Forskaren: Mindre kött ett måste för klimatet – bonus är bättre hälsa och beredskap

Det är nödvändigt att ställa om den globala kosthållningen så att vi äter mindre kött och mejeriprodukter för att nå klimatmålen i Parisavtalet. En sådan förändring kan samtidigt främja biologisk mångfald, förbättra folkhälsan och stärka vår beredskap. 

Det berättar Rasmus Einarsson, forskare i hållbara livsmedelssystem på Sveriges lantbruksuniversitet i en intervju med SMB.

Maten är en stor bov i dramat om klimatet. Livsmedlens produktion, distribution och konsumtion kopplas till ungefär en fjärdedel av människans globala klimatpåverkan.

– Om befolkningsutvecklingen följer dagens globala prognoser och vi fortsätter med samma kosthållning som nu, kommer endast matproduktionen bidra till nästan en grads ytterligare uppvärmning innan seklets slut, säger Rasmus Einarsson.

I Parisavtalet lovade världens länder att hålla den globala temperaturökningen under två grader, och helst under 1,5 grader, för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringen. Men eftersom temperaturen redan har stigit med 1,3 grader jämfört med förindustriell tid blir det nästan omöjligt att nå målen utan att förändra både hur vi producerar maten och vad vi äter.

Jordbruket driver artdöden

Men klimatpåverkan är bara en del av hur livsmedelsproduktionen påverkar miljön. Jordbruket tar enorma markarealer i anspråk globalt. En stor del av dagens förlust av biologisk mångfald beror på att arternas naturliga livsmiljöer försvinner.

80 procent av världens jordbruksmark används som betesmark eller för att odla djurfoder till kött- och mjölkproduktion.

Matproduktionen är dessutom kopplad till övergödning genom kväve- och fosforutsläpp samt till spridning av bekämpningsmedel. 

– Dessa frågor hänger ihop med klimatfrågan, eftersom en stor del av lösningen ligger i att förändra vår kost. Samtidigt är det viktigt att förstå skillnaden. Klimatfrågan handlar i stor utsträckning om fossila bränslen. Men, när det gäller artutrotning och övergödning är det livsmedelsproduktionen som är den drivande faktorn.

Kritiker av en mer vegetabilisk kost hävdar ofta att betesdjur håller artrika naturbetesmarker öppna och därmed bevarar biologisk mångfald. Men det är ett argument som inte går ihop enligt  Einarsson:

– Vi har i dag betydligt fler idisslare i Sverige än vad som behövs för att förhindra att de artrika betesmarkerna växer igen. Problemet är att många av djuren hålls inomhus på stall hela livet, eftersom det inte är lönsamt för bönderna att ha dem ute på naturbete. Det blir därför osakligt att använda idisslare som argument för ökad biologisk mångfald. Speciellt med tanke på regeringens utredning som föreslog att slopa beteskravet för mjölkkor i lösdrift. Ett förslag som bland annat lobbyorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund välkomnar, och som skulle innebär det att djuren hålls inomhus ännu mer. Det här förslaget möttes dock av massiv kritik, och regeringen har nyligen lovat att de inte kommer röra beteskravet den här mandatperioden. 

Mindre kött bra för folkhälsan

Konsumtionen av kött, mejeriprodukter och ägg har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Exempelvis ökade köttkonsumtionen i Sverige med hela 45 procent mellan åren 1990 och 2016.

– För att klara de globala klimatmålen behöver framförallt rika länder minska sin köttkonsumtion. I Sverige skulle det göra stor skillnad att återgå till samma nivå som på 1970-talet. Pratar man med någon som levde då minns de nog inte den tiden som extrem vad gäller kosten. Ändå finns det en del som blir väldigt provocerade när det kommer förslag om att köttkonsumtionen borde minska.  

Ett tydligt exempel är när Livsmedelsverket justerade sina kostråd så att svenskar av hälsoskäl rekommenderas att äta max 350 gram kött i veckan, istället för de tidigare 500 grammen. Myndigheten tog fram riktlinjen för att minska risken för tjock- och ändtarmscancer. En förändring som kan rädda 800 liv om året. Förslaget möttes dock av hård kritik från nordisk lantbrukslobby.

– Tonläget kring rekommendationerna om att äta mindre kött har varit uppskruvat, ibland på ett ganska orimligt sätt. Det låter som om vi skulle riskera vår hälsa om vi inte fick äta lika mycket kött som nu. Samtidigt är det tydligt att kött- och mejerikonsumtionen av miljöskäl kraftigt kan minska i ett land som Sverige, och mestadels med positiva hälsoeffekter som följd.

Kritisk till regeringens agerande

Även regeringen var kritisk till Livsmedelsverkets nya kostråd och instruerade myndigheten att omarbeta förslaget. Argumentet var att minskad köttkonsumtion riskerar att försvaga Sveriges beredskap och inhemska livsmedelsproduktion. Livsmedelsverket gjorde en omarbetning enligt instruktionen, men rekommendationen om att äta mindre kött stod fast.

– Jag tycker att det är häpnadsväckande att regeringen går in och försöker styra en expertmyndighet på det viset. Den sena ändringen i regeringsuppdraget var väldigt specifik på ett sätt som jag tycker är olämplig.

– Dessutom håller inte riktigt regeringens argumentation kring beredskap. Den bygger på en förenklad bild. Jag räknade nyligen ut att från Sveriges åkermark skördas varje år tillräckligt med kalorier och fullvärdigt protein för ungefär 20 miljoner människor. Men det mesta blir djurfoder, går på export, eller används till produkter som Absolut vodka och bioetanol. Även här går jag tillbaka till kosthållningen. En kost baserad på vegetabilier kräver mycket mindre resurser, som markareal och gödsel.

Regeringen beskriver i sin livsmedelsstrategi att de vill öka den inhemska livsmedelsproduktionen, bland annat för att öka Sveriges beredskap. Det riskerar att öka de inhemska klimatutsläppen och därmed försvåra Sveriges möjligheter att uppnå sina klimatmål enligt EU:s förordning för ansvarsfördelning, den så kallade ESR, Effort Sharing Regulation.

Är det inte paradoxalt? Det borde väl vara bättre för klimatet om maten vi äter är närproducerad?

– Vad vi äter spelar extremt mycket större roll än var maten produceras. Det finns en viss skillnad mellan länder i hur effektivt produktionen sker, men ur klimatsynpunkt är det själva kosthållningen som har störst betydelse. Om vi vill öka andelen svensk mat utan att öka de nationella utsläppen måste vi förändra vår kost och minska mängden animaliska produkter.

Hoppet ligger i vår förmåga att agera

Vi har diskuterat fördelarna med att ställa om kosten till en mer vegetarisk inriktning när det gäller klimatet, biologisk mångfald, folkhälsa och beredskap. Det finns mycket att vinna, för många. Är du hoppfull inför framtiden?

– Det är svårt att säga vart trenden är på väg. Ibland kan kulturella skiften ske snabbare än man tror. Vi har ju sett en avmattning och till och med en liten minskning av köttkonsumtionen i flera västländer, i alla fall i Europa, de senaste åren.

Generellt, när det gäller klimatfrågan, känner du hopp?

– Jag är nog ganska bekymrad, eftersom människan har en olycklig tendens att fatta kortsiktiga beslut. Om man tittar på krig och klimatfrågan, två väldigt olika typer av utmaningar, ser vi till exempel hur Ukraina imponerande nog har anpassat sig som nation och samhälle till en fullständigt kaotisk situation. 

Rasmus Einarsson fortsätter:

– Det visar på människans anpassningsförmåga när vi verkligen är pressade. Våra samhällen har förmågan att agera på stora problem, och det ger hopp. Problemet med klimatfrågan är dock att den är en långsamt smygande kris. Den bränner inte akut i den rika delen av världen på ett sätt som tvingar oss att snabbt minska våra utsläpp, säger Rasmus Einarsson avslutningsvis.