(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Klimatutmaningarna kräver lokala matsystem

Foto: Privat

“Matsystemet bör tillfredsställa producenters och konsumenters behov, snarare än att styras av marknadskrafter och storföretag”. Det skriver människorättsjuristen Parul Sharma på SMB Debatt apropå de stora demonstrationer som just nu pågår mot Indiens nya jordbrukspolitik.

Den indiska jordbrukspolitiken fokuserar på att producera produkter för export och storskalig industriell verksamhet istället för den lokala matproduktionen eller en hållbar matproduktion. Mat från storskaliga industri-jordbruk med monokultur, det vill säga fokus på en gröda, har lägre näringsvärde, kräver stora mängder bekämpningsmedel samt enorma mängder vatten, och ökar även avskogning.

FAO har tidigare varnat för att den odlingsbara jorden är på väg att försvinna och att vi 2017 bara hade 60 års skördar kvar av matjord. Ett steg till lösning är att man går bort ifrån ett högspecialiserat globaliserat jordbruk med ett fåtal grödor.

Ett mer lokalt matsystem baserat på ett jordbruk som producerar en större variation av grödor kan inte bara att rädda vårt jordbruk, utan också göra att vi 2050 får helt nya smaker på tallriken. Detta hållbara matsystem är något som Indiens regering inte ägnat en tanke åt.

Nya jordbruksreformer och lagar stiftas för att missgynna småbrukare som inte står en chans inför det stora industriella jordbruket. Nu har återigen tusentals indiska bönder samlats på New Delhis gator för att protestera och protesterna blir alltmer våldsamma. 

Vad handlar protesterna om denna gång? Det handlar om nya förslag på reformer från parlamentet som kommer att lossa reglerna kring försäljning, prissättning och lagring av jordbruksprodukter – regler som har skyddat Indiens jordbrukare från den fria marknaden i årtionden.

Dessa reformer tillåter privata köpare att samla viktiga råvaror för framtida försäljning, vilket endast statligt auktoriserade agenter kunde göra tidigare. De beskriver också regler för kontraktsodling, där jordbrukare skräddarsyr sin produktion för att passa en specifik köpares efterfrågan. 

En av de största förändringarna är att bönderna får sälja sina produkter till marknadspris direkt till privata aktörer – jordbruksföretag, stormarknadskedjor och livsmedelsbutiker online. De flesta indiska bönder säljer för närvarande majoriteten av sina produkter på statligt kontrollerade grossistmarknader eller mandis (lokala grönsaksmarknader) till säkra golvpriser.

De protesterande jordbrukarna är främst oroliga för att detta så småningom kommer att leda till slut på grossistmarknaderna och säkra priser, vilket gör att de inte har något reservalternativ. Det vill säga om de inte är nöjda med det pris som erbjuds av en privat köpare, kan de inte återvända till mandi eller använda det som ett förhandlingsknep under prisförhandlingarna.

Jordbruket, som sysselsätter hälften av Indiens befolkning, har länge varit i desperat behov av reformer. Men de nya – och kontroversiella – förslagen kommer sannolikt inte att vara en lösning för jordbrukarnas problem. Deras mål är i huvudsak att möjliggöra ett större utrymme för marknadskrafterna inom jordbruket. 

Så mycket som 80 procent av de livsmedel som konsumeras i större delen av världen kommer från småbrukare. Ändå är dessa värst drabbade av sociala förödelser som svältdöd och ekonomisk katastrof. Så är verkligheten även för småbrukare i Indien.

Sedan 1995 har hundra tusentals indiska bönder begått självmord. Idag finns det forskning som visar att ett självmord begås var 30:e minut av just bönder i Indien. En bidragande faktor är det höga priset på genetiskt modifierat utsäde, och allt som modernt industriellt jordbruk medför, som sätter dessa redan resurssvaga bönder i livslånga skulder- där även en måltid om dagen blir en omöjlighet.

Jag glömmer aldrig mitt första möte med bonden Raja Swamy i delstaten Tamil Nadu år 2003. Swamy låg förlamad i sin halmsäng efter ett misslyckat självmord. Jag var där för att dokumentera antalet drabbade barn som inte kunde gå i skolan eftersom de arbetade med att spruta bekämpningsmedel ute på bomullsfälten. Swamy dog några månader senare och hans familj försvann från jordens yta. Antagligen flyttade de till närmaste storstad för att döttrarna skulle kunna arbeta i fabrik, eller i värsta fall bli del av den växande barnprostitutionen i storstäderna.

En uppfattning som motiverat den indiska regeringen är att detta kommer att förbättra jordbrukets inkomster, locka investeringar och teknik, och öka produktiviteten.

“Detta innebär döden för små och marginaliserade jordbrukare. Detta syftar till att förstöra dem genom att överlämna jordbruk och marknad till de stora företagen. De vill rycka bort vår mark. Men vi kommer inte att låta dem göra detta,” menar Sukhdev Singh Kokri , i en intervju med BBC Punjabi.

Sanningen är att det inte enbart är indiska bönder som lider. De som föder världen svälter. 80 procent av maten vi äter kommer från små till mellanstora jordbruk, men trots det är det de som lever och arbetar på landsbygden som är värst drabbade av hunger och klimatförändringarna globalt.

Endast 1,7 procent av klimatfinansieringen går till småskaliga jordbrukare i världens utvecklingsländer, trots att dessa bönder är de mest utsatta för effekterna av klimatförändringarna, enligt FN-organet IFAD.

Hållbara matsystem handlar om matsuveränitet, vilket innebär att makten över maten finns i händerna på producenter och konsumenter.

Det globala matsystemet bör tillfredsställa deras behov, snarare än att styras av marknadskrafter och storföretag. Det innebär också att mat ska produceras på ett ekologiskt hållbart sätt som inte skadar möjligheterna för framtida generationer att förse sina familjer och lokala samhällen med näringsrik mat.

Parul Sharma, människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor


Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra