Ål time high-dumhet om svenskt fiskeförbud
Trots varningar från forskarhåll nöjer sig EU:s ministerråd med tre månaders förlängning av ålfiskestoppet. Sverige vill nu lägga stoppet till den period på året då nästan ingen ål fiskas. Det vill säga helt i linje med regeringens politik att främja snabbast möjliga utrotning av den mystiska fisken.
Ålens snabba tillbakagång, både nationellt i Sverige men även internationellt, har i elfte timmen lett till viss aktivitet inom EU. Ministerrådet värkte i slutet av förra året fram ett beslut om att förlänga det tre månader långa fiskeförbudet för ål till sex månader.
Detta är inte tillräckligt, menar sedan flera år tillbaka ICES, Internationella Havsforskningsrådet, som velat hålla fångsten av ål så nära noll som möjligt. Men för den svenska regeringen var även denna alldeles otillräckliga åtgärd för mycket, vilket framgår av jordbruksutskottets promemoria över ministerrådets förslag.
Ett majoritetsbeslut i ministerrådet får man dock finna sig i. Och nu kommer förslaget från Havs- och vattenmyndigheten om hur det ska införas i Sverige. Och det är kontroversiellt.
Förslaget är att det nu sex månader långa fiskestoppet införs mellan oktober 2023 och mars 2024. Under den här perioden sker nästan inget fiske efter den lilla skärv av beståndet som ännu finns kvar. 99 procent av den svenska ålstammen beräknas ha försvunnit jämfört med kring 1970.
Fiskeforskaren Henrik Svedäng vid Östersjöcentrum, Stockholms universitet, är upprörd och anser att det handlar om ren obstruktion.
Det är så fräckt så man häpnar. Förslaget innebär att förlängningen inte får någon som helst effekt på det svenska fisket, eller den europeiska ålen. Under januari och februari fiskas ingen ål i Sverige. Då ligger ålen stilla. Det här visar att Sverige inte accepterar det beslut som ministerrådet har tagit om ålen. Man obstruerar helt enkelt, säger Henrik Svedäng på universitetets nyhetssajt.
Det borde vara svårt för regeringen att, utöver vad som nämns här ovan, hitta på ännu fler negativa åtgärder och handlingar för den akut hotade fiskarten. Men det gör man faktiskt. Före jul deklarerade miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att miljöprövningar av omoderna vattenkraftsanläggningar skjuts upp ett år.
Förberedelserna hade pågått under många år. Och omprövningarna av anläggningarna har bedömts som mycket viktiga för att få fram både bättre skydd och vandringsmöjligheter för ålen, som i mycket stora mängder massakreras i kraftanläggningarna. Motivet sades vara att prövningarna kan hota vattenkraftproduktionen. Något som kritiker tillbakavisat med tanke på att de mindre kraftverkens andel av elproduktionen är mycket låg, samtidigt som skadorna som ål och lax tillfogas är mycket hög.
I dagarna förvånade även statsminister Ulf Kristersson (M) och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) omgivningen med att bagatellisera och förminska statssekreterare P M Nilssons olagliga ålfiske, som denne dessutom ljugit för polismakten om. De som upprörs över tilltaget och över statsministerns överslätande hållning ombads att tänka över om man är syndfri själv, och i så fall inte ”kasta första stenen”.
Att statsministern och arbetsmarknadsministern uttalar detta bibelcitat som skäl för att inte agera eller överväga ett problem på ett seriöst sätt är utomordentligt uppseendeväckande, tyckte för sin del arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog i en debattartikel i SvD.
På torsdagen meddelades dock att P M Nilsson avgår från sitt uppdrag. ”Jag förstår det olämpliga i att statssekreterarrollen är inblandad i den här typen av historier. Sverige är i ett utsatt läge”, skriver han i ett Facebookinlägg.
Ja, precis som ålen.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till