Synliggör miljökriserna, SVT!

Public service, var är ni när vi behöver er som mest? Det undrar fyra skribenter som menar att medierna inte tar sitt ansvar att rapportera om och beskriva klimat- och miljökrisernas allvar.

DEBATT När vi tar del av rapporteringen från SVT Nyheter undrar vi om det är samma värld de skildrar som den vi lever i? För vi lever, som ni vet, i en värld präglad av eskalerande och existentiella miljökriser som genomsyrar allt och som påverkas av hur vi byggt våra samhällen och hur vi lever. Men när miljökriserna väl tas upp är det som något separat och utan att förklara orsakssamband. System, som tillväxtekonomin, granskas inte utan tas för given.

Vi lever mitt i kriserna men inte ens public service klarar av att synliggöra dessa.

Flera klimatengagerade reagerar på att medier inte förklarar extremväders kopplingar till den globala uppvärmningen. SVT:s före detta klimatkorrespondent Erika Bjerström skrev häromdagen på Linkedin: ”SVT bevakade t ex skogsbränderna i Frankrike på plats utan att nämna klimat med ett ord”. Till skillnad från Le Monde och BBC News. ”Men osäkra redaktörer och journalister avstår hellre, än att ta reda på hur man tar upp klimatvinkeln på ett korrekt sätt”, fortsätter hon.

”Klimatkris” har försvunnit ur vokabuläret

Detta är inte nytt, men SVT har också ändrat sitt språkbruk. När EU utlyste klimatnödläge 2019 började SVT konsekvent använda ordet klimatkris istället för klimatförändringar och global uppvärmning – men det ordet har nu i princip helt försvunnit ur deras vokabulär. Även ordet klimat känns numera sällsynt. På svt.se rubriceras istället extremväder ofta som väder eller oväder.

För att tydligt kunna visa på den bristande rapporteringen var vi ett litet gäng som granskade rapporteringen om klimat, miljö, natur och biologisk mångfald i Rapport 19:30, Ekot 17:45 och TV4 Nyheterna 19:00 i fyra år. Vi delade in nyhetsinslagen i kategorierna ”tydlig” ”mindre tydlig” och ”övrig”.  Med tydlig rapportering menar vi ”rapportering som signalerar det akuta läget för klimatet, den biologiska mångfalden eller andra miljökriser. Det framgår tydligt att vi befinner oss i en tid av miljökriser och behöver agera på dessa. Tydlig granskning av exempelvis företags och politiska besluts klimatpåverkan. För att ett inslag om klimatet ska klassas som tydligt ska ordet ”klimat” nämnas.” De ”mindre tydliga” nyheterna finns med i inlägg på vår Facebooksida Nyhetsrapporteringen om klimatkrisen.

Vi kom fram till att de program vi granskade sänkte sin tydliga rapportering från 2-3 procent 2022 till snudd på ingenting 2025.

Anledningen till att vi tar upp just den tydliga rapporteringen är att vi ser det som viktigt att medier förmedlar hur akut och allvarlig situationen vi har försatt oss i är. Att presentera granskade lösningar är också viktigt men inte på bekostnad av att ge alla chansen att förstå vad som står på spel och att vi måste ställa om – genomgripande och snabbt. Nu med en gång.

Namninsamling för bättre rapportering

Vi har skrivit otaliga debattartiklar, skickat nyhetstips och försett nyhetsredaktioner med kunskapshöjande böcker. Oftast har vi vänt oss till public service eftersom de är i allmänhetens tjänst, ska folkbilda och är avgiftsfritt eftersom de betalas via skattesedeln. Det känns absurt att mitt i dessa livsavgörande kriser ägna sin fritid åt att tjata på SVT om att följa sin arbetsbeskrivning. Klockningen har vi slutat med. Nu provar vi med att nå fram med våra krav genom en namninsamling  

En del miljövänner vill inte kritisera public service eftersom de redan får både hot och besparingskrav. Men även vi som värnar om public service behöver uppmärksamma dem på undermålig rapportering. Hela idén med oberoende media i allmänhetens tjänst faller om de inte vågar stå emot politiska påtryckningar och upplysa allmänheten om var i kriserna vi är, vart vi är på väg, hur fort det går och hur vi bör agera. 

Vi som redan är engagerade i miljöfrågorna nås ofta av nyhetsrapportering från andra länder, eller betalar för prenumerationer på tidningar med koll. Men vi har alla rätt till god miljöjournalistik på vårt modersmål och med granskningar av makten i Sverige. I en tid med så mycket desinformation och ett val inom kort, är det ännu viktigare att public service gör sitt jobb. Vad är annars vitsen med public service?

Public service måste ta sitt ansvar inför valet

Höstens val spås bli ett klimatval och flera skribenter efterlyser en seriös samhällsdebatt om dessa frågor. Nu hoppas vi att medier, inte minst public service, tar klivet in i 2026 och på allvar speglar den verklighet vi befinner oss i, med eskalerande miljökriser som hotar vår existens.

Medier behöver granska och förklara partiernas förda och utlovade politik så att vi kan göra välinformerade val 13 september. Dessa ödesfrågor är så mycket större än frågor som kärnkraft och bränslepriser. Forskning visar att medierna spelade ner miljöfrågan i sin nyhetsrapportering innan valet 2022 och vi hoppas att väljarna inte sviks även i år.

Patrizia Svedberg, Carl Öhlén, Åsa Sohlgren, Caroline Ford

Det här är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens egna. För att skicka in en debattartikel, mejla kontakt@supermiljobloggen.se och bifoga text, profilbild och din titel.