Mattias Goldmann: ”Ingen klimatstyrning under 2026 trots antagna mål”

Vad kommer inte hända under det nya året 2026? Till exempel kommer inte klimatminister Romina Pourmokthari att erkänna misslyckandet med klimatmålen. Det blir heller inget klimatval, spår SMB:s krönikör Mattias Goldmann i sin nyårstext. Läs även Frida Hylanders nyårskrönika med det spegelvända temat: ”Vad händer under 2026?”

KRÖNIKA Vi går in i 2026 med en längre lista över vad mänskligheten kan gå under av än någonsin, men möjligheterna att byta kurs är också bättre. Sällan har framtiden känts så osäker – men några saker är i alla fall säkra. Ur klimatperspektiv är dessa fem icke-händelser 2026 års viktigaste.

Inget erkännande. Nu har vi fått de slutliga svenska utsläppssiffrorna för 2024; de var 50 000 ton högre än de preliminära och innebär så vitt bekant den värsta utsläppsökningen i hela OECD. Men räkna inte med att klimatministern kommer att erkänna det som något misslyckande, långt mindre som en grund för att avgå. Räkna istället med alltmer vildsinta svängningar om att hon är offer för kulturkrig eller att kritiken bottnar i att hon saknar kostym och penis (!) Och lika bra är nog det. För har någon av alla de som gång på gång krävt hennes avgång någonsin kunnat visa vad som skulle bli bättre av det? Någon som är sugen på att avsluta mandatperioden med klimatminister Kinnunen? 

Ingen klimatstyrning. Klimatmålen gäller och har bekräftats av alla åtta partier i Miljömålsberedningen. Det påverkar väl de stora statliga besluten? Nä du. När Trafikverket föreslår hur 1200 miljarder kronor ska användas för infrastrukturen fram till 2037, leder förslagen till 0,5 procent minskade utsläpp. Målet för transporterna är 70 procents minskning till 2030. När Försvaret ska spendera mer pengar än någonsin, kanske det också kan bry sig lite mer om klimatet som säkerhetspolitiskt hot? Icke. Räkna med fortsatta veton mot vindkraft, när som helst i processen, var som helst i landet och utan tillstymmelse till motivering. Och räkna inte med att regeringen lyfter ett finger för att göra något åt saken, vare sig mot Trafikverket eller Försvaret.

Lika bra att det inte blir ett klimatval!

Inget klimatval. 13 september är det val, men något klimatval blir det inte. Och kanske är det bäst så. Visst, en stor majoritet av väljarna tycker att vår gemensamma överlevnad vore en bra sak. Men varje försök att profilera klimat riskerar en backlash där några mindre nogräknade partier ser chansen att utlova billig fossil soppa vilket andra känner sig tvingade att haka på, och sen tycker sig tvingade att leverera just det hela mandatperioden. Bättre att profilera sånt där vi får klimatnyttan av bara farten, som minskad sårbarhet (fossilt importeras, förnybart kan vi göra själva), arbetstillfällen i glesbygd (dito), ledarskap i omställningen (dito).

Ingen backar – i näringslivet i alla fall. Tystnadskulturen tycks sprids sig på myndigheterna; Tacka tusan för det när den GD som säger ifrån eller ens håller sig till sitt uppdrag riskerar att bli inkallad för uppläxning eller helt enkelt av med jobbet. En extra eloge därför till de som likt Naturvårdsverkets GD står upp för medarbetare som hängs ut av ”förbannade” ministrar.  Men näringslivet har inte vikt ner sig, inte backat, inte tystnat och inte ändrat strategi – investeringen i det hållbara, klimatsmarta är gjord och ska inte riskeras av politiska nycker.

”EU-målen om klimatet gäller”

Ingen respit, ingen pardon. Den tionde februari har EU-kommissionen och 2030-sekretariatet ett seminarium med ett enda budskap: Det som är beslutat gäller. Ibland påstås att EU ändrar reglerna stup i kvarten, men Fit for 55-klimatmålen för 2030 gäller. 90 procent till 2040 gäller och klimatneutral union 2050 gäller. ESR-kraven på medlemsländerna gäller också, och böterna för den som bommar gäller. Irlands motsvarigheter till Finanspolitiska Rådet och Klimatpolitiska Rådet slår fast att det för deras del handlar om 8–26 miljarder euro, någon svensk beräkning finns inte men mycket pengar är det. Tänk dig nu en väljare eller ett helt parti som struntar i klimatet – vad kan de tycka om att i onödan skicka många miljarder i ett tjockt kuvert till Bryssel? När pengarna kan användas här hemma. 

Vi vet vad som behöver göras. Det är inte lätt, och det är just därför vi engagerar oss. Förutsättningarna förbättras om vi tar avstamp i dessa icke-händelser. Är vi smarta tillsammans vinner vi.