Fritidsodling kan förbättra svensk livsmedelsberedskap – rätt enkelt

Ökad hobby- och hemmaodling skulle kunna förbättra den svenska livsmedelsberedskapen väsentligt. Det framkommer i ett projekt som utförts av Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR och Coompanion Roslagen & Norrort. Produktionen kan öka kraftigt med enkla medel, enligt projektrapporten.

Inte mindre än 5,3 miljoner personer i Sverige sysslar idag med fritidsodling i lägre eller högre grad. Och tillgång till lämpliga arealer för ännu fler att börja med hobbyodling är inget problem. Rapporten som presenterades under tisdagen, visar att hela 87 procent av befolkningen, sju miljoner människor, har tillgång till platser där småskalig odling skulle fungera utmärkt.

I hög grad handlar det om egna trädgårdar: i dag används enbart 10-15 procent av trädgårdsarealerna till odling av matvaror.

Organisationerna som undersökt frågan har fått finansiellt stöd av statliga forskningsstiftelsen Vinnova inom ramen för programmet ”Innovation för framtidens hållbara matsystem.” Och slår alltså fast att ganska enkla stöttande åtgärder från samhällets sida skulle höja denna småskaliga, lokala och miljövänliga produktion av mat avsevärt. Och därmed bidra till en stor förbättring av Sveriges idag dåliga självförsörjningsgrad, och alltså ökad säkerhet.

Det är egentligen inte så mycket innovation det handlar om. Staten skulle kunna, föreslår man, införa krav i detaljplaneringen på att odlingsplatser ska ingå i nya bostadsområden, införa grön skatteväxling i form av lägre moms och avdragsrätt för arrenden, förbättra anslagen för folkbildning om odling och ställa nya krav i skolans läroplaner.

Kommunerna skulle kunna skapa förvaringsmöjligheter för det odlade, bygga gemensamhetsväxthus, anställa odlingssamordnare och utbildare och ta bort avgifter för kompostering av hushållsavfall, till exempel.

Inte så märkvärdiga reformer, alltså. Men i rapporten konstateras att trots den stora potentialen och en lång rad statliga utredningar under flera år om livsmedelsförsörjningen och dess brister verkar ingen ha tänkt på fritidsodlingen:

Åtskilliga statliga utredningar görs och har gjorts kring ämnet beredskap, alla stämmer in i
kören att civilsamhället är oerhört viktigt i att skapa en stabil beredskap, men ingenstans, inte ens med ett ord, nämns fritidsodlingen som en resurs, heter det.

Inte heller den helt färska livsmedelsstrategin från landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) nämner något alls om möjligheterna att bedriva ökad inhemsk livsmedelsproduktion på denna småskaliga nivå, och utan insats av importerade insatsvaror.

Kullgrens strategi har dessutom fått kritik för att den inte alls redovisar hur det svenska jordbruket och livsmedelsproduktionen ska omformas i klimatvänligare riktning, vilket SMB tidigare rapporterat om. Tvärtom har Kullgrens fokus varit att snarare öka konsumtionen av svenskproducerat kött med motiveringen att det stärker den svenska lantbruksnäringen.

Fritidsodlarnas rapport innehåller ingen skattning av hur stor ökning av volymerna skulle kunna bli för de småskaligt odlade livsmedlen – bara att potentialen är stor.

– Detta vore mycket intressant att undersöka, men de siffrorna är väldigt svåra att få fram, säger Marek Rolenec, projektledare för FOR.

– Vi visar ju däremot hur mycket mark, bara i trädgårdar, som skulle kunna utnyttjas till mer odling. Bara 10-15 procent av trädgårdsarealerna används för odling av föda, fortsätter han.

Fritidsodlingen är redan idag väsentligt större än kommersiell odling när det gäller frukt, bär och grönsaker, cirka 30 000 hektar mot 13 000.

– I topp ligger sådant som tomater, örtkryddor, frukt och rabarber, medan mer näringstäta grödor som potatis, kål och bönor kommer rätt långt ned. Det är inte minst en utbildningsfråga att höja produktionen av sådana grödor, avslutar han.