Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    “Vi kan bara konstatera att vi har en klimatförändring, vad den nu beror på – många säger att det beror på solen.” Föreningen Svenskt Landskapsskydd uppmanar sina medlemmar att motarbeta all utbyggnad av vindkraft. De har en lång historia av att sprida desinformation och öppet förneka klimatforskning. Trots det får föreningen ekonomiskt stöd av Naturvårdsverket.

    Till 2040 ska Sverige ha ett 100 procent förnybart elsystem. 2045 ska hela landet nå nettonoll klimatutsläpp. Så lyder målen. 

    För att det ska bli verklighet måste Sverige bygga ut vindkraften, både till havs och på land. Enligt siffror från Energimyndigheten kommer behoven av el från vindkraft fördubblas till närmare 100 terawattimmar mellan 2024 och 2040. Då har man inte ens räknat med det enorma behov av fossilfri energi som de nya industrierna i landets norra delar har. Där pekar näringslivet ut vindkraft som den avgjort snabbaste och billigaste lösningen. 

    Satsningarna kräver stora insatser av svenska myndigheter. Naturvårdsverket har tillsammans med Energimyndigheten tagit fram en nationell strategi för hållbar utbyggnad av vindkraft, både utifrån perspektiv om regional elförsörjning och med hänsyn till andra markanvändningsintressen, liksom människors hälsa och miljö.

    Vindkraften har länge haft en stabilt stöd hos den svenska befolkningen. Mellan 1999-2019 ville 65-80 procent av svenskarna bygga ut vindkraften. Men den senaste tiden har något hänt med samhällsdebatten.

    Vindkraften behöver byggas ut både till land och till havs. Bild: SMB.

    Allt fler vindkraftprojekt stoppas, visar ny statistik från Energimyndigheten. En vanlig orsak är lokala protester och kommuner som säger nej, rapporterar Sveriges Radio. Regeringen kom nyligen med förslag som ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft. Men än verkar det inte hjälpa. För första gången på 2000-talet så är fler negativa än positiva till att få ett vindkraftverk som granne.

    På sociala medier blir tonen allt mer hätsk. Vindkraften används ofta som ett slagträ i frågor om rättigheter för landsbygd och glesbygd. I twittertrådar, facebookgrupper och kommentarsfält till youtubeklipp påstås vindkraften vara miljöfarlig, orsaka storskalig fågeldöd samt sprida buller och tungmetaller. Många av påståendena är osakliga, flera osanna. 

    Inblandade i ett trettiotal vindkraftprojekt 

    Ett av de flertalet mer eller mindre lösa nätverk som driver motståndet mot vindkraft i Sverige är föreningen Svenskt Landskapsskydd. Föreningen har funnits sedan 1999 och verkar huvudsakligen med att motarbeta vindkraft. Storskalig etablering av vindkraft beskrivs som “det största hotet mot vår natur och vårt kulturarv”.

    Föreningen bistår de 4500 medlemmarna med rådgivning och uppmanar dessa att
    bilda lokala föreningar. Ett antal strategier för påverkan listas: skapa namnlistor, kontakta media, skriva debattartiklar, uppmana kommunen att använda vetot, bland annat. De har även uppmanat medlemmar att ”varna markägare för skadeståndskrav för värdeminskning och annan påverkan” och ”gå in på kroppen hos politikerna och tjänstemännen på bygg och miljö”, vilket SMB rapporterat om tidigare

    Föreningen verkar över hela landet och engagerar sig just nu i ett trettiotal vindkraftsprojekt från Pajala i norr till Skånes sydkust. I östgötska Finspång har lokalföreningens överklagande och påverkansarbete bidragit till att planer om 77 vindkraftverk nu har bantats till 8. 

    Men föreningens motstånd mot förnybar energi verkar inte enbart grunda sig i oro för människor och natur. Företrädare för Svenskt Landskapsskydd sprider konspirationsteorier om klimatförändringarnas existens.     

    Samtidigt får föreningen närmare 850 000 av svenska staten för att uppfylla de svenska miljömålen. 

    Hur går det ihop? 

    Klassas som miljöorganisation

    Förra året beviljades Svensk Landskapsskydd för första gången bidrag av Naturvårdsverket. De sökte myndighetens stöd till ideella miljöorganisationer och fick 320 000 kronor. 2022 sökte de 850 000 kronor. Strax innan påsk kom beslutet om att föreningen får 514 000 av Naturvårdsverket. Det är mycket pengar för en förening som tidigare bara gått runt på medlemsavgifter och ett fåtal donationer.   

    Naturvårdsverket delar ut bidrag till föreningar ”vars huvudsakliga syfte bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen”. Bidragets storlek baseras på medlemsantal. Det är ett vanligt stöd att söka för miljöorganisationer, bland övriga bidragstagare återfinns exempelvis Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent och Jordens vänner. 

    Men Svenskt Landskapsskydd skiljer sig markant från de andra föreningarna.

    I föreningens kommunikation och facebookgrupp blandas vanlig landsbygdsaktivism och energidebatt med konspirationsteorier om klimat och global uppvärmning. 

    Klimatförnekare i ledningen

    En av Svenskt Landskapsskydds nyckelaktörer heter Jonny Fagerström, han sitter i valberedningen och är moderator för föreningens facebookgrupp. I februari 2021 delar Fagerström en text i Svenskt Landskapsskydds facebookgrupp som ifrågasätter sambandet mellan koldioxid och klimatförändringar. 

    Texten som delas av Fagerström i föreningens kanaler. Bild: Printscreen från Energinyheter.se.

    Det är inte enda gången Svenskt Landskapsskydd använder sig av farlig desinformation. I början av april toppades hemsidan av vindkraftvideos publicerade av Samnytt, en SD-kopplad mediekanal som gjort sig kända för att sprida klimatförvillande budskap. Från Samnytt märks bevingade citat som ”klimatet rår vi inte på – det bestäms av solen” och “klimatbluffen hindrar oss från att se de verkliga miljöproblemen”

    Jonny Fagerström var länge aktiv inom klimatförnekargruppen Klimatupplysningen, tidigare Stockholmsinitiativet. Under tiden hos Klimatupplysningen skrev Fagerström bland annat förvillande debattartiklar om vindkraftens kostnader tillsammans med andra välkända klimatförnekare, som SMB tidigare har berättat.

    “Hur kan några promille koldioxid avgöra planetens framtid?”

    Svenskt Landskapsskydd märker själva att något har hänt i vindkraftsdebatten. 

    – Människor förstår nu vad det handlar om. Tidigare har det bara funnits en ensam riksdagsman vi har kunnat prata med, nu är det flera stycken. De förstår att vi inte kan ha det på det här viset längre. Det måste man ställa mot den nytta och prestanda som vindkraften kan ha. Vi är väldigt glada för att folk skriver det vi tycker. Det är mycket som hänt på ett halvår, många fler insändare som går i vår riktning och mycket mer debatt, säger Henrik Wachtmeister, talesperson för Svenskt Landskapsskydd, till SMB.  

    Vindkraften pekas ut som ett av de viktigaste sätten att snabbt se till att Sverige kan nå klimatmålen om nettonollutsläpp 2045. Ser du någon risk att ert arbete försenar en omställning bort från fossilt? 

    –  Nej, det tycker jag inte. Det är de som bestämmer som styr och ställer, och de borde ta en rejäl funderare på vad som är vettigt. Man säger att det går snabbt och billigt att bygga, men leveranssäkerheten bryr de sig inte om, även om den är sämst i klassen.

    Vad är Svenskt Landskapsskydds syn på klimatförändringar? 

    –  Du menar att vi har klimatförändringar? Det är klart vi har det, det märker vi ju själva. Vi har knappt någon vinter alls här nere i Skåne. Men frågan är om vi gör rätt saker. Alla vill ju ha varmare klimat, vi får mer koldioxid så att vi kan odla mer växter. Nu säger jag bara vad jag har hört, men det finns ju de som säger “det finns 96% vattenånga i atmosfären – hur kan några promille koldioxid avgöra planetens framtid?” 

    Jonny Fagerström, som länge varit engagerad i er förening, har tidigare varit aktiv i öppet klimatförnekande Klimatupplysningen. Hur ser du på det? Är det en representativ hållning för föreningen? 

    – Vi har säkert massor med medlemmar som har de uppfattningarna. Så länge de gagnar våra syften får de gärna vara med om de så är vänsterpartister eller vad det nu är. Så vi har absolut inga problem med det. Folk får göra vad de vill på fritiden, så länge de ger landsbygden en röst. 

    Fagerström har suttit i styrelsen för Svenskt Landskapsskydd och är nu valberedning. Så sent som ifjol delade han en text i er facebookgrupp med påståenden om att det inte finns några samband mellan koldioxid och klimatförändringar. Representerar han inte föreningen här?

    – Han får tycka vad han vill. Vi kan inte ha några synpunkter på vad folk tycker. Vi tar med oss dem som gagnar våra syften, värden och stadgar.

    Ni har också själva nyligen länkat på föreningens egna hemsida och sociala medier till en serie av Samnytt. De är välkända för att ha en vinklad rapportering som spelar ner allvaret i klimatkrisen och det finns flera exempel på rent klimatförnekande. Hur påverkas er trovärdighet av ni att bygger opinionsbildning på källor som inte baseras på riktig forskning? 

    – Om man ska vara oberoende och opolitisk så måste vi göra på det här sättet. Vi kan inte skilja ut människor, så länge de delar våra värden är de välkomna. Ibland skriver de bra saker, jag har inte tid att lusläsa allt som folk skriver, säger Wachtmeister. 

    Sedan följer ett skeptiskt resonemang om FN:s klimatpanel. 

    – Alla kan väl inte tycka som IPCC. Någon måste ju kunna ställa en fråga utan utpekas som klimatförnekare. Det tycker jag är lite konstigt egentligen. Jag är väldigt nyfiken av mig, jag skulle gärna få veta mer om hur IPCC jobbar och var de får sina värden ifrån. Vi kan bara konstatera att vi har en klimatförändring, vad den nu beror på – många säger att det beror på solen och de får gärna tycka det utan att bli uthängda för det, säger Wachtmeister. 

    Naturvårdsverket: “Gjort bedömning utifrån de kriterier som finns”

    Centerpartiets klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin uppmanade i september 2021 regeringen att skärpa reglerna för vilka föreningar som får Naturvårdsverkets bidrag, något SMB rapporterade om då. Nordin specificerade aldrig någon särskild organisation.

    “…det finns flera stycken som aktivt motverkar de svenska energi- och klimatmålen, främst på elsidan där det finns organisationer som vill minska både befintlig förnybar el och utbyggnaden av förnybar el. Att använda de statliga resurserna till att stötta organisationer som motarbetar de statliga målen är varken lämpligt eller särskilt effektivt”, skrev Nordin i höstas. 

    Enligt källor till SMB har inget hänt med frågan i riksdagen sedan dess. 

    Men på Naturvårdsverket är diskussionen aktuell. 

    Vi betalar ut organisationsbidrag som är generella bidrag. Vi kontrollerar att sökanden uppfyller ett antal kriterier inklusive att de bidrar till miljömålen, men baserar inte bidragen på vilka eller hur mycket organisationer bidrar till miljömålen, säger Tom Liffen, handläggare på Kunskapssamordningsenheten på Naturvårdsverket, till SMB. 

    Myndighetens entré i Östersund. Bild: Naturvårdsverket.

    I nuläget får Svenskt Landskapsskydd, som motsätter sig all utbyggnad av vindkraft, bidrag. Samtidigt är de allra flesta överens om att Sverige måste bygga ut vindkraften rejält för att klara klimatomställningen. Hur ser Naturvårdsverket på den konflikten?

    Pratar man generellt om alla föreningar som sökt bidrag behöver inte ett beviljat bidrag betyda att vi håller med varandra i alla sakfrågor. Bidragen är generella och ska stötta civilsamhällets viktiga funktion där olika organisationer kan ta strid för sakfrågor som kan vara precis motsatta. Det är viktigt att det finns en debatt, säger Liffen.   

    Är det rimligt att Naturvårdsverket ger över en halv miljon kronor till en förening med klimatskeptiker?

    Naturvårdsverket har gjort en bedömning utifrån de kriterier som finns. Det finns 16 miljömål och det kan vara så att en förenings arbete bidrar till ett miljömål men på bekostnaden av andra – vi förväntar oss inte att föreningar alltid ska ha ett helhetsperspektiv. Beloppet baseras framförallt på medlemsantal som vi ser som det mest demokratiska sättet att fastställa medelsfördelningen. Om det finns klimatskeptiker hos den här eller andra föreningar hänvisar vi gärna dem till våra webbsidor om klimatfakta som förklarar klimatförändringarnas verklighet, allvar och konsekvenser.

    Hur ser Naturvårdsverket på Centerpartiets förslag om att ändra kraven, till exempel så att organisationer som motverkar klimat- och energimålen inte beviljas bidrag? 

    Det finns ingen reglerande förordning som styr det här bidraget, till skillnad från många andra bidrag som Naturvårdsverket hanterar. I vårt budgetunderlag från februari står det att vi gärna vill ha en förordning på plats, avslutar Liffen.


    Vet du mer? Eller vill tipsa redaktionen om något helt annat? Kontakta SMB här. 

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.