Historisk avtal för klimaträttvisa – men inget om utsläppsminskningar

Efter hårda förhandlingar och nattmanglingar kunde länderna till slut enas om ett slutdokument vid COP27. Det blev ett historiskt avtal som ger erkännande för de skador och förluster som redan drabbar länder genom att en fond ska upprättas. Däremot säger avtalet inget om utsläppsminskningar, vilket orsakade stark kritik.

En av de mest profilerade frågorna under de senaste klimatmötena har handlat om skador och förluster ”loss and damage” som orsakas av klimatförändringarna i sårbara länder. Det sågs därför som ett stort framsteg när frågan lyftes upp på agendan inför årets klimatmöte, COP27.

Under de två veckor som mötet pågått har stridsfrågan varit den globala ojämlikheten och den klimatorättvisa som länge präglat klimatkrisen. Det har varit hårda diskussioner om ersättning till drabbade länder och flera länder har bytt fot och börjat stödja en klimatfond för att hantera de skador och förluster som drabbar länder som befinner sig klimatkrisens epicenter. In i det sista såg det ändå ut som mötet skulle bli som COP15 i Köpenhamn 2009, som slutade i fiasko.

Men på rejäl övertid kom så länderna äntligen överens under söndagsmorgonen att det ska skapas en fond för klimatskador. En anledning till detta är att texten i slutdokumentet är utformad så att avtalet inte ska leda till rättsliga påföljder, vilket gjorde att rika länder som USA med stor klimatskuld kunde acceptera det.

Flera av de drabbade länder ser ändå beslutet som ett stort steg framåt. Hur mycket pengar som ska läggas in i fonden är däremot oklart. Naturskyddsföreningen skriver att det är ett litet steg för klimaträttvisa, men hade hoppats på ett tydligare besked om hur tidigare beslut och löften ska uppfyllas. Maldivernas förslag om en ”mosaik av lösningar” finns med i avtalet, dvs, att det inte bara är FN:s medlemsländer som ska bidra ekonomiskt utan också Världsbanken, IMF och andra finansiella institutioner. 

Vad som däremot inte finns med i slutdokumentet är att de globala utsläppen av växthusgaser måste börja minska efter 2025. Därmed gjordes inga framsteg i att komma åt grundproblemet, dvs de stigande utsläppen som SVT:s Erika Bjerström snabbt betonade. Det står ingenting i slutdokumentet om att fasa ut eller minska fossila bränslen och oljenationerna på plats kan nu glädja sig åt att det står att man kan acceptera bränslen med låga utsläpp, vilket kan öppna upp för mer naturgas.

Som så många gånger förr har flera länder aktivt motarbetat utsläppsminskningar och dessvärre även lyckats. Det är synnerligen oroande med tanke på varningar om risk för katastrofal global uppvärmning och att oåterkalleliga effekter kan inträffa redan vid 1,5 graders uppvärmning.

FN:s generalsekreterare António Guterres sammanfattade kanske mest tydligt hur illa läget är efter att slutdokumentet antagits tidigt på söndagsmorgonen:

Planeten befinner sig fortfarande på akuten