Cirkulärt – snart mainstream eller en övergående trend?

Motsatsen till den linjära konsumtionsmodell, där slit, släng och deponi är ledorden, är cirkularitet och en cirkulär ekonomi. Det cirkulära förespråkas av såväl näringslivet som politiker och miljörörelsen, men vad innebär egentligen cirkularitet? SMB har utrett cirkularitetens ursprung, vem som kommunicerar kring cirkularitet, hur det kan fungera i praktiken samt om den framtida utvecklingen. 

Cirkularitet och cirkulär ekonomi – vad är det?

Få har nog missat att cirkularitet och cirkulär ekonomi blivit de nya buzzorden inom såväl näringslivet som i media. När vi idag pratar om cirkularitet refererar vi oftast till antingen naturens cirkulära kretslopp eller företagens och konsumtionens cirkulära värdekedjor.

Naturskyddsföreningen beskriver cirkulär ekonomi som motsatsen till en traditionell linjär ekonomi som är det vanliga idag. De beskriver hur man i en cirkulär ekonomi, istället för att tillverka, köpa, använda och sedan slänga sakerna, nyttjar allt tillverkat så länge det går och därigenom tära mindre på jordens resurser och minska vårt avfall.

Cradlenet är en svensk plattform för kunskap och nätverkande kring cirkulär ekonomi. På deras hemsida beskrivs cirkulär ekonomi så här:

Cirkulär ekonomi handlar om att frikoppla ekonomisk tillväxt från användandet av resurser och att designa bort avfall från systemet. I en cirkulär ekonomi utformas produkter, tjänster och affärsmodeller som gynnar planeten, människor och företag. Vi lämnar det traditionella slit- och slängsamhället, den så kallade linjära ekonomin, och övergår till en cirkulär ekonomi där resurser återskapas eller återanvänds med så högt värde som möjligt och under så lång tid som möjligt i en biologisk eller teknisk cykel.

Vad är ursprunget till begreppet ”cirkulär ekonomi”?

Ursprunget till begreppet cirkulär ekonomi kan inte spåras tillbaka till ett enda datum eller en författare, utan har flera ursprung. Inom ekonomiforskningen refereras dock ofta till miljöekonomerna David Pearce och R Kerry Turner som ursprunget till cirkulär ekonomi då de i en vetenskaplig artikel publicerad 1990 var först med att föra in begreppet i ekonomisk teori. I artikeln kritiserade de det linjära ekonomiska systemet och föreslog istället en nytt cirkulärt tänk som de kallade cirkulär ekonomi. 

Tankarna kring en cirkulär ekonomi kom emellertid in tidigare i ekonomisk teori. Redan 1966 presenterade Kenneth E. Boulding en ekonomisk teori om hur ett cirkulärt ekonomiskt system är en förutsättning för att bibehålla hållbarheten för mänskligt liv på jorden. I artikeln kritiserade han dåtidens ekonomer och menade att de misslyckats med att verka utifrån att vår planet är rund med ett cirkulärt system och inte platt med ett linjärt system. 

Något som också inspirerat till teorierna kring cirkulär ekonomi är industriell ekologi där man jobbat kring ett holistiskt tänk kring företags produktion. Den bakomliggande idén med industriell ekologi är att företags värdeflöden fungerar ungefär som det ekologiska kretsloppets flöden och att de därmed kan hanteras utifrån samma tänkesätt. 

Även Robert A. Frosch och Nicholas E. Gallopoulos beskrivs ha inspirerat utvecklingen av cirkulär ekonomi genom en studie som publicerades 1989. De argumenterade för en optimering av systemet genom förbättrade tillverkningsprocesser som minimerar avfall och förbrukningen av knappa material och energiresurser. De menade även att innovation inom tillverkning och design av produkter och processer krävdes för en sådan optimering skulle vara möjlig. 

Tankarna kring att förbättra tillverkningsprocesser och design återkommer senare när cirkularitetsidén blivit alltmer populär, bland annat i det till cirkulär ekonomi närliggande konceptet vagga-till-vagga [cradle-to-cradle]. Det är ett koncept som introducerades på 1970-talet av arkitekten Walter R. Stahel. Det populariserades sedan av arkitekten William McDonough och kemisten Michael Braungart genom deras bok, utgiven 2002, med titeln ”Cradle-to-cradle: Remaking the Way We Make Things”. Principen med vagga-till-vagga konceptet är att skapa produktionstekniker som inte bara är effektiva utan i största möjliga mån även avfallsfria. 

Cirkularitet och cirkulär ekonomi – hur mycket buzzord och vem använder dem?

Vid en mediesökning i databasen Retriever syns att cirkulär ekonomi och cirkularitet visserligen inte är nya begrepp inom media, men att frekvensen av medietexter där begreppen nämns har ökat explosionsartat sedan 2015.

I mediesöket syntes att det sedan 2015 rapporterats relativt mycket om begreppen. Totalt sett återfinns nära sextontusen texter där orden nämns (vilket i vissa fall är samma artikel i olika medieformat eller samma nyhet i olika medier) sedan 1981. I en del av de här medietexterna har orden en annan betydelse. Exempelvis kan cirkulär även syfta på ett cirkulerande meddelande eller information. Men vid en noggrannare granskning av artiklarna är det tydligt att ökningen sedan 2015 helt beror på de här orden i betydelsen av cirkulär ekonomi eller åtminstone företagsrelaterat.   

Såväl mer miljöinriktade medier som vanlig nyhetsmedia på både nationell och lokal nivå har rapporterat kring något kopplat till begreppen. Det som sticker ut är att begreppen är vanligast förekommande i pressreleaser och PR media samt näst vanligast förekommande i olika typer av branschmedia. Orden är också vanligt förekommande i näringslivsrapportering. 

Den här mediesökningen indikerar att åtminstone företag gärna kommunicerar kring cirkularitet och cirkulär ekonomi, även om medierapportering där begreppen nämns i allmänhet ökat de senaste åren. 

Hur fungerar cirkulär ekonomi i praktiken?

Enligt den mediesökning som SMB genomfört verkar det finnas några industrier det talas oftare om när det kommer till cirkularitet. Det är framförallt mode- och textilindustrier, fordonsindustrierna, energiindustrin, plastindustrin och byggindustrin. SMB har varit i kontakt med fastighetsbolaget Adapteo som specialiserat sig på flexibla och cirkulära fastighetslösningar för att höra hur de jobbat för att bli mer cirkulära.

Hanna Wennberg, SVP Marketing Communication & Sustainability på Adapteo, berättar att företaget bygger, hyr ut och säljer fastighetslösningar som kan skalas upp eller ner utifrån kundernas aktuella behov. Hon säger att de även strävar mot cirkulära byggtekniker. Enligt Hanna utvecklades Adapteo utifrån idén att bygg- och fastighetsbranscherna låg efter när det kom till cirkularitet och att de därför ville utveckla en cirkulär affärsmodell där resurser skulle tas tillvara på ett sätt som inte alltid görs i deras branscher.

Hanna exemplifierar deras cirkulära verksamhet genom att beskriva hur deras fastighetslösningar är flexibla då exempelvis skolor och vårdinrättningar hela tiden kan nyttja så mycket lokaler som krävs för deras aktuella behov och skala upp eller ner när behoven ändras. De lokaler som skalas ner för en organisation kan istället nyttjas av andra organisationer som behöver skala upp och ha fler lokaler. På så sätt nyttjas och återanvänds deras lokaler och resurser bättre.

Kopplat till ursprungstanken med cirkulär ekonomi, att den cirkulära värdekedjan är viktig, tar Hanna upp vikten av att samarbeta med deras leverantörer:

Vi letar hela tiden efter samarbeten med leverantörer. När vi drog igång för två år sedan började vi med att titta på vår interna miljöpåverkan, men nu fokuserar vi även på att bygga in hållbarhetsarbetet i leverantörskedjan.

Hanna nämner ett särskilt gynnsamt samarbete med golvtillverkaren Tarkett varigenom de kunnat ta till vara på mer spill som uppstått vid produktionen av golv till Adapteos byggnader. Hanna berättar att över 8,7 ton material har återvunnits sedan samarbetet inleddes, vilket motsvarar minskade koldioxidutsläpp med närmare 33 ton.

Cirkularitet – mainstream eller övergående trend?

Cirkularitetens populäritet är ganska tydlig utifrån den ökande rapporteringen och kommunikationen relaterat till av cirkularitet och cirkulär ekonomi, men vilket genomslag kommer cirkularitet egentligen att få? 

Enligt Naturskyddsföreningen är en övergång till en cirkulär ekonomi helt nödvändig om vi ska lyckas med det globala målet att minska konsumtionen. De skriver att med en ständigt ökande och mer köpkraftig världsbefolkning ökar pressen på våra gemensamma resurser och att vårt gamla sätt att producera, konsumera, använda och slänga saker därför inte fungerar. De pekar därmed på att våra planetära begränsningar borde tvinga oss till ett mer cirkulärt samhälle. 

2020 beslutade även Sveriges regering om en nationell strategi för cirkulär ekonomi som ska peka ut riktningen och ambitionen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället. De skrev i ett pressmeddelande att det var en viktig del för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. I den nationella strategin ingår att använda material mer effektivt så att deras livslängd och värde ökar, samt minska uttaget av ny råvaror och deponering av avfall.

Enligt en rapport från Ellen MacArthur Foundation och konsultbolaget McKinsey från 2013, det vill säga strax före att frekvensen av begreppet cirkulär ekonomi ökade explosionsartat i media, kan den cirkulära ekonomin dessutom vara värd upp till sjuhundra miljarder dollar i bara materialbesparingar inom konsumtionsvaror. Om inte företagen nappar på det, vad ska de då nappa på?

Med en engagerad miljörörelse samt politiska och ekonomiska drivkrafter kanske cirkularitet faktiskt kan få ett bestående genomslag och bli mainstream. Inget tyder iallafall på att det är en övergående trend, frågan är emellertid hur cirkulära vi kan lyckas bli?