Fores: ”Utsläppen ökar för andra kvartalet i rad”

”För helåret 2015 uppvisade SCB:s statistik på minskade utsläpp av växthusgaser. För 2016 har dock SCB redovisat ökade utsläpp under två kvartal på rad. Målet om att nå nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045 framstår allt mer som en hägring. Skärskådar man räkenskaperna ser man att transporterna är en nyckelfråga”, skriver Markus Larsson och Emilia Ingemarsdotter från Fores klimat- och miljöprogram idag på Supermiljöbloggen.

SCB:s Miljöräkenskaper redovisar sedan ett år tillbaka kvartalsvisa utsläppsdata. För andra kvartalet 2016 (Q2) ökar utsläppen med 1,6% jämfört med samma period 2015. Under samma period ökade BNP med 4,3%. Att ekonomin växer snabbare än utsläppen, det vill säga att Sverige uppvisar en relativ frikoppling mellan utsläpp och tillväxt, är en klen tröst och inget som bidrar till att uppnå svenska mål om utsläppsreduktion. Den enda sektor som minskade sina utsläpp mer än marginellt var Hushåll och ideella organisationer som uppvisade 2,2 % lägre utsläpp under perioden. Tabellen nedan redovisar statistiken över förändringar i utsläpp och ekonomins förädlingsvärde sektorsvis. Därefter kommenterar vi respektive sektors resultat och sammanfattar utvecklingen under perioden. Inom parentes står utvecklingen för första kvartalet 2016.

Tabell: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde andra kvartalet 2016 jämfört med samma period 2015. (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 2:a kvartalet 2016).

#Inklusive fiske
##Inklusive vatten, avlopp, avfall
###Inklusive ideella organisationer samt privatbilism. Hushållen bidrar inte till förädlingsvärdet.

Utsläppsökningen är störst inom sektorn El, gas och värme. Utsläppen ökade med 6,2% (-7,9% Q1 2016) samtidigt som förädlingsvärdet minskade med 2,1% (+5,3% Q1 2016). Jämfört med samma period 2014 har dock utsläppen minskat med 3,7%. Nedgången under 2015 förklaras med produktionsstörningar vid vissa anläggningar. Sektorns utsläpp är betydande och står tillsammans för 12% av de svenska utsläppen.  

Näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske presterar relativt bra (på grund av att konkurrensen från andra sektorer är svag) och uppvisar marginella förändringar av utsläpp (+0,5% Q1). Förädlingsvärdet ökar i perioden med 2,2% (+2,4% Q1). 90% av utsläppen av växthusgaser i sektorn kommer från jordbruket medan 70% av förädlingsvärdet kommer från skogsbruket. Totalt står sektorn för 15% av Sverige samlade växthusgasutsläpp.

Mineralutvinningens utsläpp ökade i perioden med 2,3% (+4,6% Q1) samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 3,4% (+4,7% Q1). Av Sveriges samlade utsläpp står sektorn för 2%.

Utsläppen från tillverkningsindustrin ökade under andra kvartalet med 2,8% (+1,2 % Q1). Förädlingsvärdet var i stort sett oförändrat (+3,3% Q1). De branscher som orsakar störst utsläpp av växthusgaser är stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalie- och cementindustrin. Under andra kvartalet ökade utsläppen framförallt från kemiindustrin. Utsläppen från järn- och stålsektorn minskade något. Tillverkningsindustrin står för en fjärdedel av växthusgasutsläppen från svenska ekonomiska aktörer. Att öka utsläppen samtidigt som förädlingsvärdet är oförändrat imponerar inte.

Utsläppen från transportindustrin (privatbilism oräknat) ökade med 2,8% under andra kvartalet 2016 (+1,1% Q1). Ökningen förklaras framför allt av ökade utsläpp från flyget. En stor del av utsläppen kommer annars från sjöfart. Andelen biodrivmedel ökar visserligen, men långsamt. Sektorns förädlingsvärde ökad i samma period med 3,1% (+0,4% Q1). Utvecklingen lämnar en del att önska. Transportsektorn står för 21% av de samlade utsläppen och är den enda ekonomiska sektor som har fått specifika mål för utsläppsreduktion. För att nå målet om 70% lägre utsläpp 2030 duger det helt enkelt inte att uppvisa ökande utsläpp. I själva verket behöver sektorn minska sina utsläpp med 6,6% per år för att nå det uppsatta målet. Betinget har över tid ökat eftersom sektorn hittills inte minskat utsläppen i tillräcklig takt.

Hushållens utsläpp kommer till största del från biltransporter. Under andra kvartalet 2016 minskade hushållens utsläpp med 2,2% (-0,9% Q1). Förklaringen är minskad bensinförbrukning. Sektorn bidrar med 16% av Sveriges samlade utsläpp. Även om hushållens utsläpp minskar är det i alltför beskedlig takt.

Byggsektorn minskade under det andra kvartalet sina utsläpp med 0,7% (-0,3 Q1) samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 7,1% (+7,2% Q1). Jämfört med de flesta andra sektorer presterar byggverksamheten alltså bra, även om det i det långa loppet är absoluta utsläppsminskningar som räknas. Sektorns utsläpp stammar till stor del från transporter samt arbetsfordon och arbetsmaskiner. Byggsektorn står för 3% av Sveriges samlade utsläpp.

Även utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) minskade med 1% i perioden (-2,9% Q1).Förädlingsvärdet ökade med 6,4% (+4,3% Q1). Sektorn står för 5% av Sveriges totala utsläpp. Utsläppen från stat, kommun och landsting (Offentlig sektor) ökade med en knapp procent i perioden (+3,9% Q1). Förädlingsvärdet ökade i samma period med 3,8% (+1,3% Q1). Även om offentlig sektor bara står för 1% av de samlade utsläppen är signalvärdet viktigt. Offentlig sektor bör föregå med gott exempel och visa att det är möjligt att minska utsläppen.

En stor del av utsläppen från byggsektorn, tjänstesektorn, offentlig sektor och hushållens utsläpp kommer från transporter.  Lägg därtill att transportindustrin själv står för 21% av de svenska utsläppen och det är tydligt att vi inte kommer nå uppsatta mål om utsläppsminskningar med mindre än att krafttag tas beträffande transporternas utsläpp. Sedan 2010 har minskningstakten i sektorn i genomsnitt varit 2-3% per år. Enligt våra beräkningar skulle transportsektorns utsläpp behöva minska med ca 6%* per år för att ha en bra chans att nå målet. Idag ökar alltså utsläppen. Insatser krävs vad gäller bränsle, typ av fordon och inte minst själva resandet och transport av varor. Sektorsmålet om 70% minskade utsläpp till 2030 är lika motiverat som avlägset.

Även utsläppen i övriga sektorer behöver minska snabbare. För svensk ekonomi som helhet ökar utsläppen i perioden med 1,6%. I genomsnitt har dock utsläppen minskat med 3,5% per år sedan 2010. För att nå uppsatta mål om 85% reduktion av växthusgasutsläpp år 2045 behöver minskningstakten öka till 5-6%* per år. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom.

Emilia Ingemarsdotter och Markus Larsson 
Fores klimat- och miljöprogram

*Med antagande om konstant procentuell årlig minskning. Om vi i stället antar konstant minskning mätt i ton CO2 per år, krävs att den procentuella utsläppsminskningen ökar varje år. Ett sådant antagande ger utrymme för en något mindre procentuell minskning (~4% för transportsektorn) år 2016, men kräver kraftfullare åtgärder senare.