Samiska aktivister som ockuperade norska olje- och energidepartementet i februari 2023 döms till böter för att inte ha följt polisens order. Aktionen som genomfördes syftade till att belysa det pågående människorättsbrottet som den norska staten orsakar genom den olagliga vindkraftparken i området Fosen.
150 vindkraftsnurror i den norska regionen Fosen deklarerades olagliga i Norges högsta domstol i oktober 2021. Den norska staten har däremot inte gjort något för att ta bort dem, trots att de deklarerats vara ett brott mot mänskliga rättigheter. Vindkraftverken hotar rennäringen i området, vilken är en viktig del av den samiska kulturen.
Efter 500 dagar av människorättsbrott tog samiska aktivister saken i egna händer. Tillsammans med norska ungdomsrörelsen Natur og Ungdom ockuperade de det norska olje- och energidepartementet i februari i år.
Två år har gått sedan domen föll, men än har ingenting gjorts åt den olagliga vindkraftsanläggningen. Den norska staten fortsätter alltså att kränka urfolks rättigheter.
Efter aktionen i februari åtalades 28 personer för civil olydnad, men polisen slog fast att de inte skulle betala böter. Nu har åklagare ändå beslutat att aktivisterna ska bötfällas, vilket de själva vägrar att acceptera.
Staten valde att tona ner vår protest snarare än att ta ansvar för att stoppa kränkningen av mänskliga rättigheter. Jag vägrar acceptera böter för detta, säger den samiska aktivisten Ella Marie Hætta Isaksen till NRK.
Faktarutan
Grön kolonialism
Klimatkrisen har starka kopplingar till historisk kolonialism och nutida neokolonialism. Det är grundat i ett system genom vilket rikare länder och aktörer exploaterar och extraherar naturresurser och arbetskraft på bekostnad av människor och planeten. Det är vanligt att tidigare kolonisatörer baserar sina lösningar till klimatkrisen på dessa existerande maktstrukturer, exempelvis genom att planer på att minska koldioxidutsläppen görs genom att extrahera resurser från länder i Afrika för att bygga förnybara energikällor.
I Sverige och i Norden sker nu vad som ibland kallas för den ‘gröna omställningen’, som innebär exploatering av Sápmis marker till projekt som gruvetableringar, vindkraftparker, skogsavverkning och batterifabriker. Men klimatomställningen får inte ske på bekostnad av urfolkens marker och rättigheter.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
