Fores: Så här ser utsläppsstatistiken ut – sektor för sektor

”På det stora hela ser det ganska bra ut, utsläppen av växthusgaser minskar samtidigt som ekonomi växer”, skriver den gröna och liberala tankesmedjan Fores med anledning av SCB:s satsning av kvartalsvisa utsläppsdata av växthusgaser och luftföroreningar 

SCB har lanserat en världsnyhet. Som första land i världen kommer Sverige nu med kvartalsvisa miljöräkenskaper för växthusgaser och luftföroreningar. Från att ha publicerats med nära två års eftersläpning kommer SCB från och med nu redovisa kvartalsvisa lufträkenskaper för växthusgaser och luftföroreningar. Förändringen är lika efterlängtad som motiverad – varför ska ekonomisk statistik redovisas kvartalsvis medan miljöräkenskaperna hanteras styvmoderligt och publiceras med ett par års fördröjning. Tempohöjningen i redovisningen signalerar också en statushöjning. SCB markerar att miljöräkenskaperna också ska ingå som beslutsunderlag. De kanske inte har samma tyngd som den ekonomiska statistiken, men signalvärdet är tydligt.

SCB har nu släppt sin andra kvartalsräkenskap, och senare i vår publiceras en sammanställning med helårssiffror. Vad säger då statistiken? På det stora hela ser det ganska bra ut, utsläppen av växthusgaser minskar samtidigt som ekonomi växer. Nedan går vi helt kort igenom förändringar i utsläpp och förädlingsvärde*, sektor för sektor.

Tabell 1: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde 3:e kvartalet 2015 samt förändring jämfört med samma kvartal 2014 (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 3:e kvartalet 2015).

¤ Inklusive fiske
¤¤ Inklusive vatten, avlopp, avfall
¤¤¤ Inklusive privatbilism

Merparten av utsläppen av växthusgaser från kategorin jordbruk, skogsbruk och fiske kommer från jordbruket (90%). Skogsbruket står dock för lejonparten av förädlingsvärdet (drygt 70%). Förändringarna i utsläpp är marginella samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 1,8%. Såväl jord- som skogsbruk står inför utmaningar och förändringar. Jordbruket brottas med lönsamhetsproblem och regeringen arbetar med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Det är idag oklart hur klimat- och miljömål kommer integreras i livsmedelsstrategin. Skogsstyrelsen fick så sent som i slutet av februari en ny generaldirektör, Herman Sundqvist. Som skogschef på statliga Sveaskog har han tidigare inte alltid dragit jämnt med miljörörelsen. Det återstår att se hur utnämningen av ny generaldirektör kommer påverka verksamheten.

Figur 1: Samma siffror som i tabellen ovan men här som stapeldiagram. Samtliga sektorer minskar sina utsläpp eller ökar förädlingsvärdet mer än de ökar utsläppen av växthusgaser.

Mineralutvinning har gått ekonomiskt dåligt under perioden och backar med 3,4% vilket i sin tur leder till att utsläppen minskar. Vill man se utvecklingen med positiva ögon så kan man fokusera på att utsläppsminskningen är större (4,2%) än den ekonomiska tillbakagången.

Utsläppen från tillverkningsindustrin ökade med 1,2% under tredje kvartalet jämfört med 2014. I samma period ökade förädlingsvärdet med 4,8%. Stål- och metallframställning samt cementproduktion står för den största delen av utsläppsökningen. Tillsammans med raffinaderier och kemikalieindustrin är dessa de mest utsläppsintensiva branscherna. Den ekonomiska uppgången är fördelad över många branscher. Flera är inte särskilt utsläppsintensiva. Motorfordonsindustrin är den bransch som bidrar mest till det positiva förädlingsvärdet i perioden.

Utsläpp från byggverksamhet stammar huvudsakligen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. I mätperioden ökade utsläppen med 2%. Samtidigt ökade dock förädlingsvärdet med nästan 10%. En förklaring till att förädlingsvärdet ökar snabbare än utsläppen är att biodrivmedel används i större utsträckning.

Utsläppen från transportindustrin minskade med 8,5% under 3:e kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal året innan, samtidigt som förädlingsvärdet steg med 3,1%. Privatbilism hör inte hit utan hamnar under kategorin ”Hushåll”. Utsläppen, huvudsakligen från sjöfart, varierar kraftigt och resultaten ska tas med en nypa salt. Det finns dock en positiv trend i form av ett ökat inslag av biodrivmedel.

Utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) är små i relation till förädlingsvärdet. Framför allt orsakas de av tjänsteföretagens transporter. Utsläppen ökade med 2% under tredje kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal 2014. Förädlingsvärdet ökade under samma period med 4,1%.

Den offentliga sektorns utsläpp är mycket begränsade och orsakas framför allt av transporter. Tredje kvartalet i fjol bjöd på minskade utsläpp (minus 3,2%) tack vare ökad användning av biodrivmedel. Förädlingsvärdet var i det närmaste oförändrat.

Hushållen står av förklarliga skäl inte för något förädlingsvärde. Deras utsläpp kommer huvudsakligen från biltransporter. Tidigare har utsläppen från privatbilism minskat. Förklaringen har varit bränslesnålare fordon och ökad användning av biodrivmedel och elmotorer. Bränslesnålare bilar ger dock upphov till en rekyleffekt eftersom transporterna blir billigare och resandet därmed ökar, vilket inte är långsiktigt hållbart. Dagens låga oljepris öppnar upp för möjligheten att höja bensinskatten mer än marginellt vilket skulle leda till utsläppsminskningar i absoluta termer.

Att utsläppen av växthusgaser minskar samtidigt som ekonomin växer är förstås glädjande. Under det tredje kvartalet i fjol minskade utsläppen av växthusgaser med 3% samtidigt som BNP ökade med 3,7% jämfört med motsvarande period 2014. Ekonomin går över lag bra vilket inte minst gäller för branscher med relativt låga utsläpp men med höga förädlingsvärden. I den kategorin återfinns såväl industri- som tjänsteföretag, till exempel företag verksamma inom tillverkning av möbler och motorfordon samt tjänsteföretag inom finans, IT, försäkringar, juridik och ekonomi. Samtliga sektorer uppvisar ökad effektivitet i termer av att utsläppen antingen har minskat samtidigt som förädlingsvärdet har ökat, att utsläppen visserligen har ökat men att förädlingsvärdet har ökat än mer, eller att utsläppen har minskat mer än förädlingsvärdet har minskat.

På sikt behöver samtliga sektorer uppvisa betydande utsläppsminskningar i absoluta termer, inte bara relativt förädlingsvärdet. Och hushållen behöver finna vägar att minska sin klimatpåverkan. Svenska hushåll orsakar genom sin konsumtion också betydande utsläpp utomlands. Detta pekade en rad miljöorganisationer på i en debattartikel i Aftonbladet (2016.02.18). “De svenska konsumtionsutsläppen är nästan dubbelt så stora som de territoriella utsläppen. 64 procent av svenskens utsläpp år 2013 skedde i andra länder och andelen ökar” enligt Svante Axelsson med flera. Att ekonomin går bra är förstås glädjande, men det gäller att förstå siffrorna för att de inte ska bli missvisande.

Tack vare SCB höjda ambitionsnivå har vi nu tillgång till färskare, mer uppdaterade utsläppsdata. Att miljöräkenskaperna är uppbyggda med nationalräkenskaperna som förbild och att ekonomisk statistik och miljöstatistik redovisas i ett gemensamt system underlättar en analys av sambanden mellan ekonomi och miljöpåverkan. Det är en god grogrund för en saklig debatt. SCB:s nya kvartalsräkenskaper må vara knastertorra, men de förtjänar en större spridning än det dussin närmast sörjande som var på plats under lanseringen.

_________

* Förädlingsvärdet definieras som nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för produktionen. Genom summering kan man beräkna förädlingsvärdet för en hel sektor eller nation. Summan av alla förädlingsvärden utgör BNP baserat på produktionen (www.scb.se).

Läs mer om SCB:s kvartalsdata för utsläpp på
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/Miljorakenskaper/38164/38171/Behallare-for-Press/397906/

Livsmedelsstrategin debatteras på DN debatt 2016.03.22: http://www.dn.se/debatt/skyddet-for-miljo-och-djur-pa-vag-att-forsvagas/

Debattartikeln i Aftonblandet finner ni här: http://www.aftonbladet.se/debatt/article22288223.ab

Måns Nilssons uttalande i DN finner ni här:http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tillvaxt-och-utslapp-foljs-inte-langre-at/

IEA:s rapport: http://www.iea.org/newsroomandevents/pressreleases/2016/march/decoupling-of-global-emissions-and-economic-growth-confirmed.html

Kajsa Resare Sahlin och Markus Larsson – Den gröna och liberala tankesmedjan Fores