Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Kommentar

    Ledsam politik och byråkrati motverkar ökad cykling

    Inget att stödja! Staten motverkar på flera sätt målet att öka cyklingen. Foto: KBO Bike/Unsplash

    Viljan att cykla mer, till jobb och aktiviteter och samtidigt få motion och hålla nere resekostnaderna är stor hos folk. Nyttan för miljö, klimat och hälsa är uppenbar. Desto mer frustrerande är det att åse hur regeringen och Trafikverket på alldeles för många sätt saboterar möjligheterna till ökad cykling.

    Våren 2022 lades den digra klimaträttsutredningen fram. 700 sidor med analys och förslag om hur lagar och förordningar behöver förändras för att få bort hindren för klimatomställningen, och tvärtom gynna och snabba på den.

    Det finns väldigt mycket att göra, inom en lång rad samhällssektorer. Jag ska bara ta upp en, transportsektorn. Det är en av de största utsläpparna av koldioxid, med sammanlagt 13,6 miljoner ton under 2022. De totala nationella utsläppen var som jämförelse detta år 45,2 miljoner ton, allt enligt officiell statistik.

    Att gynna elektrifiering av fordonsparken och undanröja hindren för utbyggd laddinfrastruktur var självklara förslag för utredarna. Men det krävs mer. Det är omöjligt att klara klimatmålen, trots allt fler elbilar, om inte biltrafiken också minskar.

    Sluta med prognosstyrd planering för trafiken!

    Utredningen ville därför att staten skulle ta ett helt nytt grepp och beordra sitt stora trafikverk att planera för så kallad transporteffektivitet. Detta istället för att låta den klassiska, prognosstyrda, planeringsmetoden bestämma.

    För då vinner alltid biltrafiken. Biltrafiken ökar nämligen ”alltid”. Och då behövs fler genomfarter, förbifartsleder och motorvägar. Det säger sig självt att det då blir mindre pengar över till gångstråk, cykelleder och kollektivtrafik. I Trafikverkets så kallade Nationella planer har det därför inte gått att skönja någon klimateffekt av de enorma belopp som hanteras.

    Det finns ännu ett problem med denna metod: bättre vägar genererar i sig själv ökad trafik, så kallad inducerad efterfrågan. När köer byggts bort med fler och större vägar skapar dessa mer trafik, och därmed behov av mer av samma vara.

    En procent lägre utsläpp från transportsektorn – det var därför allt som kunde klämmas fram ur de 800 miljarder kronor som hanteras för tolvårs-perioden 2022-2033, rapporterade SMB för två år sedan.

    Så har det sett ut, och så ser det även ut nu. Härom veckan lämnade Trafikverket över underlaget för kommande revidering av denna plan till regeringen (det sker vart fjärde år). Massiv kritik från miljöorganisationer och andra myndigheter, och förslagen från klimaträttsutredningen, har inte ändrat synsättet tidigare, och ingen förändring synes till nu heller.

    Här på gamla E 20 mellan Vårgårda och Alingsås satsade Trafikverket 30 miljoner kronor på att smalna av den tidigare så breda före detta Europavägen, istället för att säga ja till 22 miljoner från berörda kommuner och regionen till en ny och säker cykelled mellan orterna. Foto: Jan Lindsten

    Trafiken ökar och därför ska vägnätet byggas ut, lyder verkets credo, ännu en gång.

    ”Biltrafiken måste minska snabbt” upprepar trafikforskaren och utredaren Anders Roth hjälplöst i radion när han kommenterar det ledsamma dokumentet. Han var en av de som behandlade just frågan om ökad transporteffektivitet i klimaträttsutredningen.

    Ökad cykling borde vara lågt hängande frukt

    Lågt hängande frukt för en regering och riksdag som vill förbättra folkhälsan, luftmiljön och klimatet borde vara cykelfrämjande åtgärder. Men frukten får hänga kvar på grenarna och ruttna istället.

    Man blir närmast mörkrädd av att botanisera bland exemplen på hur illa lagar, regler, förordningar, rutiner och det bristande politiska intresset att förbättra villkoren slår.

    Här följer några fall som jag hittat inom bara några mils omkrets från min bostad i Alingsås kommun:

    Vårgårda och Alingsås ville bygga en sammanhängande, säker cykelled mellan sina centralorter, när gamla hårdtrafikerade E 20 blev en glest trafikerad, men bred lokalväg i samband med att den nya motorvägen invigdes. Kommunerna och Västra Götalandsregionen var beredda att satsa 22 miljoner. Trafikverket sa nej med hänvisning till att det krävdes ny vägplan och att skördetröskor inte skulle kunna mötas (hur gör dessa på andra ordinära och smalare statliga vägar??)

    Istället plockade man fram 30 miljoner kronor ur egen ficka för att smalna av vägen och för överskådlig tid sätta punkt för alla cykelleds-griller (bilden ovan visar ett avsnitt där det tydligt framgår hur vägen gjorts smalare vid en vägbank).

    I Borås stad har tekniska förvaltningen beslutat att inte längre satsa på att få fram cykelleder mellan sina tätorter längs det statliga vägnätet. Orsaken är att kommunen måste medfinansiera leden till hälften, medan Trafikverket ska vara byggherre (däremot finns inga regler som säger att staten å sin sida ska medfinansiera cykelleder längs kommunernas vägar).

    Med Trafikverket som byggherre har kostnaderna upp till tredubblats under de senaste decennierna, enligt trafikförvaltningen i Borås, som inte lyckats få någon förklaring om orsaken.

    Vi lyder under kommunallagen och har helt enkelt inte rätt att använda skattebetalarnas pengar till oacceptabla utgifter. Med Trafikverket som byggherre sticker gång- och cykellederna upp till nästan samma nivå som när vi bygger en bilväg, säger tekniska enhetschefen Jan-Åke Claesson till SMB.

    Fyra miljoner till vägplan för 1 500 meter led!

    Med tvekan och missnöje signerade nyligen Alingsås kommun ett medfinansieringsavtal för sju miljoner kronor med Trafikverket om en cykelväg intill en starkt trafikerad och smal 70-väg. De 1 500 metrarna går totalt på modiga 18 miljoner kronor, varav fyra miljoner (!) till pappersarbetet med en ny vägplan för pyttesträckan. För att få fram angelägna cykelbanor intill statliga vägar försöker kommunen numera placera lederna en bit utanför statens vägområde, vilket gått ibland.

    Så skärpning, Trafikverket! Men det är naturligtvis ingen annan än regeringen som utfärdar instruktioner till sina myndigheter om hur de ska arbeta och med vad. Och regering och riksdag som beslutar och skatter och styrmedel för att påverka hur och vad vi konsumerar.

    Någon omsvängning i reglerna för Trafikverkets planeringsmetoder har alltså inte synts till. Klander för att så inte blivit fallet bör nog i hög grad falla på tidigare rödgröna och röda S-MP-regeringar.

    De borde definitivt haft tid att åstadkomma något under sina inte så få år vid makten.

    Nuvarande regering Kristerssons syndabörda är dock absolut inte mindre. Exempelkatalogen på hur bilism gynnas och cykling och kollektivtrafikresande missgynnas av Tidöpartierna är sorgligt tjock.

    Bilresor till jobbet fick bättre villkor

    Ministrarna hade knappt ens hunnit värma upp sina taburetter efter valet 2022 förrän några snabba beslut visade vilken väg man vill beträda:

    Det framförhandlade och färdiga förslaget om ett förändrat avdragssystem för arbetsresor, som skulle gynnat kollektivresande (sannolikt även cykling) och minskad bilanvändning, skrotades utan prut till förmån för fortsatt förmånliga bilavdrag.

    Den lilla reformen med sänkt momssats till sex procent för bland annat reparation av cyklar (som såklart slits mer av flitigt cyklande till jobbet) ändrades och momsen höjdes till tolv procent. Det ger en minimal inkomsthöjning i statskassan, men utgör en desto tydligare signal om att det inte ska daltas med de som försöker cykla istället för att ta bilen.

    Utöver att behålla det gamla reseavdraget för bilresor till jobbet, lades flera miljarder kronor på sänkningar av bensin- och dieselskatterna och till lägre reduktionsplikt. En tredjedel av årets hela reformutrymme gick till att främja bilismen, påpekade en miljöorganisation kritiskt om statsbudgeten.

    Ja, när får vi makthavare som agerar adekvat på klimatkrisen – en av civilisationens absolut allvarligaste problem? Det börjar bli hög tid.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.