Glädjande klimatdom i USA ger hopp för de unga

I amerikanska delstaten Montana bryter den republikanska regeringen mot konstitutionen då man främjar ökad utvinning av fossilenergi istället för tvärtom. Detta eftersom yngre medborgares rätt till ren miljö och hälsa hotas. Så lyder en färsk dom, som nu hälsas som en stor framgång i USA. Och hemma i Sverige väntar ett liknande mål på att avgöras.

Domen avkunnades i veckan i ett mål där delstatens politiska ledning stämts av en grupp barn och yngre vuxna i åldrarna 5 – 22 år, via organisationen Our Childrens Trust, berättar Natursidan.se.

De unga framhöll i stämningen att delstatens otillräckliga insatser mot klimatutsläppen minskar deras möjligheter att få leva i en hälsosam värld. Extremväder och luftföroreningar påverkar dem negativt redan idag, betonar de i olika vittnesmål.

Domen betraktas enligt en artikel i Washington Post som ett mycket skarpt juridiskt ställningstagande i klimatfrågan. Julia Olsson, Our Childrens Trust talesperson som drivit målet, kommenterade utfallet så här:

För första gången i USA:s historia har en domstol i dag fattat beslut i ett mål om att regeringen kränkt barns konstitutionella rättigheter genom lagar och åtgärder som främjar fossila bränslen, ignorerar klimatförändringarna och utsätter unga människor för oproportionerligt stora risker.

Domstolen pekar bland annat på en särskild detalj som delstatsregeringen i Montana infört i sin miljölagstiftning. Handläggarna av miljötillstånd har uttryckligen förbjudits att väga in klimateffekter när olje-, gas- och kolbolags ansökningar om produktion ska avgöras.

Detta bryter mot USA:s konstitution, kom man alltså fram till.

Domen kan väntas inspirera till fler initiativ från unga medborgare till juridisk kamp mot fortsatta antropogena växthusgasutsläpp. En rad liknande mål har genomförts, eller pågår, runt om i världen redan. Ett av de mest kända med positivt resultat är det så kallade Urgendamålet i Nederländerna.

I Norge försökte en rad organisationer få staten fälld för grundlagsbrott då nya utvinningstillstånd för oljeprospektering i Barents hav utfärdades kort efter att regeringen undertecknat Parisavtalet. Den kampen förlorades däremot hårfint efter en oenig HD-dom. SMB har tidigare redogjort för turerna.

I Sverige väntar det så kallade Auroramålet, som SMB också berättat om, på att avgöras. 600 ungdomar stämmer staten för otillräcklig klimatpolitik, och hävdar att staten bland annat bryter mot barnkonventionen och förvägrar dem en god framtid.

Det ska noteras att stämningen lämnades in under den förra S-regeringens tid. Men den nuvarande regeringens beslut att på en lång rad punkter ytterligare fjärma Sverige från de klimatpolitiska mål riksdagen antagit i bred majoritet innebär knappast att den skulle befinna sig i ett bättre juridiskt läge.

Helt nyligen motsatte statens juridiske talesperson, Justitiekanslern, stämningen och anser i sitt svaromål till rätten att den ska avvisas.

JK skriver i en kommentar på sin hemsida att de svenska domstolarna har ”begränsad makt att bestämma över riksdag och regering i enlighet med den maktdelningsprincip som gäller i Sverige.”

Om statens högsta ledning inte följer gällande lagar och rättsakter, finns med andra ord dåligt med juridiska möjligheter för medborgarna att begära rättelse, blir den logiska slutsatsen.

Det är denna typ av svagheter i svensk rättsordning som i debatten brukar anföras som argument för att införa en författningsdomstol.

Och JK förordar faktiskt att Högsta domstolen ska få möjlighet att pröva om talan ska vara tillåten eller ej, innan själva saken prövas. Så här skriver man:

Eftersom frågan om gruppmedlemmarnas talan ska få föras aktualiserar grundläggande frågeställningar om maktfördelningen mellan domstolar och de folkvalda, och att gruppmedlemmarna anser att de har rätt att föra den här talan mot bakgrund av kraven i Europakonventionen och unionsrätten, har JK förordat att frågor om talan är tillåten ska hänskjutas till Högsta domstolen innan tingsrätten tar ställning i avvisningsfrågan.