Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Forskare ifrågasätter återbeskogning som klimatlösning

    Storskalig trädplantering är trendigt. När Storbritannien nu närmar sig ännu ett val lovar det konservativa partiet Tories att de ska plantera 30 miljoner träd varje år för att motverka den globala uppvärmningen. För sin del säger The Liberal Democrats att de ska plantera minst 60 miljoner årligen. Vetenskapen kring återbeskogning är dock långt ifrån glasklar.

    Återbeskogning har under den senaste tiden lyfts fram som en särskilt effektiv och oproblematisk åtgärd mot den globala uppvärmningen. I somras publicerades en vetenskaplig artikel i tidskriften Science där det påstods att två tredjedelar av växthusgaserna som släppts ut sedan den industriella revolutionen skulle kunna bindas om världens beskogade områden skulle till att öka med lite mer än 25 procent. Sedan dess har en het akademisk debatt förts kring dessa siffror.

    Ett antal kritiker till den optimistiska Science-artikeln menar framför allt att fokuset på återbeskogning är farligt då det tar uppmärksamhet från den viktigaste åtgärden vi måste prioritera för att rädda klimatet, nämligen att minska våra utsläpp.

    Studiens resultat har också utmanats av senare publikationer av forskare som räknat på effekten av storskalig skogsplantering. I en sådan undersökning fann artikelförfattarna att återbeskogningen av en yta på 1 miljon kvadratkilometer i dagsläget inte skulle minska koldioxiden i atmosfären, utan bara minska den årliga ökningen av koldioxid i luften och det med så lite som 2,7 procent. 

    I allmänhet är det dock svårt att göra uppskattningar av effekterna av storskalig trädplantering. En faktor är den takt träden växer, vilket kan variera mycket mellan olika arter och klimatzoner. En annan faktor är hur många av de planterade träden som faktiskt överlever. I de storskaliga projekten som sker på uppdrag av stater och välgörenhetsorganisationer är planterarnas kunskap om träd ibland liten. Det kan också saknas planer för hur skogen ska skyddas och vårdas på lång sikt eftersom initiativtagare tenderar att se på skogsplantering som en engångsinvestering. Dessutom hotas de återbeskogade områdena såklart också av samma ekonomiska incitament som lett till att så mycket skog gått förlorad de senaste årtiondena.

    Att träden som planteras överlever är viktigt eftersom träd binder kol allt medan det växer. När ett träd åldras möter man därmed också problem eftersom kolbindningen då saktar in. För att fortsätta binda nytt kol måste träden i den planterade skogen alltså fällas vid en viss ålder. De träd man faller måste sedan tas om hand om på ett sätt så att kolet som bundits inte återigen släpps ut i atmosfären.

    En annan fara är att trädplantering förläggs till ekosystem som naturligt är ganska glest beskogade, såsom savanner, något som kan ha negativa konsekvenser. Bland annat kan risken för skogsbränder öka och lokala arter kan slås ut av nykomlingarna. Det finns även risk för ökad torka då ett områdets regnvattnet plötsligt ska försörja mycket större mängder biomassa. Utöver dessa svårighet måste storskaliga trädplanteringsprojekt hantera frågan om hur markägare ska kunna kompenseras på ett rättvist sätt. 


    SMB bevakar den akademiska debatten om klimatet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.