Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Analys

    Goldmann: S låter samarbetspartierna ta smällen

    Foto: Mattias Goldmann

    Vad kan Socialdemokraterna bidra med i klimatomställningen nästa mandatperiod? Mattias Goldmann analyserar partiernas klimatpotential inför valet 2022 utifrån samtal i podden Klimat for dummies.

    Socialdemokraterna har haft regeringsmakten de senaste åtta åren, men det har inte alltid varit en dans på rosor. Regeringar har avgått och tillträtt, samarbetspartier har lämnat, avtal har rivits upp och oppositionens budget har gått igenom – förutom covid och krig i vårt närområde. Därför är det logiskt att partiet betonar att tempot i omställningen måste öka. Något egentligt fel på politiken kan de inte se. 

    Hanna Westerén, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, har i Klimat for dummies samma budskap om tempoökning. Det rimmar inte omedelbart jätteväl med den senaste tidens politik: från det att regeringen blev enbart socialdemokratisk har skatten på fossila drivmedel sänkts, höjningen av andelen förnybart i bensin och diesel pausats och hushållen utlovats en rejäl check som kompensation för stigande elpriser.

    Flera propositioner med klimatinnehåll lades aldrig fram, och hade socialdemokraterna fått som de velat hade varje bilägare fått en tusenlapp (1500 spänn i glesbygd) – men där sade en riksdagsmajoritet nej. 

    Utsläppsbudget om samarbetspartierna vill. Svensk klimatlagstiftning är i mycket baserat på brittiska Climate Act, med skillnaden att britterna har en statlig utsläppsbudget. Westerén är emot en årlig utsläppsbudget för Sverige, menar att det redan finns verktyg som hanterar detta, men socialdemokratins tänkta samarbetspartier C, MP och V är alla för. Westerén öppnar för att de kan få driva igenom detta i eventuella regeringsförhandlingar.

    Det skulle i så fall bli ett verktyg som underlättar för den som vill ha mer träffsäkra och mindre klimatskadliga stöd till hushållen än vad S drivit på sistone. Ungefär likadant är det med negativa utsläpp – S vill att Sverige som ett av de första länderna i världen ska införa ett långsiktigt stöd för att ta bort koldioxid från atmosfären med bio-CCS, men vill inte ha ett särskilt mål för negativa utsläpp. Det vill däremot C, och troligen är S motstånd inte särskilt kompakt.

    Tempohöjningen avser särskilt energi, enligt Socialdemokraternas valmanifest: ”Vi ska bygga ut all elproduktion vi kan här och nu”. När vi med Westerén delar upp meningen i tre, framkommer dess otydlighet.

    ”All elproduktion” handlar knappast om kärnkraft, i vart fall vill S inte medverka till de garantier som det konservativa blocket anser behövas för att få igång produktionen. ”Här” avser inte i någon större utsträckning södra Sverige trots att det är här det behövs mest – det kommunala vetot som stoppat utbyggnaden av vindkraft vill S behålla.

    ”Nu” avser snabbare tillståndsprocesser – utmärkt och något som alla partier lyfter, men här måste man ändå undra varför inte mer hänt efter åtta år av regeringsinnehav. Risken för fysisk brist på el måste sägas bestå, särskilt som valmanifestet utlovar ”ett högkostnadsskydd för höga elpriser” utan bortre tidsgräns – precis vad ledande nationalekonomer som Calmfors och Hassler varnar för eftersom det leder till högre konsumtion och förvärrade problem. 

    De gröna jobben är i fokus – men inte beräknade. Socialdemokraternas valmanifest anger att ”Vi vill öka de gröna statliga investeringarna för att få ner utsläppen och samtidigt skapa fler jobb i Sverige.” När ekonomin nu bromsar in och risken för recession är påtaglig, kan man tänka sig att S fokuserar på gröna omställningar som faktiskt ger mycket jobb, men då tänker man fel.

    Någon beräkning av antal jobb per insats har S av allt att döma inte gjort, de föreslår inte heller någon jobbkomponent i Klimatklivet eller Industriklivet som de vill bygga ut. Ändå är skillnaden mycket stor mellan t.ex. höghastighetståg (få jobb) och energieffektivisering av bostäder och restaurering av våtmarker (många jobb). 

    Statlig styrning, laddstolpe för laddstolpe. Socialdemokraternas valmanifest anger att de vill ”införa dubbelt så många publika laddstolpar till 2030”. Det målet uppfylls rimligen utan att staten behöver lyfta ett finger – en snabbt ökande andel laddbara bilar skapar efterfrågan. Varför staten ska besluta om ett visst antal laddstolpar förblir oklart, politiken hade varit mer begriplig om S riktat in sig på de vita fläckarna på kartan som kommersiella aktörer ratar. 

    Reduktionspliktens frysning av ska vara så kort som möjligt, menar Westerén som slår fast att biobränslena har en roll för de befintliga fordonen. Någon konkret tidsgräns anger hon inte, men håller öppet för att följa Finlands exempel och eventuellt skärpa plikten framgent för att ta igen de utsläppsminskningar som nu gått om intet.

    För socialdemokratin är det viktigt att mer drivmedel produceras i Sverige, då är det förstås olyckligt att socialdemokratin medverkat till att marknaden är mindre och mer osäker än vad producenterna tidigare trott.

    Redan beslutade satsningar blir vallöften. Valmanifestet anger i vaga termer ”omfattande investeringar i både ny och befintlig järnväg”. När vi vill få det konkretiserat, handlar det om sådant som regeringen redan beslutat i den nationella planen för infrastruktur för 2022-2033.

    Det gäller också för skrivningen ”vi vill införa ett nytt, mer klimatsmart reseavdrag med rättvisare landsbygdsprofil” – riksdagen har redan klubbat det, träder i kraft 1 januari. Här står socialdemokratin själva för osäkerheten genom att finansminister Damberg vill göra det mer generöst att ta bilen, utan att precisera hur. 

    Mer pengar, inte nya krav. För att möjliggöra fler klimatinvesteringar i Sverige vill regeringen utöka de gröna kreditgarantierna till minst 100 miljarder, men att ställa högre kran på företagen verkar inte finnas på S-kartan. S vill också ”introducera ett ekonomiskt stöd för att kunna energieffektivisera äldre flerbostadshus genom renovering”, men att ställa klimatkrav inom ROT-avdraget verkar uteslutet.

    Även på klimatanpassningsområdet utlovar S ”förbättrade investeringar för klimatberedskap och extremväder”, utan krav på motprestation t.ex. angående att inte bygga där det är uppenbart olämpligt. Det är ändå en öppning för en annan och mer aktiv hållning från statens sida än hittills, då S-regeringen betonat att huvudansvaret för klimatanpassning är kommunernas. 

    S låter samarbetspartierna ta smällen. Ledande socialdemokrater har på sistone uttryckt sin uppskattning för att MP skärpt klimatpolitiken i partiernas regeringssamverkan. Också nu tycks Socialdemokraterna lägga ett klimatbud som är avsett att förhandlas upp av samarbetspartier. Alla goda ting, med checker, stöd och pristak till hushåll och näringsliv, är Socialdemokraternas. De tuffare och kanske mindre populära satsningar som kan behövas får andra stå för.


    Mattias Goldmann är klimatdebattör och författare till boken Klimatsynda!. Lyssna på podden Klimat for dummies.

    Läs också SMB:s partigranskning av Socialdemokraternas miljö- och klimatpolitik. All vår valbevakning hittar du under Val2022.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.