ett oförutsägbart klimat, ett klimat där temperaturökningar ger upphov till förändringar av nederbördsmönster och mer frekventa extremväder över tid. Idag är forskningen enig om att de accelererande klimatförändringar som vi ser till stor del är en konsekvens av mänskliga aktiviteter. Den insikten borde resultera i åtgärder för att minska vårt beroende av fossila bränslen och i förlängningen helt sluta förbränna dem.

    Jag känner därför en skyldighet att berätta om hur Uppsala universitet motverkar den utvecklingen. För några veckor sedan installerades Kevin Andersson, Uppsala universitets andra gästprofessor inom klimatledarskap finansierat av den tidigare Uppsalastudenten och Skypegrundaren Niclas Zennström. I litteraturen hittar jag ett citat där Kevin säger ”Om vi vill ha en 50-50 chans att nå de beslutade mål som ska hålla oss under 2 graders uppvärmning och reduceringarna av utsläpp ska tillämpas differentierat mellan rika och fattiga länder, kommer vi behöva reducera våra utsläpp med 12% årligen och börja nu. Men reduceringar med mer än 1% har bara åstadkommits under lågkonjunkturer och minskningar med 8-10% endast under den stora depressionen 1929”. Värt att nämna är att Sveriges utsläpp ökade under det första kvartalet 2016 enligt statistik från SCB.

    Under installationen av den nya gästprofessorn sa Uppsala universitets nuvarande rektor Eva Åkesson att ”Tillsammans med andra institutioner runt om i världen har Uppsala universitet en skyldighet att göra vad vi kan för att få mänskligheten att ändra kurs i hur vi använder tillgängliga resurser”. Dessutom har jag under min utbildning till civilingenjör inom miljöområdet matats med kunskap om förnyelsebara energikällor och om vikten att 80% av nuvarande fossila tillgångar måste stanna i marken för att inte äventyra 2-gradersmålet.

    Trots detta har Uppsala universitet fortfarande kapital investerat i fossilindustrin genom fondförvaltaren Uppsala Akademiförvaltning (omkring 12 miljoner kr fördelat i Shell och Chesapeake Energy enligt 2014 års redovisning). Det föreligger inte heller något ekonomiskt hinder för att divestera, det vill säga omplacera universitetets fondkapital från fossila till icke fossila investeringar. Något som styrks av rektorn för Stockholms universitet Astrid Söderbergh, som nyligen var med och tog beslutet att Stockholms universitet skulle divestera. I samband med divesteringen sa hon ”I dag är det glädjande nog möjligt att placera fossilfritt utan att äventyra de övergripande målen som våra stiftelser har, alltså att generera avkastning som kan användas i utbildning och forskning. Då är det också självklart för Stockholms universitet att göra så, med tanke på att hållbar utveckling är så centralt både i vår utbildning, vår forskning och i vårt miljöarbete”.

    För ett universitet som utbildar studenter inom hållbar utveckling och som dessutom har instiftat en professur i klimatledarskap, borde divestering vara en självklarhet. Det är dags för Uppsala universitet att göra slut med fossilindustrin och börja vara den positiva kraft som man talar om att vara.

    Theo Voulgaridis
    Civilingenjörsstudent inom Miljö- och Vattenteknik vid Uppsala universitet.

    Supermiljöpodden #18 – Vad innebär FNs nya flygavtal?

    Ett potentiellt historiskt FN avtal för att minska flygets klimatpåverkan skrivs nu under, Göteborgs stad visar framfötterna i avfallsreducering och förnyelsebar energi kan vara billigare än fossil redan idag. Dessutom är Parisavtalet redo att träda i kraft något vi firar med pompa och ståt eller kanske snarare en försiktig entusiasm.

    I studion: Ellen Palm och Vera Telemo.


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljopodden.se

    Efter EU-krav: Torskfisket skärps vid årsskiftet

    Oron kring torskens tillväxt har ökat bland forskare. Igår träffades EU:s fiskeministrar för att diskutera hur fiskekvoterna i Östersjön kan minska 2017. Mötet slutade i en kompromiss länderna emellan – torskfisket ska minskas med 56 procent i västra Östersjön och med 25 procent i de östra delarna.

    Efter uppmaning från EU-missionen träffades EU:s fiskeministrar igår i Luxemburg för att diskutera torskens framtid. Det nya beslutet innebär också en begränsnings av fritidsfisket i hela Östersjön. Från årsskiftet får fritidsfiskare inte ta upp fler än fem torskar per person och dygn.

    Reglerna för det begränsade fritidsfisket är detsamma för EU:s alla nationer, men hur kontrollerna ska gå till återstår att se, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), till SVT nyheter.

    Gårdagens möte slutade alltså på grund av olika ambitionsnivåer i en kompromiss. EU-kommissionens föreslog en minskning med närmare 90 procent i västra Östersjön och 40 procent i de östra delarna. Även Sveriges förhoppning var större än det slutgiltiga beslutet, men Sven-Erik Bucht (S) är ändå nöjd med utgången.

    Det har ju varit en kompromiss det här och Sverige har givetvis velat ha ännu mer begränsningar, men jag tycker att det ändå är en väldigt bra kompromiss, säger han till SVT nyheter.

    Men alla håller inte med om att beslutet är bra nog. En av dem är Lasse Gustavsson, verkställande direktör för Oceana i Europa.

    Dagens överenskommelse verkar täcka minimikravet, men den saknar ambitionen att återställa västra Östersjöns kraftigt överfiskade torsk tillbaka till sunda nivåer, säger Lasse Gustavsson, verkställande direktör för Oceana i Europa. Genom beslutet att fortsätta med överfiske riskerar ministrar inte bara en miljökollaps utan ignorerar också tillväxtpotentialen för alla fiskesamhällen längs Östersjökusten, som är beroende av denna ikoniska fisk, säger Lasse Gustavsson i ett pressmeddelande. 

    Frisk luft – vågar vi andas?

    frisk-luft-ny
    Illustratör: Tobias Flygar

    Det andra svenska miljökvalitetsmålet i SMB:s måndagsserie är Frisk Luft, ett mål som är högaktuellt i dagens samhälle och vävs in i flera av de andra målen.

    Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

    – Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet

    Vad handlar målet om?

    Luftföroreningar som luftburna partiklar, vissa kolväten och marknära ozon kan allvarligt skada både människans hälsa och den biologiska mångfalden. De utsläpp som sker globalt idag kommer bland annat från vägslitage och avgaser, förbränning i industrier och vedeldning.

    Miljökvalitetsmålet är kopplat till fyra olika etappmål:

    • Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa,
    • Begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten,
    • Luftföroreningar från småskalig vedeldning

    Vad görs?

    Lokalt: Många av de åtgärder som sätts in från regeringens håll handlar om lösningar och satsningar i städer. Luftföroreningarna är något som även påverkar många på landsbygden, där bland annat skördebortfall på grund av luftföroreningar är ett stort problem.

    • I Stockholm har trängselskatten både höjts och utökats som en del i planen att minska biltrafiken i innerstan. Trängselskatten som från början var tänkt att gå till miljöåtgärder som utökad kollektivtrafik och cykelleder verkar bland annat gå till Förbifart Stockholm nu, ett projekt som tar 80 procent av sina medel från trängselskatten. Det är ett projekt som visserligen kanske minskar luftföroreningarna på innerstadsgatorna, men som i längden gynnar den växande biltrafiken och därmed också leder till större utsläpp och ökade luftföroreningar regionalt och globalt.
      Forskningsresultat som presenterades i april 2015 visade att luftföroreningarna i Stockholms län inte kommer att ge färre dödsfall till följd av luftföroreningar, risken är istället att luftföroreningarna ökar i vissa områden och att hälsoriskerna för pendlarna kan komma att öka. Även i Göteborg finansierar trängselskatten en del nya vägprojekt inom det Västsvenska paketet, dock sker även stora satsningar på bland annat järnväg och kollektivtrafik i samma paket som tilldelas 14 miljarder från trängselskatten. 
    • Dubbdäcksförbudet har utökats i Stockholm. Om användandet av dubbdäck minskar är detta absolut en lyckad satsning för städerna, men frågan är om många bilister nu istället kör omvägar för att undvika dubbdäcksförbuden och därmed orsakar större utsläpp.
    • Det så kallade stadsmiljöavtalet har tillkommit där kommuner och landsting kan söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Stödet ligger på 2 miljarder mellan 2015-2018, varav ca hälften redan har använts. Flera län arbetar även med möjligheterna att resa kommunalt eller med cykel utanför stadsmiljöavtalet, vilket är otroligt positivt för att kunna minska luftföroreningarna.
    • Globalt: Inom EU har flera beslut fattats som bland annat innefattar nya kontrollmetoder av fordonsutsläpp och förändrade krav på industriverksamhet och förbränningsanläggningar. Nya så kallade ekodesignkrav har också tillkommit som innebär nya produktkrav på pannor för eldning. FN:s luftvårdskonvention och EU:s luftvårdspolitik är två internationella samarbeten som arbetar för att minska luftföroreningarna och därmed förbättra luften vi andas.

    Statliga Vattenfalls stundande försäljning av sin brunkolsverksamhet i Tyskland går också emot de miljökvalitetsmål riksdagen har satt upp. Luftföroreningarna korsar landgränser och blir därigenom ett globalt problem. De utsläpp som brunkolen står för framöver kommer kunna orsaka stora problem, inte bara lokalt i Tyskland, utan även slå tillbaka över Sveriges och andra länders gränser.

    Uppnås målet?

    Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder, enligt Naturvårdsverket.

    Miljökvalitetsmålet att minska skadliga partiklar och andra luftföroreningar verkar tyvärr inte gå hand i hand med flera av de satsningar som idag görs.

    Miljömålsberedningen lade för några månader sedan fram förslag på hur luftkvalitén i Sverige och Europa kan minska. Idag beräknas ca 5500 personer per år dö till följd av luftföroreningar i Sverige, en siffra som borde vara nere på noll. Då har inte ens påverkan på djur- och växtliv räknats in.

    Globalt sett är utsläppen av luftföroreningar stora i många delar av världen, där mycket av den energi som används kommer från fossila energikällor. Sverige har här möjlighet att vara ett föregångsland inom både energi och transport, men då behövs större och mer heltäckande satsningar på att minska utsläppen från framförallt vägtrafiken.


    Bakgrund:

    Miljökvalitetsmålet Frisk Luft har sin grund i de utsläpp av luftföroreningar som sker från bland annat industrier, avgaser och vägslitage. En del av dessa luftföroreningar kan färdas långa sträckor och är därmed inte enbart ett lokalt problem utan även ett problem som skadar djur- och naturliv på platser långt från utsläppsområdet. Bara biltrafiken orsakar utsläpp från både avgaser där dikväveoxid, marknära ozon, partiklar och vissa kolväten samt från vägslitage där framförallt dubbade däck river upp partiklar som kan orsaka stor skada. Då luftföroreningar färdas över landgränser är det inte bara ett regionalt problem utan ett globalt.

    Tidigare artiklar i serien:

    Begränsad klimatpåverkan – hur går det egentligen?

    Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här.

    Shora Esmailian: Klimatavtalen lovar inte leverans – det måste vi göra

    GÄSTKRÖNIKA: Så skedde det till slut. Efter att EU i förra veckan ratificerade Parisavtalet är det tillräckligt många länder som har godkänt det för att avtalet ska börja gälla från november.

    Men medan USA:s president Barack Obama kallade detta ögonblick i historien för en ”vändpunkt” påminde forskare om att de löften om utsläppsminskningar som utfärdats av världens länder snarare för oss mot en 3-gradig uppvärmning de kommande 50 åren.

    Som en cynisk påminnelse om den kognitiva dissonansen drog också orkanen Matthew in över Haiti, tog över tusen liv och ödelade ett redan utsatt och fattigt land.

    Just Haiti, som ingår i gruppen LDC, eller de minst utvecklade länderna, var under klimattoppmötet förra året med och utkämpade  – och till mångas förvåning vann – striden om att skriva in att den globala uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader. Även om den skrivningen kan tyckas vara symboliskt – vi har mer än 1,5 graders uppvärmningen i pipelinen även om vi skulle sluta ta upp fossila bränslen nu – har de fattigaste och mest utsatta länderna kunnat peka på det radikala målet när nu avtalet faktiskt börjar gälla.

    ”Nu måste vi gå från ord till handling. Utan handling kommer Parisavtalet bara vara ett papper”, sade Marshallöarnas president Hilda Heine som för att betona de rika ländernas ansvar och vikten av snabba utsläppsminskningar. Men detta var också en påminnelse om att de pengar som utlovats till fattiga länder för anpassning ännu inte synts till. Enligt Oxfam kanaliserades endast 16 procent av de pengarna från rika länder till de fattiga under 2014.

    Förra veckan enades också världens länder om ett avtal gällande flyget. Avtalet kommer att använda utsläppsnivån som flygindustrin generar år 2020 som tak. Allt därutöver ska klimatkompenseras genom bland annat trädplantering, och precis som Parisavtalet har flygavtalet som börjar gälla 2027 en frivillighetsklausul.

    Så flyg på allt vad ni orkar till 2020, trots att vi borde avveckla flyget nu, och sen lägger vi avtalet – som inte ens är bindande – på den rika världens behovsnivå, inte på vad planeten tål. Inte direkt goda nyheter för ett land som Haiti, vars befolkning under varje orkansäsong allt mer känner av effekterna.  

    Över 1000 dog i Haiti, men bara 14 i USA. Visserligen tappade Matthew i styrka när den skulle dra in över North Carolina och Florida, men det enormt stora gapet mellan dödstalen i de olika säger mycket om vilka som har varit med och skapat problemet, vilka som är mest sårbara, vilka som behöver ekonomiskt bistånd för att rusta sig.

    Förra året, direkt efter att avtalet i Paris undertecknades, skrev jag i en kommentar från pressrummet att ”entusiasterna menar att detta avtal har ett symbolvärde: att det sänder en signal till företag som utvinner fossila bränslen om att deras dagar är räknade. Men till de fattiga som redan i dag drabbas skickas inga symboler och signaler, annat än att de inte är värda ett drägligt liv. I den insikten tar nu klimatrörelsen avstamp för de kommande ronderna i kampen.” Och hittills har den hållit sitt löfte. Under #breakfree2016 i maj anordnades 20 aktioner med 30 000 deltagare på sex kontinenter, bland dem protestlägret Ende Gelände i Tyskland mot Vattenfalls brunkolsutvinning.

    Senast i raden är den kanadensiska klimatrörelsens inspirerande ”Peoples Climate Plan” vars tre krav är mycket enkla och fullt genomförbara: 1. Behåll all fossilt i marken, 2. Bygg 100% förnybar ekonomi, 3. Säkerställ en rättvis omvandling för arbetare och klimatdrabbade grupper.

    Så pusta ännu inte ut och låt dig inspireras av den pågående kampen. Trots ett implementerat Parisavtal och kommande flygavtal är det klimatrörelsen som kan trycka på de förändringar som gör avtalen rättvisa.

    Shora Esmailian

    Frilansjournalist & författare bland annat till boken ”Ur askan – om människor på flykt i en varmare värld”


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    Två ton med elefantbetar i beslag i Vietnam

    Hittades gömda i en timmertransport från Moçambique.

    I förra veckan beslagtogs två ton med elefantbetar av tulltjänstemän vid hamnen i Ho Chi Minh, Vietnam, det rapporterar Bangkok Post. Bara en vecka tidigare hade 300 kilo elefantbetar beslagtagits på flygplatsen i Hanoi, då i en låda som enligt fraktsedlarna skulle innehålla glas.

    Vietnam är en av de största marknaderna i världen för elfenbenshandel, och Bangkok Post skriver:

    Vietnam outlawed the ivory trade in 1992, but shops still sell ivory dating from before the ban and weak law enforcement has allowed its illegal trade to persist. (…) It is also a busy thoroughfare for tusks trafficked from Africa destined for other parts of Asia.

     

     

    Här är regeringens strategi för hållbar konsumtion

    Men det finns ett frågetecken.

    I samband med att regeringen presenterade sin budgetproposition för 2017 presenterade man också en strategi för hållbar konsumtion (pdf).

    I denna strategi går regeringen igenom vad man i ett första steg vill göra för att underlätta för människor att konsumera mer hållbart. Det handlar bland annat om att öka kunskaperna om konsumtionens konsekvenser. Det handlar också om att fasa ut skadliga kemikalier och om att stimulera vissa beteendemönster, exempelvis genom att underlätta för reparationer, delning och återanvändning av produkter och varor.

    Tre områden lägger regeringen dock särskilt vikt vid; transporter, boende och livsmedel.

    Då det gäller hållbara transporter kan man bland annat läsa i strategin:

    En rad insatser görs för att främja att enskilda personer färdas med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Omfattande satsningar har gjorts för att förbättra kollektivtrafiken på landsbygden och statliga stöd ges via stadsmiljöavtalen till kommunernas arbete med hållbara städer och kollektivtrafik i tätort. Ekonomiska satsningar har också gjorts för att främja cykling och en cykelstrategi håller på att tas fram. Vidare avsätts ytterligare medel för stöd till lokala klimatinvesteringar, exempelvis satsningar på biogas eller laddningsstationer för elfordon. När det gäller att främja en miljömässigt mer hållbar användning av inrikes transporter är energi- och koldioxidskatterna på drivmedel ett grundläggande styrmedel.

    Regeringens strategi innehåller liknande exempel då det gäller boende. Men om livsmedel står det i princip endast att regeringen ”för närvarande arbetar med en livsmedelsstrategi” – något som statsminister Stefan Löfven (S) aviserade redan i sin första regeringsförklaring för två år sedan, då han sa:

    – En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja ökad svensk och ekologisk matkonsumtion.

    Frågan om en livsmedelsstrategi ligger formellt sett på landsbygdsminister Sven-Erik Buchts (S) bord. Men när Supermiljöloggen nyligen fick en pratstund med konsumentminister Per Bolund (MP) ställdes frågan om vad status egentligen är kring detta arbete.

    per-bolund
    Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

    – Livsmedel är ett av de tre områden som verkligen bidrar till klimatpåverkan från konsumenternas sida. Man pratar ofta om bilen, biffen och bostaden. Det jag kan säga om livsmedelsstrategin är att det har pågått en beredning på regeringskansliet, och det pågår också diskussioner inom riksdagen för att få så stor samsyn som möjligt i dessa frågor. Men exakt var processen ligger nu, det kan jag inte svara på.

    Stefan Löfven återkom till livsmedelsstrategin också i 2016 års regeringsförklaring. Bland annat sa han då att den ökade efterfrågan på ekologiska produkter ska mötas. Hur ser du på det?

    – Konsumenterna rör sig redan och vill ha mer ekologiskt. Regeringen har också avsatt pengar för att få igång omställningen i svenskt lantbruk. Men om inte producenterna hänger med kommer det leda till en ökad importandel av livsmedel, vilket verkligen är helt fel riktning. Här finns absolut en oro jag kan känna. Jag ser ju det här som en stor möjlighet för svenska livsmedelsproducenter att ta hem marknadsandelar. Men då kan de inte vara så trögrörliga utan de måste börja agera.

    _____

    Se också:

    Seminarium om strategin för hållbar konsumtion

    Läs också:

    Supermiljöbloggen: Så kan Sverige få en mer klimatvänlig livsmedelskonsumtion

    Aktuell Hållbarhet: ”Nu lanserar regeringen en strategi för hållbar konsumtion”

    CNN: Sweden wants to give you money back for fixing things

    The Guardian: Sweden to give tax breaks for repairs

     

    Historiskt FN-avtal för minskade flygutsläpp får kritik

    I torsdags klubbade världen igenom ett internationellt avtal som ska reducera flygets klimatpåverkan. Överenskommelsen är den första i sitt slag, men uppfattas som otillräcklig.

    FN:s flygorgan ICAO sammankallade i veckan 191 medlemsländer i Montreal för att enas om ett klimatavtal för flyget, skriver The Guardian. Nu har man kommit överens om att det internationella flyget får öka sina koldioxidutsläpp fram till 2020, men att utsläppen det året blir ett tak. Utsläpp som senare överstiger 2020 års nivå måste kompenseras genom minskningar inom andra delar av samhället. Avtalet blir inte obligatoriskt förrän 2027, och hittills har 65 länder anmält sig frivilliga att delta i projektet från och med 2020. Bland de frivilliga länderna finns åtta av de tio länder som släpper ut mest, och de 65 staterna står för nära 87 procent av den internationella flygtrafiken.

    Avtalet är det första i sitt slag att accepteras på en global nivå, och hyllas av många som ett historiskt framsteg.  Kritiska röster menar dock att avtalet är ett ihåligt försök av flygbranschen att greenwasha sig själva utan att ta faktiskt ansvar. Lou Leonard, som arbetar med klimatfrågor på WWF, uttrycker sin misstro mot avtalet i en artikel av Climate Change News:

    Bara timmar efter firandet av Parisavtalets snabba ikraftträdande, så skickar ICAO-länderna blandade signaler om deras ambitioner att minska utsläppen, genom att försvaga länken mellan flygets påverkan och de långsiktiga målen som sattes i Paris. […] I fortsättningen måste länderna bygga vidare på den här överenskommelsen, och skapa ny politik för att säkerställa att det globala flyget tar sitt ansvar och inte underminerar vår förmåga att leverera enligt Parisavtalets globala temperaturmål. [reds.övers]

    Den samlade kritiken består delvis av att implementeringen kommer ta lång tid, och att mycket i avtalet bygger på frivillighet. Dessutom uppmuntrar avtalet till att minska flygets utsläpp genom kompensationsarbete på andra områden, snarare än att hänvisa till förändrade resebeteenden, teknikutveckling och alternativa bränslen.

    Idag står flyget för 4-5 procent av alla globala klimatpåverkande utsläpp, och antalet flygresor ökar kraftigt. I fjolårets klimatavtal utelämnades flygindustrins påverkan helt från förhandlingarna, vilket starkt ifrågasattes.

    Svenska energiinnovationer presenteras i Indien

    I dagarna besöker energi- och samordningsminister Ibrahim Baylan Indien. Med sig har han även ett tiotal svenska företag som ska presentera gräddan av sina hållbarhetsidéer på andra sidan klotet.

    Indien, världens tredje största ekonomi och utsläppare av växthusgaser, ratificerade FN:s klimatavtal i söndags. Enligt landets nationella mål kommer nu förnybara källor och ”allmän tillgång till energi” att bli den nya melodin.

    Tanken med den svenska delegationens besök är att få in en stor fot på marknaden och påbörja nya samarbeten mellan Indien och svenska energiföretag.

    – Sverige välkomnar Indiens besked om att ratificera klimatavtalet från Paris. Det finns nu stora möjligheter för Sverige att bistå Indien genom att erbjuda lösningar för hållbara energitekniker, säger Ibrahim Baylan i ett pressmeddelande.

    Förhoppningen med ett nära samarbete är, förutom att generera el på bästa sätt, att skapa fler jobb inom förnybart både i Indien och på hemmaplan.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.