Nu byggs Sveriges första reningsverk för läkemedelsrester

Det första storskaliga reningsverket i Sverige som renar läkemedelsrester ska byggas i Linköping. Detta står klart efter att Havs- och Vattenmyndigheten och Svenska Miljöinstitutet beviljat 25 miljoner kronor till pilotprojektet.

I reningsverket kommer 90 procent av restprodukterna från medicinerna att tas bort. Detta kommer att ske genom en metod där ozon bryter ned kemikalierna. Reningsverket ska vara klart 2017, skriver Sveriges Radio.

Man brukar ju säga att det finns över ett tusen aktiva substanser som används i samhället. Det är en cocktail av allt från dessa som är känt för oss, säger Anna Lövsén som är chef på Tekniska Verken i Linköping där verket ska byggas.

Läkemedel är en miljöutmaning, vilket främst beror på tre anledningar.  Läkemedel är framtagna för att kunna påverka biologiska processer, vilket gör att dom även kan påverka andra djurarter. Läkemedel behöver dessutom vara stabila för att nå fram till rätt organ, vilket gör att de kan bli kvar i naturen en lång tid. Den tredje anledningen är att det är väldigt svårt att förbjuda läkemedel eftersom vi behöver dom för att lindra och bota sjukdomar.

De flesta läkemedelsresterna i miljön kommer från avloppsystemen, där de har hamnat via vårt urin och vår avföring. Dagens reningsverk är inte byggda för att kunna ta emot läkemedel.

Halten läkemedelsrester i den svenska miljön är mycket lite jämfört med andra länder, särskilt länder i Asien. Enligt Naturvårdsverket är ”de nivåer vi idag finner i miljön inte är akut giftiga för vattenlevande organismer.”

På sikt kan det däremot vara så att vattenlevande organismer även påverkas av att utsättas för en liten halt läkemedel. Det behövs också mer kunskap om den så kallade cocktaileffekten, vilket är den sammanlagda effekten av olika läkemedel i miljön.

Människor får i sig läkemedelsrester via dricksvatten och mat, särskilt via fisk. Men Naturvårdsverket skriver att ”halterna av läkemedel är mycket låga och hittills finns inga studier som tyder på att det finns någon direkt risk hälsorisk.”

Däremot så kan motståndskraftiga bakteriestammar på grund av antibiotikautsläpp göra att sjukdomar och infektioner inte längre går att bota med antibiotika.

Naturvårdsverket ska i maj 2017 presentera förslag på hur läkemedelsresterna kan minska. Anna Lövsén hoppas att fler får nytta av pilotprojektet i Linköping och säger till Sveriges Radio:

Vi ska bidraga till en bättre vattenmiljö här i Stångån och vi tar nu ett utvecklingskliv där vi tillför kunskap som kommer att vara värdefull för många. Och något som kan användas på flera andra håll också.