Flygforskaren: ”Någon måste visa vägen”

En nyligen publicerad forskningsartikel visar på parallella hållbarhetstransformationer inom den svenska flygindustrin. Studiens fokus är narrativ kring alternativa flygbränslen och teknologier för en mer hållbar flygindustri. SMB har träffat en av studiens författare, doktoranden och forskaren Emily Christley, för att höra mer om studien och vad hon själv tänker kring en hållbar flygindustri.
Det är en något mörk decembereftermiddag när vi ses på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) där Emily är en av tre doktorander inom ett projekt bekostat av Energimyndigheten fokuserat på omställningen till en mer hållbar flygindustri. Emily är inne på sitt fjärde doktorandår.
Vi träffas med anledning av hennes nyligen publicerade artikel ”Analysing transitions in-the-making: A case study of aviation in Sweden” [Analysera övergångar under utveckling: En fallstudie av flygindustrin i Sverige]. Över en kopp te får jag höra mer om såväl artikeln som Emilys egna tankar kring detta tema. Den självklara första frågan var varför hon valt att studera just flygindustrin och dess hållbarhetstransformation. Om detta ämne finns det förhoppningar.
– Flygindustrin bidrar med cirka tre procent av de globala klimatpåverkande utsläppen. När man inkluderar höghöjdseffekter, såsom utsläpp av vattenånga och andra partiklar i atmosfärens övre lager, samt ytterligare miljöpåverkande aspekter, ökar denna siffra till omkring fem procent. Det måste till en förändring. Samtidigt är det komplicerat. För den enskilda resenären kan det vara svårt att förstå hela den globala effekten. Vi vill ändra systemet, men fortfarande använda det. Detta är vad som är komplext.
Många menar att den bästa lösningen är att helt sluta flyga, vad tycker du om det?
– Självklart vore det absolut bäst ur klimat- och miljöperspektiv. Det är en industri med en mycket negativ påverkan. Men, samtidigt, det är inte en lösning som är aktuell just nu. Det ser inte ut som att människor kommer att sluta flyga, eller, åtminstone inte en majoritet av oss. Dessutom kan det finnas orsaker till flygandet, exempelvis att kunna hälsa på släktingar i ett annat land eller att världens ledare ska kunna träffas och fatta gemensamma beslut.
Så, vi bör fortsätta flyga som nu?
– Nej, jag tycker att man ska vara mer avsiktlig i sitt flygande. Jag själv har beslutat att försöka undvika att flyga, både yrkesmässigt och privat. Fast det är svårt ibland eftersom det kan vara väldigt praktiskt att flyga, sett till hur våra liv och samhället ser ut idag.
Inget semesterflygande alltså?
– Nej, det tycker jag att man kan avstå från. Eller, det är också komplicerat. Idag är tågbiljetter väldigt dyra i jämförelse med flygbiljetter, i synnerhet om man inte bokar långt i förväg. Kanske har man därför inte råd att ta tåget ner till exempelvis Europa, både på grund av biljettpriset och för att resan tar längre tid. Det blir en orättvisa i det, där enbart de med mycket pengar och tid kan resa. Likaså finns det studenter som behöver flyga om de ska studera i andra länder eller kanske åka på ett utbyte, samt övriga migranter som bor och arbetar i ett land och exempelvis önskar hälsa på familjen i hemlandet.
Vad ser du för andra vägar till en mer hållbar flygindustri?
– Det vi studerat i artikeln är tre olika tekniska lösningar. Eller, det är egentligen de tre narrativ som finns kring dessa tre lösningar som är fokus i artikeln och som vi identifierat i kretsen av involverade intressenter. Det första identifierade narrativet är kring avancerade biobränslen, vilket är en omedelbar teknisk lösning eftersom det kan blandas med nuvarande bränslen.
Det andra identifierade narrativet är kring elektrifiering, det vill säga elektriska flygplan. Även om de fortfarande är på framväxtstadiet skulle de kunna vara en lösning för regionala förbindelser, men kanske aldrig för längre flygningar.
Det tredje narrativet blir alltmer dominant och handlar om vätebaserade bränslen, vilka representerar en mer långsiktig ambition.
Vilka är utmaningarna dessa teknologier står inför?
– Utmaningarna är lite olika. Biobränslen brottas med hållbarhetsfrågor såsom var det kommer ifrån. Det är inte självklart att det är hållbart att använda jordbruksmark för att använda grödan till flygbränsle, eller att hugga ner skog. Sedan leder även dessa bränslen till koldioxidutsläpp.
Elektriska flygplan är det alternativ med minst klimatpåverkan, men det behövs mer infrastrukturellt stöd och satsning på teknikutveckling för att det ska kunna vara ett realistiskt alternativ. Vätebaserade bränslen är fortfarande i sin linda och det är en utmaning i sig självt. Det är ett komplext landskap.
Hur tror du att beslutsfattare och industriledare kan navigera dessa alternativ?
– Det är en svår balansgång. Vi behöver politik som uppmuntrar till hållbara innovationer samtidigt som den är anpassningsbar. Industriledare å andra sidan bör investera i forskning och utveckling och förbli öppna för utvecklandet av teknologier.
Vad skulle du säga är den största utmaningen och möjligheten att uppnå hållbar flygtrafik?
– Den största utmaningen är osäkerheten. Vi kartlägger nytt territorium. Men där ligger också möjligheten för politikerna – att visa vilken strategi som det finns politiskt stöd för när det kommer till att utveckla ett mer hållbart flygande i Sverige. Någon måste visa vägen så att industrin vet vilken teknologi de bör satsa på.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till