Det är bråttom att minska utsläppen av fossila bränslen. Industri och staten satsar på den så kallade “gröna omställningen”, som bland annat innebär gruvexpandering i norr och ett fortsatt aggressivt skogsbruk. Både FN och miljöorganisationer varnar för att omställningen strider mot urfolksrätten.
I en debattartikel i Aftonbladet skriver tre miljö- och människorättsorganisationer att den gröna omställningen inte får ske på bekostnad av det samiska folket. Amnesty, Civil Rights Defenders och Greenpeace är ense om att signalerna är oroväckande: allt tyder på att samiska rättigheter kränks, och det sker en ökad polarisering mellan grön omställning och klimaträttvisa.
Renbetesmarkerna skövlas
Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om att renbetet minskar, och renskötare vittnar om brist på åtgärder från skogsindustrins sida. Samtidigt ökar virkesuttaget, och aktörerna inom skogsindustrin verkar inte villiga att minska sitt kalhyggesbruk. SMB:s krönikör Leif Öster skriver i sin senaste text om att vi idag avverkar allt yngre skog, eftersom virkesbehovet är större än tillgången på “problemfria” skogar. Faktum är att våra gammelskogar skövlas i snabbare takt än regnskogen i Amazonas.
Att skogsbruket påverkar renskötseln negativt är något som samebyar vittnat om sedan länge. Forskning visar att 71 procent av de lavrika markerna försvunnit, vilka är livsviktiga för renens bete. År 2020 larmade 29 samebyar om skogsbolagens greenwashing och skogsbrukets fatala effekter på renbetet. Skogsforskare har nyligen fört regeringens greenwashing i rampljuset i en debattartikel i Aftonbladet. Det finns enligt artikeln inget som tyder på att dagens skogsbruk ska vara hållbart, även om det är vad regeringen påstår.
Att regeringsföreträdare ignorerar relevant vetenskaplig kunskap och slutsatser från expertmyndigheter är oroväckande och ansvarslöst mot alla medborgare. Det riskerar att underminera tilltron till demokratin och till vetenskapen, liksom samhällets förmåga att anpassa sig till en förändrad omvärld och ett varmare klimat där risken för bland annat extremväder, insektsutbrott, stormfällningar och skogsbränder ökar, skriver 19 skogsforskare i Aftonbladet.
Liknar 1800-talets kolonialisering
Batteriföretaget Northvolt har nyligen fått beviljat stora summor pengar i lån för att expandera verksamheten. De är en del av den så kallade “gröna industrialiseringen av Norrland” med en expansion av industrin med fokus på fossilfria lösningar. Men detta har fått stark kritik från olika håll, bland annat miljörörelsen och samer. Journalisten Po Tidholm varnar för att satsningen grundar sig i koloniala argument, och liknar det som sker nu med den industrialisering som skedde under slutet av 1800-talet.
Det här har hänt förr, och ska det här hända igen så kanske det måste ske på ett annat sätt om det ska bli bra, säger Po Tidholm i en intervju med Sameradion.
Förra året presenterade regeringen en utredning om att korta ned och förenkla processerna för miljötillstånd. De nuvarande långa processerna beskrivs som ett hinder för den gröna omställningen. Debattörerna i Aftonbladet menar att kortare tillståndsprocesser kommer att påverka samrådsprocesserna med samerna som alltid ska ske vid exploatering av natur i Sápmi. Redan idag är samråden bristfälliga, och ytterliggare tidspress skulle inte göra saken bättre, menar debattartikeln.
Sverige får stark kritik från FN och EU
Batterifabriker, vindkraftverk, skogsbruk och gruvor ställer företag som Northvolt i rampljuset för omställningen från fossila bränslen. Men när det är bråttom att minska koldioxidutsläppen riskeras mark och resurser att exploateras på bekostnad av urfolk och långsiktig hållbarhet.
Sápmi betraktas som en stor råvarubod, ett industriområde där makthavare får leka fritt. Ekonomisk vinst prioriteras högst och lobbas för på EU-nivå. Vi ser makthavare fatta beslut utan kunskap eller förståelse för att det som står på spel är vår framtid, skriver Sáminourras ordförande Sara-Elvira Kuhmunen i en krönika på Sveriges Natur.
FN har tidigare riktat kritik mot Sverige för att inte följa urfolksrätten, och uttrycker oro för bristen på hänsyn till den påverkan den gröna omställningen kommer att ha på det samiska folket. Nyligen har även Europarådets kommitté för ramkonventionen om skydd av nationella minoriteter gått ut med en publikation som innehåller liknande kritik. Den svenska staten och myndigheterna uppmanas tillämpa samrådslagarna kring samer och nationella minoriteter, innan ytterligare exploateringar genomförs. I publikationen redogörs det för vittnesmål och exempel där detta inte gjorts, bland annat gruvan i Gállok, utbyggnaden av Norrbotniabanan och problematik kring gruvan i Gabna sameby.
“Den gröna omställningen får aldrig ske på bekostnad av samers rättigheter, oavsett om det gäller gruvor, stålverk eller skövling av skog”, sammanfattar Amnesty, Civil Rights Defenders och Greenpeace.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till