Gudrun Schyman (Fi): Klimat och kön

Klimatförsämringarna med smältande glaciärer, höjda vattennivåer, stormar, torka, bränder och kraftiga regn utgör växande hot mot många regioner och på sikt hela jorden. FN:s klimatpanel har redovisat sambanden mellan CO2-utsläpp och förändringarna i klimatet. Ekonomer har visar kostnaderna för klimatförstöringen och kostnaderna om vi inte gör något i förhållande till vinsterna med att agera genast.

Trots alla studier undviks överlag analyser av vilka grupper som med sin livsstil och konsumtion står för en oproportionerligt stor del av utsläppen. En sådan analys finns dock i rapport 2, 2007 till miljövårdsberedningen, ”En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling”, av Gerd Johnsson-Latham. Studien visar att för att motverka klimathoten krävs förändrad inriktning av konsumtion och livsstilar. Idag dominerar resursstarka och inflytelserika rika män, med stora bilar, mycket flygande, stora bostäder, stor köttkonsumtion med mera. Konsumtionen sätter trender för män världen över. Exempelvis ägs tre fjärdedelar av alla bilar i Sverige av män, och tre fjärdedelar av alla körda personkilometer körs av män. Män dominerar i de beslutsfattande organ som avsätter merparten av statens medel för ”infrastruktur” till vägar och flyg – men marginellt till kollektivtrafik. Prioriteringarna spar tid för män, medan kvinnors tidsförluster åsidosätts vilket bekräftar bilden av att kvinnors tid och liv är mindre värdefulla än männens.

Klimathoten löses inte enbart med ny teknik. Nordamerika och Europa (den så kallade ECE-regionen) har satsat stort på ny energibesparande teknik i bostäder och tillverkningsindustri de senaste trettio åren, men samtidigt ökade oljeförbrukningen i regionen med 70% eftersom allt fler skaffade fler och större bilar.

Vi måste motverka ohållbar konsumtion som ökar klimathoten. Vi måste också motverka strukturella hinder för jämställdhet och utforma en ny, hållbar och global syn på vad ett bra liv och välfärd är. Då behöver vi lyfta fram helt andra former av livskvalitet som ger fler kvinnor bättre liv. Det kan röra satsningar på utbyggd, billig kollektivtrafik som ger kvinnor utan bil och alla andra möjlighet att välja hållbara transporter. Hållbar välfärd utifrån kvinnors behov kan också innebära mindre energislukande, materiell välfärd och livskvalitet genom noll-tolerans mot mäns våld mot kvinnor – och mot mäns våld mot andra män. Socialt och ekologiskt hållbar välfärd är också åtgärder mot strukturell diskriminering som gynnar pojkar och män på flickors och kvinnors bekostnad. Hållbar välfärd är att män och kvinnor tar gemensamt ansvar för hem, barn och äldre, och att inte som idag otillräckliga resurser för den växande andelen äldre avhjälps genom att kvinnor ensidigt får ge av sin tid för nödvändig vård av föräldrar och svärföräldrar.

Dagens ensidiga materiella välfärd leder till miljöförstöring och klimathot – och ökade risker för väpnade konflikter kring tillgångar som olja och dricksvatten. Den tvingar också in alla i produktion och krav på tillväxt. Men vi förväxlar mål med medel och ser inte att många skulle få ett bättre liv med mindre stress och ohälsa och mer egen tid.

Vi behöver en ny hållbar välfärdspolitik, där välfärd inte ensidigt är materiell konsumtion utan också tid; kortare arbetsdagar, mindre jäkt, minskat våld och respekt för människors rättigheter, oavsett kön, etnicitet, sexualitet och funktionalitet. Vi behöver en klimatpolitik som går hand i hand med ökad jämställdheten mellan kvinnor och män, med hållbar livskvalitet som ger hopp åt framtida generationer.

Gudrun Schyman, Feministiskt Initiativ