Den planetära gränsen för kemiska substanser har passerats

För första gången har forskare lyckats bedöma den ”planetära gränsen” för plast och nya kemiska substanser. Resultatet är väldigt allvarligt – vi har redan överskridit gränsen.

År 2009 identifierade ett internationellt team av forskare nio planetariska gränser som avgränsar det anmärkningsvärt stabila tillstånd som jorden har varit inom i 10 000 år – sedan civilisationens gryning. Dessa gränser inkluderar ozonlager, skogar, sötvatten, biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser.

Forskarna drog 2015 slutsatsen att fyra gränser redan hade passerats: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning och flöden av kväve och fosfor. 

Gränsen för nya kemiska substanser kunde dock inte kvantifieras vid tidpunkten.

Nu presenterar fjorton forskare ny forskning som för första gången lyckats bedöma den ”planetära gränsen” för nya kemiska substanser, som exempelvis mikroplaster, antibiotika och organiska miljögifter. 

I den nya studien – som publiceras i Environmental Science and Technology – menar forskarna att förändringar i ekosystemen på grund av människans kemiska substanser har varit snabbare under de senaste 50 åren än någonsin tidigare i människans historia och nu också passerat gränsen för vad som är hållbart.

Huvudanledningen till den allvarliga bedömningen är att den årliga produktionen och utsläppen av nya kemiska substanser vida överstiger samhällets förmåga att bedöma risker och övervaka utsläppen, säger medförfattaren Patricia Villarubia-Gómez från Stockholm Resilience Centre:

Det har skett en femtiofaldig ökning av produktionen av kemikalier sedan 1950. Den beräknas tredubblas igen till 2050.

Skapade kemikalier växer lavinartat

Det finns uppskattningsvis 350 000 olika typer av tillverkade kemikalier på den globala marknaden. Dessa inkluderar plaster, bekämpningsmedel, industrikemikalier, kemikalier i konsumentprodukter, antibiotika och andra läkemedel.

Dessa så kallade ”novel entities” kännetecknas av att de är alla skapade av mänskliga aktiviteter med i stort sett okända effekter på jordsystemet. Betydande volymer av dessa okända ämnen introduceras i miljön varje år, vilket medför problem enligt Bethanie Carney Almroth från Göteborgs universitet som deltagit i studien:

Den hastighet med vilken dessa föroreningar förekommer i miljön överstiger vida regeringarnas kapacitet att bedöma globala och regionala risker, än mindre kontrollera eventuella problem.

Produktionen av dessa nya ämnen ökar snabbt, i och med att kemikalieindustrin är den näst största tillverkningsindustrin i världen.

Plastföroreningar är en långlivad bov

Forskarna lyfter fram plastföroreningar som särskilt oroande. Plastproduktionen i världen ökade med 79 procent mellan 2000 och 2015.

Den totala massan av plast på planeten är nu mer än dubbelt så stor som massan av alla levande däggdjur. Samtidigt finns ungefär 80 procent av all plast som någonsin producerats kvar i miljön.

Enligt WWF beräknas plastföroreningarna varje år kosta 74 miljarder kronor i form av förlorade inkomster för fiskerinäring, handel och turism. 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi, och utsläppen spås öka med 50 procent i takt med att produktionen ökar.

Plastproduktion, dess användning och avfall påverkar även flera av de andra planetära gränserna, som exempelvis användning av fossila bränslen, mark- och sötvattensystem och biologisk mångfald.

Forskarna säger att det finns många sätt som kemikalier och plaster har negativa effekter på planetens hälsa, från gruvdrift, fracking och borrning för att utvinna råmaterial till produktion och avfallshantering.

En del av dessa föroreningar kan hittas globalt, från Arktis till Antarktis, och kan vara extremt långlivade. Vi har överväldigande bevis på negativa effekter på jordens system, inklusive biologisk mångfald och biogeokemiska kretslopp, säger Bethanie Carney Almroth.

Snabba förändringar krävs

Tillsammans med sina forskarkollegor varnar hon för att stora och snabba förändringar nu behövs för att återvända inom planetens hållbara gräns. Det gäller såväl riskhantering och miljöövervakning som kraftigt minskade utsläpp:

Vi måste arbeta för att implementera ett fast tak för kemisk produktion och kemiska utsläpp.

På senare tid har det varit flera reaktioner på den ökande kemikalieanvändningen i världen. Nyligen överlämnades en namninsamling till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) från ett upprop där hundratals svenska forskare kräver att regeringen ska inrätta en internationell panel för miljögifter, efter samma modell som IPCC arbetar med klimat och IPBES med biologisk mångfald.

Ganska omgående svarade ministern på facebook att hon ser positivt på detta och ska verka för en sådan panel kommer till stånd. Det nationella uppropet inspirerades av uppropet från det internationella forskarnätverket International Panel on Chemical Pollution (IPCP) som SMB tidigare rapporterat om.

Kemikalier och miljögifter har ofta hamnat i skuggan av klimatförändringar och biologisk mångfald, men förhoppningsvis kan studier som den ovan ge nödvändigt underlag till förändring.