Mer intensiva stormar och värmeböljor innebär problem för vår energiförsörjning. Ett internationellt forskarlag har nu tagit fram en ny metod för att beräkna hur extremväder påverkar energisystemen.
Med klimatförändringar följer en ökad risk för extremväder. SMHI kunde nyligen konstatera att vi inte bara går mot varmare årstemperaturer utan även att extrema värmeböljor har ökat i Sverige under de senaste årtiondena. Sedan några år tillbaka varnar myndigheten för höga temperaturer och kommer även inom kort att införa ett nytt system för vädervarningar.
Den ökade risken för extremväder innebär inte bara en ökad påfrestning på samhället i stort utan även på våra energisystem. Särskilt beroende av väder och vind är förnybara energikällor, men hur dessa energisystem påverkas av framtida extremväder har det hittills inte funnits någon lämplig beräkningsmetod för.
Nu har forskare vid bland annat Göteborgs universitet och Lunds universitet utvecklat en ny metod för att kunna förutspå hur energisystem, där förnybara energitekniker ingår, kan påverkas av ett framtida förändrat klimat.
I en ny artikel i Nature Energy har forskarna analyserat trettio svenska städer med sin metod, däribland Göteborg, Stockholm och Malmö, och drar slutsatsen att det är mycket sannolikt att vi blir strömlösa när vädret blir allt tuffare i framtiden.
Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Göteborgs universitet och en av de fem forskarna i det internationella forskarlaget, menar att framtida extrema väderhändelser kan påverka tillförlitligheten i strömförsörjningen negativt:
När vi använt metoden på de trettio städerna i Sverige, och tagit hänsyn till tretton scenarier för klimatförändringar, ser vi osäkerheter i förnybar energipotential och efterfråga.
Samtidigt spelar förnybar en avgörande roll för att mildra effekten av klimatförändringarna och nyligen kom en rapport som visade att sol- och vindkraft tillsammans har gått om kol som källa till elproduktion i Europa.
Att inför kommande klimatförändringar utforma och optimera ett energisystem, som väl kan samordna förnybara energikällor i energiförsörjningen, kräver ett nära samarbete mellan energisystemsexperter och klimatforskare, enligt Deliang Chen:
Vi behöver denna typ av samverkan för att kunna hantera komplexiteten i klimat- och energisystem och kunna förutsäga de flerdimensionella effekter som väntar.
Sammantaget handlar lösningarna om att öka flexibiliteten och resiliensen genom energilagring och möjligheten att växla mellan olika förnybara energikällor, men också genom att förstå ändrade konsumentbeteenden och behov.
Vahid Nik, forskare i infrastrukturfysik, energi och klimatförändring vid LTH, Lunds universitet menar att vi måste börja planera vårt framtida energisystem redan nu:
Våra resultat visar att vi måste säkra upp för framtida extremväder. Det görs inte idag. Men våra beräkningar och vår metod kan vara en första hjälp för att ta reda på vilka sårbarhetspucklarna är.
Faktarutan
Följande städer från fyra klimatzoner, såsom de definieras enligt Boverket, ingick i analysen: Bromölla, Bengtsfors, Falun, Gnesta, Göteborg, Grästorps, Habo, Hudiksvall, Jokkmokk, Kalix, Karlstad, Kristianstads, Landskrona, Linköping, Lidingö, Luleå, Lund, Malmö, Sala, Solna, Stockholm, Strömstad, Sundsvalls, Tjörns, Tranås, Ulricehamns, Vallentuna, Värnamo, Västerås, Vaxholm.
Forskarna har räknat på 13 olika framtida klimatscenarier för åren 2010-2099 i kombination med dels uppskattat energibehov för de bostäder i de städer som ingår i undersökningen, dels en successivt ökad andel förnybar (vind och sol) energiproduktion. Prestandan undersöktes på timbasis och kostnaden och potentialen med att integrera förnybart utvärderades. Forskarna utvecklade en metod för att kunna kalkylera med både extrema väderhändelser och osäkerhet i beräkningarna.
Klimatdatan som användes i arbetet har hämtats från RCA4, som är den fjärde generationen av SMHI:s regionala klimatmodell och som utvecklats av SMHIs klimatmodelleringsenhet Rossby Centre. Forskarna har använt klimatscenarior från fem olika globala klimatmodeller (General Circulation Models, GCMs) som utvecklats av fem olika forskningsinstitut, samt tre olika scenarier över hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden, så kallade ”Representative Concentration Pathways (RCPs)”, närmare bestämt RCP 2.6, 4.5 and 8.5. Tillsammans har detta resulterat i 13 olika framtida klimatscenarier.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
