Varmare och blötare i Sverige av klimatförändringarna
Det har blivit nästan två grader grader varmare i Sverige jämfört med 1800-talet. Dessutom regnar det mer och snöar mindre. Det visar SMHI i en ny rapport som sammanställer klimatförändringarna i Sverige
Varmare, mer nederbörd, kortare snösäsong och ökad solinstrålning. Detta är de mest framträdande signalerna på att Sveriges klimat har förändrats, enligt en analys av historiska observationer som nu publicerats i en rapport från SMHI.
Myndighetens analys visar tydligt att Sveriges klimat har förändrats. Exempelvis har det blivit 1,9 grader varmare i Sverige jämfört med 1800-talet. Det är ungefär dubbelt så mycket som det globala medelvärdet för motsvarande period (0,9 °C), men på samma nivå som Europa. Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet.
Från 1860 till 2021 beräknas årsmedeltemperaturen i Sverige ha ökat med i genomsnitt (0,13 ± 0,03) °C per decennium och ökningen har varit störst på våren. Extremt varma temperaturer har blivit vanligare under den senaste 30-årsperioden, medan extremt kalla temperaturer har blivit mindre vanliga. Denna utveckling har blivit alltmer tydlig i SMHI:s årssammanställningar av vädret. Myndigheten har tidigare kunnat konstatera att extrema värmeböljor har ökat i Sverige under de senaste årtiondena.

Jämfört med den globala uppvärmningen syns en högre uppvärmningstakt i många länder som ett resultat av generellt större uppvärmning över kontinenterna än över haven. För Sveriges del spelar också minskande utbredning av snö och is roll då det leder till förstärkt uppvärmning på höga breddgrader.
Den globala uppvärmningen påverkar även vegetationsperioden som är väsentligt längre idag än i början av 1900-talet. Detta främst genom att vegetationsperioden startar tidigare då vårens temperatur stigit mer än temperaturen på sensommar och höst. Vegetationsperioden i Sverige är som helhet idag omkring tre veckor längre än den var i början av 1900-talet. I Götaland rör sig förlängningen om cirka fem veckor och i norra Norrland om cirka två veckor.

Enligt SMHI:s analys regnar det omkring 17 procent mer i dag jämfört med 1930-talet, vilket i sin tur ökar risken för översvämningar. Årsnederbörd har ökat sedan år 1930 från 600 mm/år till nästan 700 mm/år från år 2000 och framåt. En tydlig tendens är att fler av de allra nederbördsrikaste åren inträffat under de senaste decennierna liksom att det varit färre av de mest nederbördsfattiga åren på senare tid. Detta är i kontrast till tidigare perioder då det var mindre vanligt med nederbördsrika år och vanligare med nederbördsfattiga år. Den mest märkbara skillnaden att snösäsongen i snitt är 16 dagar kortare.

Det varmare och mer nederbördsrika klimatet i Sverige hänger väl samman med den observerade globala uppvärmningen som är ett resultat av människans klimatpåverkan, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi, vid SMHI.
Förbättrad luftkvalitet och mindre mängd aerosolpartiklar har också troligen bidragit till ökad solinstrålning och den starka uppvärmningen i Europa under de senaste decennierna. Denna förändring är även tydlig i Sverige där det som kallas globalstrålning ökat med cirka 10 procent sedan mitten av 1980-talet. Enligt SMHI har den troligen bidragit till den starka uppvärmningen i Sverige.
Därmed har de luftburna aerosolpartiklarna maskerat den uppvärmningen som orsakas av mänskliga växthusgaser, vilket kan ge en viktig fingervisning för den uppvärmningseffekt som är att vänta när andra luftföreningar på andra platser minskar.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till