Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Klart i går: EPH tar över Vattenfalls brunkolsverksamhet

    Affären slutfördes samma dag som EU:s miljö- och klimatministrar beslutade att EU ska ratificera klimatavtalet från Paris.

    I går stod det klart att det svenska statliga bolaget Vattenfall har slutfört försäljningen av sina tyska brunkolstillgångar. Kolkraftverken och de tillhörande dagbrotten kommer att gå till den tjeckiska energikoncernen EPH och dess finansiella partner PPF Investment.

    EPH har tidigare gjort klart att man hoppas på en renässans för kolkraften i Europa.

    Den svenska regeringen har fått hård kritik för att man i somras godkände försäljningen, bland annat av miljöorganisationer och forskare som menar att brunkolsverksamheten måste fasas ut om klimatmålen som sattes upp i Paris förra året ska ha en chans att nås.

    Supermiljöbloggen har inte sett någon kommentar från regeringen om att affären nu är i hamn. Men bara några timmar efter pressmeddelandet från Vattenfall kom beskedet att EU:s miljö- och klimatministrar beslutat att EU ska ratificera klimatavtalet från Paris.

    På Sveriges Radios Ekot lät det då så här:

    il

     

    EU ratificerar klimatavtalet

    EU:s medlemsländer har kommit överens om att godkänna fjolårets Parisavtal, uppger Frankrikes miljöminister på Twitter. 

    Seger! Miljöministrarna ger enhälligt sitt stöd till att ratificera Paris-avtalet, skriver franska miljöministern Ségolène Royal på på Twitter enligt DN.

    Många trodde att ratificeringen skulle bli en svår och utdragen process, men nu kan avtalet börja gälla snabbare än någon förutsett. Det bådar gott för vidare förhandlingar vid det årliga klimattoppmötet, som i år hålls i Marrakech 7-18 november. Sveriges klimatminister Isabella Lövin sa tidigare idag till Aftonbladet att hon var hoppfull för dagens möte:

    Det är väldigt viktigt. Klimatkommissionären Cañete och (kommissionsordföranden Jean-Claude) Juncker också har verkligen lagt in en överväxel för att vi ska kunna göra det här så snart som möjligt så att det ska kunna ske innan Marrakech.

    Avtalet träder i kraft när minst 55 procent av världens länder, som står för minst 55 procent av de totala utsläppen, har godkänt det. Den gränsen kommer passeras med råge nu när alla EU-länder har hoppat på tåget. En viktig del i ratificeringsprocessen skedde när USA och Kina tillsammans undertecknade avtalet i början av september, då de båda står för 38 procent av världens totala utsläpp.

    Vill du veta mer om vad klimatavtalet egentligen innebär? Här har Supermiljöbloggen skrivit mer det.

    Blåmusslor hoppas kunna rena Österjön

    Östersjön har länge varit omskriven som ett av världens mest förorenade hav. SR har i ett reportage följt med Mats Emilsson till hans flytande arbetsplats på Östgötakusten, där en blåmusselodling har till syfte att minska övergödningen av kväve och fosfor.

    Mats Emilsson är 66 år och bor på Östgötaön Vänsö i Sankt Annas skärgård. Hans familj har sedan 1500-talet bott och arbetat i skärgården och som tionde generation har Mats nu påbörjat ett helt nytt arbete – odling av blåmusslor.

    Mer än 600 bojar markerar odlingområdet som utgör en yta stor som cirka åtta fotbollsplaner. När SR:s repporter följer med Mats ut på sjön drar han upp miljontals musslor på de 24.000 meter långa repen. Repen som är importerade från Nya Zeeland är speciellt utformade så att det är lätt för musslorna att fästa sig fast vid dem.

     Där ser du, det hänger massor av blåmusslor. Musslans larver simmar fritt i vattnet under två-tre veckors tid. Sedan försöker de hittar någonting att fästa på, och då hittar de mina rep. Nu måste vi fylla på med bojar här, annars blir det för tungt i och med att musslorna växer. Bojarna håller repen uppe så att de inte sjunker till botten, säger Mats.

    Mats odling är ett resultat av hans växande oro över situationen i Östersjön. Blåmusslan fungerar som ett naturligt och levande reningsverk mot kväve och fosfor. Musslorna livnär sig på de växtplankton som annars bidrar till Östersjöns grumliga och syrefattiga bottnar. Nästa år plockas de fullvuxna musslorna upp och i och med det kan mer än 230 kilo kväve och 35 kilo fosfor lämna sjön.

    Östersjön mår väldigt dåligt. Om du tittar dig omkring här så ser du knappt en fågel. När jag var barn fanns det tusentals fåglar här. Men häckningen går inte alls bra, fågelungarna dör. Fisket är betydligt sämre än det var förr. Det är något väldigt sjukt i sjön nu, säger Mats.

    På grund av dess lilla storlek har Blåmusslan inte odlats i Östersjön tidigare. På ostkusten blir den sällan större än 3 cm och har därför inte uppnått standard att kunna säljas som matmussla. Mats plan är att i stället mala ned musslorna och sälja det som djurfoder.

    Östergötland är ju Sveriges största äggproducent, och musselmjöl är bra foder med omega-3 fetter och proteiner, som kan även användas som krav-foder, säger Mats.

    Mats odlingsprojekt finansieras i dagsläget av EU-medel då det inte finns en kommersiell marknad för musselmjöl. Katarina Elofsson, forskare i miljöekonomi på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), menar att musselmjölet får det tufft i konkurrensen mot billigare alternativ av djurfoder.

    Musselmjöl konkurrerar med billigare former av foder för kycklingar eller fisk. Musselmjöl har hög kvalité men utan stöd blir priset för högt. För att lämna avtryck mot övergödningen i Östersjön skulle det behövas väldigt många musselodlingar. Säkert upp till 30.000, om man nu bara skulle använda odlingar lika stor som den i Sankt Anna. Jag tror inte att det kan förverkligas inom en nära framtid, säger hon.

    Men Mats hoppas att musselodlingen kan vara någonting för de yngre på landsbygden och att den kan ersätta det fiske som håller på att dö ut.

    För att överleva som skärgårdsbor måste man hitta på grejer och vara med i tiden. Fisket var vår ryggrad här i över 200 år men håller på att försvinna. Och vad gör man då? Lite turism kanske, och sedan kan en musselodling vara något. På hela svenska kusten är det samma problem, och det finns massor som jag som bor någonstans och har svårt att överleva men ändå inte vill flytta till stan. Jag hoppas att musselodlingar kan vara något för de yngre. Annars flyttar alla härifrån, säger Mats.

    Så kan Sverige få en fossiloberoende fordonsflotta 2030

    Transportsektorn är den sektor i Sverige som släpper ut mest växthusgaser. Ny rapport visar hur Sverige kan nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030. En omställning i transportsektorn skulle också vara bra för hälsan, jobben och ge mer plats för bostäder och grönområden i städerna. Men en del menar att det är oeffektiv klimatpolitik att ha ett separat klimatmål för transportsektorn, istället för att bara ha ett klimatmål för alla sektorer.  

    Bilförsäljningen och bilresandet slår rekord

    Det har aldrig sålts så mycket bilar som nu.  År 2015 registrerades 345 000 nya personbilar, vilket är en ökning med 13,5 procent jämfört med 2014 och ett rekord för Sverige. Av de nya bilarna som såldes var endast 17,5 procent miljöbilar, vilket är en liten minskning jämfört med 2014. En majoritet, 62 procent, av de nysålda miljöbilarna var dieseldrivna.

    Även bilåkandet och användningen av fossila bränslen ökar. Så mycket som bilåkandet ökade 2014 har det inte ökat på 64 år. Andelen resor med kollektivtrafik ökade från 11 till 13 procent mellan 2005/2006 och 2011-2014. Men cykelåkandet minskar. Befolkningen i Sverige cyklar i snitt 5,3 miljoner kilometer per dag, vilket är en minskning med 16 procent sedan mitten av 1990-talet.

    Detta visar rapporten Fossiloberoende fordonsflotta 2030 som är gjord av teknikkonsultföretaget Sweco, 2030-sekritariatet, Energiforsk och Statens väg- och transportforskningsinstitut.

    Så vänder vi trenden

    I rapporten undersökshur denna dystra trend kan brytas och hur en fossiloberoende fordonsflotta 2030 kan uppnås.

    För att göra fordonen energieffektivare rekommenderas att Sverige ska driva skärpta utsläppskrav inom EU, att miljöbilsdefinitionen ska skärpas och att miljödefinitioner för lastbilar och långfärdsbussar ska införas.

    För att öka användningen av förnybara bränslen rekommenderas:

    • stegvis höjd koldioxidskatt på fossila bränslen,
    • utökat produktionstöd till nya förnybara bränslen,
    • krav på att transporter som bekostas av skattepengar ska drivas med ett miljöbränsle
    • långsiktigt stöd som skapar laddinfrastruktur, och
    • mackar med förnybara bränslen.

    För att folks beteende ska bli miljövänligare rekommenderas

    • att det ska bli svårare att ta bilen in till stadskärnan,
    • att det ska bli attraktivare att använda andra färdmedel,
    • ökat stöd till arbetsgivare som underlättar hemarbete,
    • höga parkeringsavgifter,
    • låga hastigheter i städer, och
    • att tjänstebilsbeskattningen ändras så att det inte längre är lönsamt att välja en bil som löneförmån istället för högre lön eller andra förmåner.

    En annan viktig åtgärd för att minska utsläppen är ett så kallat bonus-malus-system. Det innebär i korthet att bilar med höga utsläpp får en hög skatt och bilar med låga utsläpp får en bonus. Regeringen presenterade ett förslag i våras på ett bonus-malus-system. Men förslaget har fått kritik från bland annat Naturvårdsverket för att ha för låg straffbeskattning på de miljösämsta bilarna.

    En energiomställning inom transportsektorn får, enligt rapporten, flera positiva konsekvenser förutom minskade klimatutsläpp. Exempel på dessa konsekvenser är:

    • bättre hälsa på grund av mindre luftföroreningar,
    • tusentals arbetstillfällen när bränslen ska produceras från svensk skog och mark,
    • exportintäkter eftersom kunskap om omställning kommer att bli efterfrågade på världsmarknaden,
    • ökad självförsörjning, och
    • mer plats för bostäder och grönområden i städerna.

    Är målet om fossiloberoende fordonsflotta bra? 

    Alla är dock inte övertygade om att det är bra att ha ett separat klimatmål för transportsektorn istället för att bara ha ett klimatmål för alla sektorer. Konjukturinstitutet skriver.

    Förslaget om ett klimatmål för transporterna medför att eventuellt billigare åtgärder i jordbrukssektorn förbises vilket minskar kostnadseffektiviteten i styrningen av övrigsektorn och ökar kostnaderna för svensk klimatpolitik.

     

    Miljögift kopplat till småbarnsfeber

    Dagens Nyheter rapporterade igår om en dansk studie som visat ett samband mellan småbarnsfeber och och hur mycket perfluorerade ämnen (PFAS) barnens mammor haft i blodet under graviditeten.

    Ämnena ifråga, en grupp industriellt framställda kemikalier, återfinns bland annat i våra impregnerade kläder och textilier, pizzakartonger och vattenavisade stekpannor och kastruller. När kemikalierna, som kroppen lätt absorberar, väl har kommit in stannar de kvar i flera år på grund av sin långa halveringstid  och ansamlas främst i levern och blodet.

    På grund av sina fett -och vattenavisande egenskaper används PFAS ofta i friluftskläder och ämnena återfinns på ödsliga platser i naturen – långt borta från civilisationen. Väl ute i miljön bryts kemikalierna, troligtvis, inte ner överhuvudtaget. I en debattartikel på Supermiljöbloggen i somras uppmanade Greenpeace företaget Haglöfs att bli en ”föregångare istället för en förorenare” då Greenpeace uppmätt väldigt höga halter av PFAS i en av Haglöfs butiker.

    I en studie i Danmark togs blodprover på flera hundra danska gravida kvinnor och proverna visade att 99 procent av dem hade perfluorerade ämnen i blodet. Forskare vid Syddansk universitet undersökte därefter i en ny studie hur många dagar om året barnen till dessa kvinnor var sjuka och hade feber och där trädde ett tydligt samband fram: mammor med högst exponering av de farliga ämnena fick barn med flest feberdagar.

    Louise Dalsager, forskare vid Syddansk universitet, säger att undersökningen inte är ett klart bevis för att perfluorerade ämnen är orsaken till barnens feberdagar men att det visar att mer forskning behövs.

     

    Här är Sveriges (hittills) största solcellspark

    Står för två procent av solenergin i Sverige.

    Supermiljöbloggen skrev tidigare i dag om att Sveriges största solcellsanläggning för bostadshus invigts i Lund. Observanta läsare tipsade oss snabbt om att Sveriges största solcellsanläggning, alla kategorier, invigdes så sent som i förra veckan.

    Solsidan, som anläggningen kallas, är byggd av Solkompaniet på uppdrag av Varberg Energi. Parken ligger utmed E6:an i höjd med Munkagård. Den har runt 9 300 moduler och en toppeffekt på 2,7 MW. På ett år produceras här el till motsvarande 250 villor. Hallands Nyheter skriver att Solsidan är Sveriges överlägset största solcellspark, tre gånger så stor som den näst största parken.

    Johan Öhnell, styrelseordförande på Solkompaniet, kommenterar i ett pressmeddelande:

    – Varberg Energi ligger långt framme som redan börjat bygga i stor skala och Varberg är snabbt på väg att bli en av de kommuner som har mest solel. Enbart Solsidan står redan för två procent av solenergin i Sverige.

    WWF lyfter havet i ny höstsatsning

    ”Under tusentals år har vi betraktat havet som oändligt. Vi kunde segla på det i evigheter och fortfarande upptäcka nya hav. Vi kunde fånga så mycket fisk vi ville och det fanns alltid mer. Vi kunde slänga vårt avfall direkt i havet och det försvann. Men det funkar inte längre – haven håller på att kollapsa.”

    Så skriver WWF på sin hemsidan Rädda haven, där de tar upp allt från överfiske till nedskräpning. I en ny satsning har de ny börjat med WWF Dokumentär, en poddserie som kallas Under ytan.

    – Med WWF Dokumentär vill vi lyfta viktiga frågor och spännande berättelser som vi hoppas kan engagera och inspirera många. Under Ytan är ett sätt att ge röst åt havet och dess invånare, där vi tas med på äventyr både under och ovan ytan, säger Mariann Eriksson, chef för marknadsfrågor på WWF.

    Det första avsnittet i Under Ytan med Rachel Bråthén, Yoga Girl, går att ladda ner här. I kommande avsnitt dyker bland annat klimat- och biståndsminister Isabella Lövin upp.

    Havssatsningen är välbehövd. Några av de senaste nyheterna från haven är att torskbeståndet i Östersjön haltar och att fiskyngel hellre äter plast än plankton. Nyligen sa också miljöminister Karolina Skog att Sverige står alltmer ensamma i inställningen att beslut ska fattas på vetenskaplig grund.

    Helt mörkt är det däremot inte, regeringen ger ökade resurser för att skydda den svenska havsmiljön, Östersjöns svavelutsläpp minskade med 90 procent på ett år och Obama har precis skapat världens största skyddade marina område.

    Enligt FN:s nya hållbarhetsmål ska:

    • minst 10 procent av kustnära och marina områden bevaras, och resterande ska skötas på ett hållbart sätt.
    • överfiske och tjuvfiske stoppas för att skapa starka populationer, och
    • vissa typer av fiske ska förbjudas för att minska svinnet.

    Allt detta ska vara uppnått till 2020. Till 2025 ska marina föroreningar ha minskat drastiskt, och förebyggande åtgärder satts in.

     

    Snart dags för Power Shift

    Power Shift är en av Sveriges viktigaste mötesplatser för unga som brinner för hållbarhet. Årets tema är mobilisering för omställning och träffen går av stapeln i Knivsta den 7-9 oktober.

    På programmet hittar du talare som Ahmed Al Qassam (ordförande Push Sverige), Annika Hagberg (Magnoliamålet), Johan Andersson (Fältbiologerna), Romiana Bikasha (LSU) och Joakim Andrén (Climate Justice Program).

    Dessutom blir det mingel och flera workshops, bland annat ett av Supermiljöbloggen om mobilisering genom media.

    Anmäl dig här >>

    Torskfisket i Östersjön måste minska rejält under 2017

    EU-kommissionen föreslår nya kvoter. 

    Det går inte alls bra för torsken i Östersjön, vare sig i det östra eller västra beståndet. Forskarna oroas och i veckan presenterade EU-kommissionen sitt förslag på kvoter för nästa år, där det ser ut att bli en kraftig minskning.

    EU-kommissionen skriver:

    The scientific advice received earlier this year recommended severe reductions in fishing to help these stocks recover from their currently very low levels. The quota now proposed for Western cod amounts to 1588 tons, down 88% compared to 2016 levels. The quota proposed for Eastern cod amounts to 24927 tons, i.e. 39% less than in 2016.

    Ingenting är dock klart ännu, utan fiskekvoterna ska upp för diskussion när EU:s fiskeministrar möts i Luxemburg om två veckor.

    Inger Melander, sakkunnig i fiskefrågor på Världsnaturfonden WWF, säger i ett uttalande till TT Nyhetsbyrån:

    Görs inget i tid för att torsken ska återhämta sig så kan det innebära att vi förlorar fisket helt och hållet i snar framtid.

     

    Österåker fasar snart ut mikroplaster

    Österåkers kommun kommer med stor sannolikhet snart bestämma sig för att fasa ut mikroplaster. Till 2017 är förhoppningen att mikroplaster ska ha försvunnit ur skärgårdskommunens alla inköp.

    Först på bollen att förbjuda produkter med mikroplaster var Göteborg, och troligen kommer Österåker snart efter. I motionen som bifölls i miljö- och hälsoskyddsnämnden igår var punkterna:

    • Att Österåkers kommun snarast upphör med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast
    • Att ge miljö och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att återkomma med en redovisning under 2017 om hur utfasningen av produkter med tillsatser av mikroplast har fortskridit

    Motionen som har ett brett stöd över blockgränserna lades av Aline Rojas Österlind (V) och Andreas Lennkvist (V).


    Österåkers kommun har strax under 43 000 invånare och ligger i Södra Roslagen, norr om Stockholm.

    Finland och Frankrike i nytt kärnkraftsbråk

    Reaktorn i Olkiluoto skulle stå färdig i början av 2009. Blir förmodligen inte klar förrän 2018. 

    I Finland fortsätter turerna kring kärnkraftsbygget i Olkiluoto. Yle rapporterar att det finska kärnkraftsbolaget Industrins Kraft, TVO, nu har inlett en rättsprocess mot den franska leverantören Areva, detta enligt Yle för att ”se till att det utdragna och farsartade bygget av en tredje reaktor vid kärnkraftverket Olkiluoto verkligen slutförs”.

    Bygget är kraftigt försenat. Från början var det tänkt att den nya reaktorn skulle stå klar i början av 2009. Men nu är siktet i stället inställt på slutet av 2018.

    Yle skriver:

    TVO och Areva har redan länge tvistat om Olkiluotobygget. TVO har krävt 2,6 miljarder euro i skadestånd av Areva på grund av förseningarna. Den franska tillverkaren Areva har i sin tur stämt Industrins Kraft på 3,4 miljarder euro.

    Finlands statsminister Juha Sipilä har nyligen uttalat sig om bygget och sagt:

    – Tidtabellen har försenats obegripligt mycket. Projektet måste nu fås klart säkert och trovärdigt.

    Sveriges största solcellsanläggning för bostadshus invigd

    Anläggningen är cirka 5 500 kvadratmeter stor och ligger i Lund. 

    I måndags invigdes Sveriges hittills största solcellsanläggning för bostadshus. Det är företaget Kraftringen som på uppdrag av Lunds Kommunala Fastighets AB levererat anläggningen som monterats på hustak i kvarteret Rådhusrätten i Lund.

    I ett pressmeddelande skriver Kraftringen:

    Elen som produceras i anläggningen kommer att gå till fastighetsel, såsom ventilationssystem, belysning och tvättstugor. Eftersom anläggningen är ansluten till elnätet kan eventuellt överskott säljas tillbara till Kraftringen, men tanken är också att hyresgästerna i framtiden ska kunna ta del av el från anläggningen och alltså inte behöva köpa in lika mycket el själva.

    Sydsvenskan fanns på plats under invigningen och skriver:

    Kostnaden för anläggningen har varit drygt 12 miljoner kronor, inklusive statligt stöd på 3,6 miljoner kronor. På 17 år beräknas investeringen vara betald, medan livslängden på anläggningen bedöms till 30 år.

     

     

     

    Musikhjälpen 2015, vad hände sen?

    Nyfiken på vad som hänt efter att kamerorna slocknade på Musikhjälpen i vintras? Den fantastiska summa som svenska folket tillsammans bidrog med har gått till olika projekt och organisationer i världen. Allt för att ingen ska behöva fly undan klimatet.

    Det har gått nio månader sen Musikhjälpen sändes live från Stora Torget i Linköping. De tre programledarna Kodjo, Gina och Linnea höll publiken sällskap dag som natt tillsammans med gästartister, politiker, äventyrare och en massa andra fantastiska människor.

    Temat för år 2015 var: Ingen ska behöva fly undan klimatet. Miljontals människor behöver varje år fly från sina hem. Det är inte bara krig och väpnade konflikter som är orsaken, även naturrelaterade katastrofer är en stor bidragande orsak.

    Naturrelaterade katastrofer drabbar många områden hårt och i takt med den globala uppvärmning som sker blir de bara fler och fler. Översvämningar, torka, orkaner och jordbävningar är bara några exempel på naturrelaterade katastrofer som framförallt fattiga drabbas av runtom i världen. Musikhjälpen 2015 ville lyfta detta tema, för med naturkatastroferna kommer många följdproblem.

    Efter Musikhjälpen har organisationer fått ansöka om bidrag till olika projekt, både direkta åtgärder för drabbade och förebyggande åtgärder. Åtgärderna kommer inte att kunna hindra klimatförändringarna, men de kan minska de humanitära katastrofer som följer klimatförändringarna i spåren, genom bland annat förebyggande åtgärder, utbildning och klimatanpassning. Här kan du läsa om vart de insamlade pengarna har gått.

    Per Byman, generalsekreterare för Radiohjälpen sa då till SMB:

    Efter att in­sam­ling­en är avslutad kommer vi fortsätta att jobba med projekten. Styrelsen möts i mitten av januari och då börjar det operativa arbetet. Olika or­ga­ni­sa­tio­ner får skicka in an­sök­ning­ar till olika projekt som van­ligt­vis är 12-18 månader långa.

    Pengarna kommer fram­förallt gå till ut­bild­ning. 1971 slog en tyfon in över Bang­la­desh och 250 000 människor miste livet. 2007 hände samma sak, men tack vare fö­re­byg­gan­de åtgärder och ut­bild­ning var det 3000 människor som miste livet. Annars är det mycket fö­re­byg­gan­de vi jobbar med som till exempel att bygga säkra toaletter och plantera träd. Helt enkelt anpassa samhällen för att hjälpa människor när ka­ta­stro­fer inträffar.

    Nu har det snart gått ett år sedan Musikhjälpen sändes senast och vi på SMB-redaktionen fick möjlighet att återigen ställa några frågor till Per Byman för att fråga hur arbetet har gått.

    Vi har beviljat 17 projekt till 14 organisationer i 15 länder och i flera fall har arbetet påbörjats precis före eller under sommaren. Den återkoppling vi fått är mycket positiv – framför allt är det roligt att se variationen i projekt och hur många olika sätt det finns att angripa problematiken med riskreducering.

    Har ni fått någon feedback/sett resultat ännu från de organisationer och platser som beviljats medel eller är det för tidigt?

    Vi får löpande rapportering men den formella slutrapporteringen, där organisationerna ska beskriva vilka konkreta resultat som uppnåtts kommer inte att börja komma in förrän nästa år. Jag kommer att besöka ett av våra projekt (i Guatemala) under hösten och göra en s k kvittofilm, där vi redovisar vad projektet åstadkommit. Filmen kommer att visas i SVT under våren, efter årets Musikhjälp.

    Årets upplaga av Musikhjälpen kommer gå av stapeln i Örebro den 12-18 december. Årets tema ”Barn i krig har rätt att gå i skola” släpptes idag på Musikhjälpens hemsida och vi hoppas innerligt att det kommer bli ett lika fantastiskt engagemang från svenska folket som i Linköping förra året.

    Vi kommer att ha ett ytterst relevant tema som jag tror kommer att bli en ögonöppnare för många. Precis som tidigare i Linköping och Uppsala är Örebro en stor studentstad och jag ser verkligen fram emot att se hur studenterna i Örebro kommer att engagera sig. Ingen i Örebro ska missa att Musikhjälpen pågår eller vad det handlar om – precis som tidigare är Musikhjälpens informationsaspekt minst lika viktig, om inte viktigare, än själva insamlandet. Det känns som om alla berörda är otroligt taggade inför årets kampanj och jag tror att det kommer att bli en fantastisk vecka i december.

     

    Läs hela intervjun med Radiohjälpens generalsekreterare Per Byman från i vintras. 

    Intervju med programledare Linnea Henriksson.

    Kitty Ehn: Hur ska framtiden se ut?

    KRÖNIKA: Vi lever i den bästa av tider, och vi lever i den sämsta av tider. Allt beror på vilken tolkning som du väljer att lyssna på.

    Hela vårt samhälle är en berättelse. Ett narrativ som formar, och samtidigt är resultatet av, allt som vi människor ser, känner och gör. Detta narrativ är samma för alla människor som just nu lever på vår planet, men tolkas olika.

    Vi lever i den bästa av tider. På två årtionden har en miljard människor lyfts ur fattigdom. Medelinkomsten i utvecklingsländer, förutom Kina, har nästan dubblerats. Denna tolkning syns tydligt under Världsbankens årliga forum. Budskapet är att vi har mer pengar, lever längre, och tillväxtekonomins utveckling går i en rasande fart.

    Vi lever i den sämsta av tider. Under de fem klimattoppmöten som jag har varit på är tolkningen av vår tids berättelse en annan. På två årtionden har havsisarna minskat mer än någonsin. Medeltemperaturen har redan höjts med omkring 1°C, och om vi människor inte drastiskt ändrar vårt sätt att leva och konsumera kommer livet som vi känner till det att utplånas. Miljörörelsen hamnar ofta i samma tolkning. Vi pratar om klimat och miljö som ödesfrågor, varnar för klimathotet, klimatkatastrofer och mänsklighetens undergång.

    Svart på vitt blir det tydligt varför så många människor väljer att inte lyssna på miljörörelsens tolkning. Problemet med undergångs-narrativet är att det skapar passivitet. Istället för det som miljörörelsen vill göra, att engagera och få människor att agera mot vår tids problem, får denna berättelse människor att tappa hoppet.

    Ändå menar jag inte att denna tolkning är fel. Världen står inför enorma utmaningar, och faktum är att vårt nuvarande sätt att leva är ohållbart. Men oavsett detta måste miljörörelsen tänka ett steg längre.

    Vi måste skapa en ny berättelse, som människor vill och kan sträva mot.

    Vad menar vi egentligen med hållbar utveckling? Hur är den? Hur känns den? Vad gör vi för att komma dit? Vad menar vi med ett fossilfritt samhälle, klimatansvar och klimaträttvisa? Hur ser den framtiden ut?

    En kollega inom miljörörelsen sa en gång att ”vår roll är att lösa problem, inte att skapa visioner”. Jag menar på motsatsen. Precis som det behövs långsiktighet i politiken för att kunna hantera dagens klimatutmaningar så krävs det även långsiktighet i våra planer för ett hållbart samhälle.

    Miljörörelsen har den kunskap och de verktyg som krävs för att skapa och kommunicera en vision som går bortom alla tolkningar av nutiden. Istället för att varna för undergången kan vi visa en annan väg – mot den hållbara framtid som är fullt möjlig, och fullständigt nödvändig. Så hur vill du att framtiden ska se ut?

    Kitty Ehn


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    Trump vill avreglera fossilindustrin: ”Klimathotet en bluff”

    Om republikanernas presidentkandidat vinner valet kommer han avreglera USA:s kol- och naturgasindustri, hälsade han under ett tal igår.

    Slopade restriktioner för fossilindustrin, fler jobb inom kolindustrin, och nya transportvägar för olja och gas. Det låter som taget från önskelistan tillhörande en kolgruvedirektör på 1800-talet. Dessvärre kommer orden från USA:s presidentkandidat Donald Trump, som under ett tal i Pittsburgh lovade att han kommer avreglera fossilindustrin om han kommer till makten. ”Vi måste stoppa kriget mot kolet och våra gruvarbetare”, sa Trump utan att gå in på några detaljer.

    Det är inte första gången Trump ställer till det på klimatfronten. Tidigare har han påstått att den globala uppvärmnningen hittats på av Kina, kallat klimathotet för ”en bluff”, och velat stoppa vindkraftverk för att de förstörde utsikten från hans nya golfbana.

    I en artikel av the Guardian konstateras att om Trump vinner valet blir han den enda av världens ledare att förneka klimatvetenskapen. Inte ens så tokiga snubbar som Nordkoreas ledare Kim-Jong Un, Syriens president Bashar Al-Assad och Zimbabwes diktator Robert Mugabe platsar i den ligan.

    Inatt sänds den första av tre presidentkandidatsdebatter mellan Trump och demokraternas Hillary Clinton, och mycket talar för att den få stor betydelse för utgången av valet. Nu återstår bara att se ifall klimatfrågan kommer tas upp under de 1.5 timmarna debatten pågår. Clinton har varit duktig på att lyfta klimatet i sina tal, men har försämrats avsevärt sedan Bernie Sanders slutade utmana henne om demokraternas kandidatur. Vi på redaktionen kommer iallafall sitta bänkade, viftandes med våra 100% fossilfritt-flaggor.

    Måndagsserie: Hur går det med de svenska miljömålen?

    Varje måndag under de kommande veckorna kommer ni kunna läsa om Sveriges 16 miljömål här på SMB. Vad handlar de om egentligen, hur är status och vad är kvar att göra?

    De svenska miljömålen togs fram kring millennieskiftet och fastslogs av den dåvarande riksdagen. Regeringen har tillsammans med ett flertal myndigheter ansvar för att uppmärksamma och på ett konkret och praktiskt sätt kunna arbeta för en bättre miljö inom olika områden. De 16 svenska miljömålen behandlar olika problem baserat på de problem vi står inför kopplat till den natur som finns i Sverige. Allting inkluderas under det övergripande Generationsmålet.

    De 16 svenska miljömål som idag finns är:

    1. Begränsad klimatpåverkan
    2. Frisk luft
    3. Bara naturlig försurning
    4. Giftfri miljö
    5. Skyddande ozonskikt
    6. Säker strålmiljö
    7. Ingen övergödning
    8. Levande sjöar och vattendrag
    9. Grundvatten av god kvalitet
    10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
    11. Myllrande våtmarker
    12. Levande skogar
    13. Ett rikt odlingslandskap
    14. Storslagen fjällmiljö
    15. God bebyggd miljö
    16. Ett rikt växt- och djurliv

    Många av de svenska miljömålen kan även kopplas till FN:s hållbara utvecklingsmål som fastslogs under hösten 2015. Samordnare för de svenska miljömålen är Naturvårdsverket, som även är ansvariga för flera av målen. Andra mål ansvarar andra svenska myndigheter för såsom Skogsstyrelsen, Havs- och Vattenmyndigheten och Jordbruksverket. Under de 16 miljömålen finns även 24 etappmål för att underlätta möjligheterna att uppnå bra resultat.

    Generationsmålet – ett övergripande inriktningsmål

    Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

    – Riksdagens definition av generationsmålet

    Generationsmålet är ett inriktningsmål som handlar om, precis som namnet antyder, att ta fram de förutsättningar som krävs för att lösa miljöproblemen inom en generation. Systemet infördes 1999 och ska vara uppfyllt 2020.

    Det finns ett antal punkter som miljöpolitiken inom Generationsmålet ska fokusera på, där bland annat biologisk mångfald, förnybara energikällor, naturresurser och människans hälsa finns med. Generationsmålet är ett övergripande mål som inkluderar de 16 svenska miljömålen.

    För att kunna se hur Generationsmålet fortskrider gör Naturvårdsverket vart fjärde år en utvärdering där man tar fram förslag åt regeringen på områden som kräver ett större fokus. I rapporten från 2015 framkom bland annat fokus på cirkulär ekonomi, en sammanhållen politik kring hållbarhet och bättre miljöhänsyn.

    Video: Naturvårdsverket

    Skräpet i Östersjön och Västerhavet ska minska

    Havs- och vattenmyndigheten ger fyra miljoner kronor till två projekt.

    I dag meddelade Havs- och vattenmyndigheten att man kommer ge tre miljoner kronor i stöd till ett EU-projekt som syftar till att rensa Östersjön på förlorade fiskeredskap och spökgarn. De som deltar i projektet är bland annat Simrishamns kommun, Håll Sverige Rent, Finska miljöbyrån, WWF Polen och WWF Tyskland.

    Knappt en miljon kronor kommer samtidigt gå till EU-projektet ”Ren kustlinje” för att minska den marina nedskräpningen i Öresund, Kattegatt och Skagerrak. Det projektet har sammanlagt 34 projektpartners från Sverige, Norge och Danmark.

    – Problemen med marint skräp i Västerhavet är i många fall gemensamma för länderna i området varför även åtgärderna för att minska marint skräp kan vara gemensamma. Utbyte av både kunskap och erfarenheter mellan parterna är väldigt viktigt, säger Thomas Johansson, chef på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV, i ett pressmeddelande.

     

    Senaste om kritiserade avtalen: CETA får ja, fortsatt oklar framtid för TTIP

    EU:s frihandelsavtal med Kanada får klartecken i oktober, men förhandlingarna om det liknande avtalet med USA har kört fast.

    Under fredagen möttes EU:s handelsministrar i Bratislava för att fortsätta diskussionerna om de omdebatterade transatlantiska frihandelsavtalen, skriver GP. Efteråt kunde Sveriges representant Ann Linde (S) bekräfta att det blir ett okej till CETA, som sägs ska främja handel mellan EU och Kanada. Avtalet godkändes redan 2014, men har alltså inte ratificerats förrän nu. Alla parter väntas nu skriva på avtalet i slutet av oktober när Kanadas premiärminister Justin Trudeu kommer till Bryssel. Det finns dock en liten chans att EU-parlamentet röstar nej.

    Både TTIP och CETA kritiseras för att urholka miljölagstiftning genom att göra det enklare för industrier och företag att stämma stater för förlorad vinst. Det kommer bli enklare att handla med oljesand och andra koldioxidintensiva bränslen, och EU:s försiktighetsprincip hotas. Dessutom uppges förhandlingarna ske på ett odemokratiskt vis, där allmänheten har liten insyn i vad som egentligen försiggår. Här har Supermiljöbloggen skrivit mer om nackdelarna.

    Lyckligtvis ser det tuffare ut för frihandelsavtalet mellan USA och EU. Tysklands vice förbundskansler Sigmar Gabriel sade för några veckor sedan att förhandlingarna ”har havererat”, och läget ser inte ut att ha förändrats efter Bratislava-mötet. TTIP-anhängarna har hoppats på att få igenom avtalet innan Barack Obama avgår som USA:s presidtent, men eftersom flera länder vill lägga ner förhandlingarna helt beräknas processen ta betydligt längre tid än så.

    Runt om i Europa hörs allt fler protester mot frihandelsavtalen. Den 17 september hölls en stor motdemonstration i Tyskland som samlade 250 000 personer, och liknande motaktioner har genomförts i bland annat Bryssel. Från svenskt håll verkar politikernas intresse för en debatt dock vara ljummet, men organisationer som StoppaTTIP och Skiftet gör aktioner och driver namninsamlingar mot avtalet.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.