Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
    Stäng

    Konsumtion – en illa dold miljöbov

    Foto: John Henderson

    Människans konsumtion av varor och tjänster orsakar stor påverkan på jordens miljö. Tidigare har inte konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser mätts, och därför heller inte funnits med i varken statistiken eller klimatmålen. Dagens konsumtion bygger på en orättvis global resursfördelning och medför även andra problem än bara utsläpp, såsom dåliga arbetsförhållanden, nedskräpning och miljöförstöring. Lyckligtvis finns det mycket vi kan göra för att balansera det här. Mycket görs på flera håll i världen, men vi måste göra mycket, mycket mer.

    Global resursfördelning

    Den rikaste procenten av världens befolkning släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning. En enda procent av världens befolkning står alltså för hela 15 procent av alla växthusgasutsläpp. Det är mer än dubbelt så mycket som de fattigaste 4 miljarder människorna orsakar. En stor anledning bakom detta är hur resurserna och konsumtionen fördelas över jorden. En stor del av utsläppen från de rikaste kommer från importerad konsumtion. Det är mycket viktigt att vi arbetar för att minska konsumtionsutsläppen.

    Överkonsumtion – problembilden

    De varor vi konsumerar har en miljöpåverkan under hela sin livscykel, från odling/brytning, tillverkning, användning, avfall, återvinning och transporter. En omställning till mer hållbara alternativ är inte bara bra för miljön utan även för vår hälsa. Några av de globala problemen kopplade till vår överkonsumtion är:

    • Illegala, farliga och inhumana arbetsvillkor i de största produktionsländerna såsom Kina, Indien och Bangladesh
    • Utsläpp av mycket miljö- och hälsofarliga kemikalier från produktionen
    • Uttag av icke-förnybara naturresurser vilket gör att reserverna minskar
    • Gruvbrytning där det förekommer bland annat barnarbete, krig och grov miljöförstörelse
    • Enorma mängder färskvatten till jordbruk och produktion, som kan rubba det naturliga vattenkretsloppet
    • Utsläpp av växthusgaser till atmosfären
    • Utsläpp av andra ämnen som förorenar vatten, luft och mark
    • Avverkning av skog för att göra plats för plantager, jordburk, dammar och gruvor
    • Varor som designas för att ha en kortare livslängd, så kallat ”planerat åldrande”
    • Ett överflöd av producerade varor som slängs innan de ens nått konsumenten
    • Varor som används alldeles för kort tid och slängs för fort
    • Nedskräpning i naturen av bland annat plast

    Ekologiskt fotavtryck

    Vi lever inte inom de planetära gränserna. Genomsnittsmänniskan lever som om vi hade 1,6 planeter att tillgå. Och om alla skulle leva som vi gör i Sverige skulle det behövas drygt 4 planeter. När vi mäter ekologiskt fotavtryck kan vi räkna ut hur mycket av jordens resurser en person, ett land, eller hela mänskligheten förbrukar genom sin livsstil. Med andra ord mäter vi hur mycket vi använder gentemot jordens biokapacitet.

    Genomsnittssvensken släpper ut 8-10 ton koldioxid per år genom sin privata konsumtion. För att uppnå Parisavtalets mål om max 1,5 graders global uppvärmning måste vi ner till under 2, eller helst 1 ton per person och år. Enligt Naturvårdsverket orsakas utsläppen av växthusgaser till drygt 60 procent av den privata konsumtionen, alltså hushållen.

    Utsläppen kommer från följande kategorier:

    • Mat – 30 procent
    • Boende – 18 procent
    • Transport – 33 procent
    • Kläder – 4 procent, och
    • Övrigt – 14 procent.

    Ser vi till produkters avfallsfotavtryck är det tydligt att det krävs mycket resurser att tillverka våra prylar. Mycket av en produkts utsläpp sker innan varan ens nått konsumenten. För att tillverka en mobiltelefon som väger cirka 200 gram skapas hela 86 kilo avfall. Det handlar om bland annat gruvavfall när metallerna i mobilen utvinns, till exempel aluminium till mobilskalet. För en bärbar dator skapas 1 200 kilo avfall, 52 kilo för en borrmaskin, 25 kilo för ett par byxor av bomull, och 4 kilo för ett kilo nötkött. Därför kan vi uppnå stora miljövinster genom att producera färre, mer hållbara produkter och använda de produkter vi redan har längre.

    Så som vår konsumtion ser ut idag är vi mycket distanserade från konsekvenserna vår konsumtion har eftersom den sällan sker i vår närmiljö. Nästan hälften av alla växthusgaser från den svenska konsumtionen kommer från importer. Nykonsumtionen har dubbelt så stora utsläpp av växthusgaser som flyget. 

    Konsumtion i Sverige

    Samtidigt fortsätter konsumtionen globalt att öka. Även i Sverige har den ökat stadigt de senaste 30 åren, korrigerat för inflation och befolkningsökning. Trots detta underskattar Svenskarna sin konsumtion och uppges tro att den snarare minskar än ökar. Sedan 2015 har gapet mellan den upplevda och den faktiska konsumtionen ökat betydligt.

    Endast åtta av 135 länder gör slut på jordens resurser snabbare än vi svenskar. Luxemburg och Danmark är de enda länderna i Europa som förbrukar mer resurser snabbare än Sverige. Dessutom underskattar 7 av 10 svenskar hur mycket naturresurser vår livsstil förbrukar. Samtidigt som 72 procent av svenskarna använder inte ens hälften eller mindre av prylarna vi har i våra skåp och byråer, och 65 procent tycker att de äger för mycket prylar.

    Trots att det numera finns officiell nationell statistik för konsumtionsbaserade utsläpp saknas ännu nationella mål för att minska den svenska överkonsumtionen. I en debattartikel i Aftonbladet i februari 2020 efterfrågar därför 11 av Sveriges tyngsta miljö- och konsumentorganisationer att regeringen inför nationella mål och åtgärder för minskade konsumtionsutsläpp. Bland dessa finns Naturskyddsföreningen, WWF, Greenpeace och Sveriges Konsumenter.

    Overshoot Day

    Earth Overshoot Day markerar det datum då mänsklighetens efterfrågan på naturresurser och ekosystemtjänster under ett visst år överstiger vad jorden kan återskapa under det året – dagen då vi börjar överskrida jordens kapacitet helt enkelt. Vi skulle kunna beskriva det som den dagen då vi börjar leva på jordens kredit, och börjar låna av framtida generationer. År 1970 inföll Overshoot Day i slutet av december, men har flyttats fram tidigare varje årtionde. 2012 inföll Overshoot Day redan 7 augusti, och 2019 blev det redan 29 juli.

    Vad kan du göra?

    Forskning visar att de mest effektiva saker du som privatperson kan göra för att minska din klimatpåverkan är att sluta flyga, leva bilfritt, skaffa färre barn, använda förnybar el, och äta en växtbaserad kost. Andra sätt att minska sin negativa påverkan på miljön är att placera dina pengar hållbart, låna, byta, hyra, dela, reparera, handla second hand och återbruka prylar istället för att bara köpa nytt, samt välja miljömärkta varor.

    Utöver de här sakerna du kan göra i din vardag så kan du också gå med i en miljöorganisation för att påverka beslutfattare och makthavare, såsom politiker och företag. Du kan också påverka andra i din omgivning att agera mer hållbart, genom att ”putta” dem i rätt riktning (så kallad ”nudging”). Enligt forskningen är ett av de bästa knepen för att åstadkomma hållbar förändring att organisera oss och göra det tillsammans. Tycker du att det är svårt att gå från tanke till handling men vill skapa en mer hållbar livsstil? Läs klimatpsykologens bästa tips.

    Du hittar mer information och artiklar om konsumtion under etiketten ”konsumtion” på vår hemsida.

    Läs mer

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra