Inre hållbarhet – ett sätt att rädda oss själva och planeten

Följderna av livsstilen i den rika världen gör det tydligt att vi behöver finna mer konstruktiva sätt att både leva och tänka. Personliga val och samhälleliga prioriteringar behöver ändras. Trots att vi vetat detta länge sker inte de nödvändiga förändringarna. Hur ska gapet mellan våra kunskaper och våra handlingar som individer överbryggas? Och kan dessa val i förlängningen föra samhället i hållbar riktning? Författaren och föreläsaren Peter Fowelin skissar i det här inlägget på ett svar.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT Insikten om att vår planet befinner sig i ett nödläge är numera spridd hos såväl individer som en hel del politiker, företag och organisationer. Ett nytt sätt att överbrygga gapet mellan kunskaper och beteenden har formulerats av det ideella initiativet Inner Development Goals (IDG), som på några få år fått genomslag hos inte minst företag och organisationer. 

IDG tar fasta på det stöd vetenskapen numera ger för att en hållbar framtid kan främjas av inre utveckling: förmågor, egenskaper och färdigheter hos individer, grupper och organisationer. Ett etablerat men i Sverige mindre känt initiativ med samma utgångspunkt som IDG är det brittiska The Mindfulness Initiative.

Även inre omställning betydelsefull

I rapporten ”Reconnection: Meeting the Climate Crisis Inside Out” (2022)  lyfter denna organisation fram vad forskningen säger kring kopplingen mellan inre mognad och hållbar utveckling – och hur dessa insikter sedan kan omsättas i råd för politiker, andra beslutsfattare och oss alla.

En av författarna bakom rapporten är Christine Wamsler. Hon leder en forskningsgrupp vid Lunds universitet och är internationellt känd för sin forskning om att inre omställning spelar en lika stor roll som tekniska framsteg för att nå hållbarhetsmålen. Något som även tagits upp av FNs klimatpanel i en IPCC-rapport 2022, liksom på COP29 i november 2024.

Klimatåtgärder fokuserar vanligtvis på tekniska lösningar, som inte alltid tar hänsyn till att vi människor är inbäddade i en komplex väv av ömsesidiga beroenden, såväl av varandra som av naturen. En central tanke i rapporten är att den ekologiska krisen hänger samman med att vårt moderna samhälle inte tar hänsyn till denna komplexitet. Vi har mist helhetssynen och förlorat kontakten med naturen, men också tappat bort varandra och vår inre kompass – de övertygelser, värderingar och val som innerst inne är viktiga för oss.  

Gapet mellan kunskaper och handlingar gör att fokus behöver riktas mot våra inre faktorer. Rationella argument har inte hjälpt för att ändra våra beteenden i hållbar riktning, och därför behöver förnuft och fakta gå sida vid sida med en inre förändring, grundad i en djupare insikt om allas vårt beroende av naturen och av varandra. Om vi människor hittar en väg in till vår inre kompass och inser vikten av att stödja varandra kollektivt, kan vårt fokus flyttas från materiell konsumtion till mer hållbara värden. Människans och planetens hälsa hänger ihop – att skada planeten är att skada oss själva. 

Klimatengagerade behöver träning för att orka

Vikten av att kunna handla utifrån våra djupare värderingar och klara av svåra utmaningar, både som individer och kollektivt, ökar när vi ställs inför kriser. Forskning visar att träning i mindfulness stödjer både psykologisk motståndskraft och allmänt välbefinnande.

Det hänger bland annat ihop med att träningen stärker förmågan till självreglering, medkänsla och perspektivtagande, vilket är viktiga egenskaper för att bygga upp den inre hållbarheten. Inte minst för alla som är djupt engagerade i miljö- och klimatarbete är förmågan till stabilitet och resiliens viktig – helt enkelt för att orka. Forskarna kan då se att särskilt förmågan till medkänsla är betydelsefull, eftersom den gör att vi både tar hand om oss själva och kan delta i andras lidande utan att tappa fotfästet. 

Rapporten – och den forskning den bygger på – visar att mindfulness är så mycket mer än bara snävt individualistiskt lyckosökande. Visst kan det hållbara samhälle och de rekommendationer som ges till politiker och andra ledare i rapporten kännas utopiska, men alla steg mot motståndskraftiga lokalsamhällen, bevarad biologisk mångfald och klimatanpassning är viktiga i dagens nödläge. De perspektiv kring individuell och kollektiv hållbarhet som rapporten bidrar med kan då få stor betydelse. 

Redan idag hjälper de verktyg och metoder som mindfulness bidrar med när vi riskerar att tappa bort oss i oro, förtvivlan eller ilska – eller i utbrändhet för dem som kämpar på barrikaderna. Mindfulness och medkänsla är därmed ett förhållningssätt som är till hjälp, både i det lilla och det stora perspektivet.

Peter Fowelin

Föreläsare, författare och förläggare