Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Debatt Ledare

    Mer el – var går naturens gräns?

    Ökad elektrifiering används som en gyllene glosa i klimatomställningen. Mer sällan ställs frågan om vår galopperande elkonsumtion ens är rimlig.

    Att storskalig elektrifiering är nödvändigt när det fossila ska fasas ut är de flesta överens om, från höger till vänster.

    Därefter tar bråket om kärnkraft versus vindkraft vid. Skyttegravskriget om vilket energislag som är billigast, tillförlitligast och vem som la ned vad tycks fortsätta år efter år.

    Oavsett kraftslag är det enorma mängder el som står på agendan.

    Fördubbling kommande decenniet

    Amerikanska energimyndigheten EIA spår att världens elproduktion kommer att växa med 80 procent mellan 2018 och 2050. En närapå fördubbling på drygt trettio år.

    I Sverige väntas elkonsumtionen öka ännu fortare. Energimyndigheten konstaterar att vårt nationella elbehov på kort sikt ser ut att fördubblas, från 140 terawattimmar 2018 till 280 terawattimmar 2035. Till 2045 kan elbehovet öka med upp till 370 terawattimmar.

    Transporter och industrier ska drivas på el. Bara projekten för fossilfritt stål, järnsvamp och batterier i norra Sverige väntas behöva runt 70 terawattimmar per år. Det är mer än hälften av vår årliga elanvändning i dag.

    Det kräver en historiskt snabb utbyggnadstakt av både elproduktion och elnät. Trycket från ökad konsumtion är så högt att Svenska kraftnät på en pressträff i veckan varnade för skakig effektbalans redan 2026.

    Att elkonsumtionen ska öka – på alla plan i samhället – ses som en given sanning när fossila bränslen äntligen fasas ut. Alla ska ha en elbil, alla ska kunna flyga elflyg och alla expanderade industrier ses som nödvändiga. Det väcker frågor: På vems villkor sker utbyggnaden? Var går naturens gränser?

    Politisk ovilja att minska energianvändning

    En gigantisk utbyggnad av elsystemet innebär målkonflikter. Det handlar bland annat om markanvändningskrockar med urfolk, biologisk mångfald och försvarsintressen. Sedan tillkommer frågor om infrastruktur, finansiering, fördelningspolitik och varifrån råmaterialet till batterier, elledningar och reaktorer ska komma.

    Förnybart, effektivisering och elektrifiering är dessutom bara en del av svaret på omställningen av energisektorn. Det är inte givet att ett kraftigare elsystem i sig innebär minskade utsläpp. 2022 växte andelen el från sol och vind globalt. Men, som Aftonbladets Jonathan Jeppsson påpekar: de fossilfria framgångarna äts upp av ökad totalkonsumtion. Utsläppen ökade.

    Det är alltså omöjligt att komma ifrån omfattningen av konsumtionen.

    Samtidigt finns en ovilja att genomdriva minskad energianvändning med politiska medel.

    Nyligen publicerad forskning från Uppsala universitet visar att strategier för begränsning och resurshållande av energi – på engelska energy suffiency – har lyst med sin frånvaro i svensk politik. När IVL Svenska Miljöinstitutet frågade riksdagsledamöter vilka åtgärder som de såg som viktigast för klimatet var intresset svalt för beteendeförändrande insatser.

    Inte planeten som sätter ramarna

    Smartare resurshållning skulle, i kombination med nödvändig utbyggnad, också gynna stabiliteten i elsystemet. Enligt Svenska kraftnät var konsumenternas minskade elanvändning under den gångna vintern – en direkt följd av höga elpriser – en viktig anledning till att elnätet klarade att stå pall.

    Jämfört med att bygga nya kraftverk är minskad elförbrukning ett billigt och snabbt sätt att bibehålla balansen i systemet. Nya svenska kärnkraftverk skulle ta mer än ett decennium att få på plats, till en rejält saftig prislapp. Med försämrade förutsättningar från regeringen har också vindkraftens utbyggnad tappat fart.

    Lägg där till att varje kilowattimme som inte används minskar konfliktytan mellan människor och natur.

    Tron på elektrifieringens kraft är symptomatisk för hållbarhetsdebatten. Mer el åt alla – människor ska kunna leva på som vanligt. Samhället ska inte anpassas efter planetens ansträngda ramar.


    Anna Ljungström är reporter och digital redaktör på Sveriges Natur. Hon sitter i SMB:s styrelse och var redaktör 2017-2022. Fler krönikor och ledare från SMB:s skribenter hittar du på SMB Opinion.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.