(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Jo, Aktuell hållbarhet, 2030-målet spelar roll

Foto: rockcohen

Hallå redaktionen, vad händer egentligen? Skribent på Aktuell Hållbarhet underminerar viktig klimatkritik på obegriplig grund.

I Aktuell Hållbarhet skriver redaktören Daniel Boman att miljörörelsen inte “ser skogen för alla träden”. Texten attackerar miljökunnigas kritik mot EU-kommissionens nya förslag om klimatmål, som bland annat handlar om:

  • att 2030-målet bör skärpas,
  • att förslaget ignorerar den vetenskapliga koldioxidbudget som finns, och
  • att det är ohållbart att förlita sig på idag icke-existerande teknologier för att suga upp enorma mängder koldioxid ur atmosfären (vilket förslaget nu alltså gör).

Det är argument som alla som är något sånär insatta i klimatproblematiken borde förstå. Men Boman säger att det inte “spelar så stor roll hur långt utsläppsminskningarna har nått 2030, så länge det långsiktiga målet till 2050 nås. Det är det långsiktiga målet som ‘räknas’.

Ett väldigt konstigt uttalande. Enligt forskningsinstitutet MCC (som grundar sin data på IPCC) har vi sju år och nio månader på oss att fortsätta på samma utsläppsnivå innan vi missar chansen att begränsa uppvärmningen till 1,5 grad. Det är alltså tre år innan 2030 – året som Boman menar inte spelar någon roll.

Det är det här som miljörörelsens kritik mot de alltför avlägsna målen, och vad de baseras på, handlar om. Rimlig och vetenskapsanknuten kritik, som Boman i sin text nonchalerar.

Dessutom är de flesta som följt miljöfrågan en längre tid vana vid knepet att sätta miljömål långt fram i tiden, vilket ofta blivit ett alibi för att inte behöva agera alls. Att vi sätter mål behöver ju inte alls betyda att de kommer att nås.

Exempel på det är när riksdagen 2008 bestämde att vi skulle ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Tio år senare sköts målet upp till 2040 – alltså lika många år som gått sedan målet sattes upp från första början.

Ett annat exempel är våra nationella miljömål, som också klubbats i riksdagen, där vi missar 14 av 16 mål. Däribland målen om ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Frisk luft” som skulle nåtts i år. Inget av det har skapat några större reaktioner – trots att vi vetat om utvecklingen under många, många år.

De internationella siffrorna är inte heller lugnande, trots globala utsläppsförhandlingar. Än så länge slår utsläppen fortfarande rekord, och det finns egentligen inget som tyder på att en vändning är på väg.

Om vi följer forskningen så är det tvärtemot det som Boman säger. 2030-mål betyder allt. Det är utsläppsminskningarna de kommande åren som ger oss en procentuellt rimlig chans att hålla 1,5-gradersgränsen. 2050-mål är också extremt viktiga, men inget vi kan vänta på om vi vill ha någon trovärdig chans att hålla Parisavtalet.

Boman skriver också att målet sannolikt ligger “i linje med tvågradersmålet i Parisavtalet” (utan källhänvisning). Men – förutom att det är tveksamt vilken klimatforskare som skulle hålla med om det – har inte heller Parisavtalet något “tvågradersmål”. Avtalet säger att vi ska hålla uppvärmningen långt under 2 grader och jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader. Det är något som miljöskribenter ska ha koll på, och förstå skillnaden i. En halv grad spelar enormt stor roll.

När man som miljötidning öppet kritiserar miljörörelsen är det viktigt att ha på fötterna. Att felaktigt och missvisande slå mot kunniga i området kan skada tidningens trovärdighet eller, ännu värre, underminera miljöfakta. Då detta skrivs i en tidning där många förväntar sig hög kunnighet bland skribenterna är det hög risk för det sistnämnda.

Självklart får man tycka att kommissionens förslag är bra. Det är enligt många ett steg i rätt riktning. Man får också kritisera miljörörelsen när det är befogat. I det här fallet förkastas däremot relevant kritik baserat på rena felaktigheter, vilket inte borde vara okej i något media. Från en miljöprofilerad tidning är det däremot värre – och något som borde rättas direkt.

Beatrice Rindevall, Redaktör på Supermiljöbloggen

Beatrice Rindevall

På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.