Oatly: Matens klimatpåverkan måste upp på bordet!

Carina Tollmar och Cecilia McAleavey från Oatly presenterar idag fyra konkreta förslag som kan minska livsmedelssektorns klimatpåverkan. Bland annat vill de se mindre produktion av kött och mejeri, och mer livsmedelsgrödor.

I mars presenterades Klimatpolitiska rådets första utvärdering av Sveriges arbete med att minska utsläppen av växthusgaser enligt de mål som riksdagen beslutat. Rapporten fokuserar enbart på transportsektorn då det är den enda sektor som har mål för utsläppsminskning.

Den övergripande slutsatsen i rapporten var dock att utvecklingen för att minska utsläppen går för långsamt för att ligga i linje med det klimatpolitiska målet.

För att nå de mål som satts måste riksdagen besluta om utsläppsmål också för andra sektorer. Eftersom både produktion och konsumtion av det vi äter och dricker spelar en stor roll för utsläppen bör livsmedelssektorn vara en central sektor att sätta mål för. Detta visas bl.a. i EAT-Lancet-kommissionens studie som presenterades i januari, liksom den uppföljande Nordic Assessment Report.

Rapporterna bekräftar den allvarliga bild av klimatutmaningen som slagits fast av FN:s klimatpanel IPCC. Om vi ska lyckas nå målet om max 1,5 graders uppvärmning måste vi ställa om både produktion och konsumtion av livsmedel. Konsumenterna har förstått detta och det pågår just nu ett konsumentdrivet skifte där allt fler väljer en ökad andel växtbaserat i sin kost. Enligt Jordbruksverkets data har den svenska köttkonsumtionen minskat de senaste åren.

Vi kan även se att försäljningen av växtbaserade mejeriprodukter i Sverige har ökat konstant under flera år. Under 2018 ökade den med 20 procent jämfört med 2017. Samma utveckling syns i andra länder. 

Det krävs nya sätt att tänka kring livsmedelsproduktion, både från politik och livsmedelsindustri. Klimatpolitiska rådet konstaterar t.ex. att regeringen inte redovisat ”någon genomförd åtgärd under de senaste två åren med syftet att minska jordbrukets klimatpåverkan”. Vi har förslag på ett antal åtgärder, utöver att vi tycker att det ska sättas utsläppsmål för sektorn:

1. Mindre produktion av kött och mejeri och mer av livsmedelsgrödor

2050 kommer vi vara 10 miljarder människor på jorden. Vi behöver ett hållbart livsmedelssystem som minskar resursförbrukning och utsläpp. För att möta både klimatutmaningarna och växande efterfrågan från konsumenter behöver livsmedelsindustrin och lantbrukarna minska kött- och mejeriproduktionen och fokusera på grödor för livsmedel istället för foder för att producera mer mat åt fler människor.

Detta skifte kan stödjas och finansieras genom politiska styrmedel som t.ex. regelverk, information och skatter/subventioner.

2.  Politiska åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för växtbaserat

Politiken behöver underlätta tillväxtpotentialen i det växtbaserade segmentet snarare än att stötta utdaterade befintliga produktionssystem.

Det behövs en handlingsplan för växtbaserade livsmedel med åtgärder för att kunna öka produktion, förädling, konsumtion och export av växtbaserade livsmedel. Konkurrenssnedvridande regelverk som premierar animaliska livsmedel framför växtbaserade behöver förändras.

Tyvärr ser vi aktuella politiska beslut som går i motsatt riktning och som konserverar ohållbara strukturer, senast när Europaparlamentets jordbruksutskott röstade för ett förslag med syfte att förhindra att växtbaserade produkter får ha ”köttliknande” namn, bl.a. sojakorv och vegoburgare.

Den gemensamma jordbrukspolitiken bör riktas om genom att det införs ett omställningsstöd riktat till bönder som idag producerar mjölk och kött för att ställa om sin produktion mot mer hållbara odlingssystem med större andel grödor för livsmedel.

3. Mer forskning

Forskningssatsningar bör riktas mot produktion och förädling av växtbaserade livsmedel (även nutritionsforskning) som ett led i klimatpolitiken. Den accelererande tillväxten för vegetabiliska livsmedel vittnar om att det finns en fantastisk potential i utvecklingen och förädlingen av grödor för humankonsumtion.

Det behövs även mer kunskap och forskning kring den nödvändiga omställningen av dagens ohållbara livsmedelssystem.  Ett spännande exempel är det pågående EU-finansierade forskningsprojektet där forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) studerar effekter av att öka andel grödor för livsmedel på gårdar som i huvudsak bedriver animalieproduktion.

Liknande satsningar borde vara fokus för såväl svensk som europeisk politik. Snarare än att fortsätta att subventionera ett icke-konkurrenskraftigt jordbruk borde politiken och forskningen inriktas på att stötta böndernas omställning till mer klimatsmarta och lönsamma affärs- och jordbruksmodeller.

4. Klimatdeklaration – en konsumenträttighet

Vi tycker även att konsumenter har rätt att få veta vilken klimatpåverkan en produkt har för att kunna göra informerade val. Pris och innehållsdeklaration räcker inte som vägledning – utan riskerar till och med att leda till ohållbara konsumtionsval.

Ett konkret förslag är därför att klimatdeklaration på produkter blir obligatoriskt. Livsmedelsbranschen kan ta ledning, så att konsumenter kan jämföra produkter och göra medvetna val. Oatly har nyligen bestämt att vi ska deklarera vilken klimatpåverkan våra olika produkter har.

Carina Tollmar
Hållbarhetschef Oatly

Cecilia McAleavey
Director Sustainable Eating & Public Affairs Oatly

Sedan starten 2010 har Supermiljöbloggens utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

>>Läs mer om vad vi vill göra här