De senaste sju åren de varmaste som någonsin uppmätts

2021 var det femte varmaste året som hittills uppmätts och de senaste sju senaste åren har varit de varmaste någonsin. Det skriver Copernicus i sin senaste klimatrapport som även kan konstatera att koncentrationerna av koldioxid och metan fortsätter att stiga.

Igår släppte EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus Climate Change Service (C3S) sin sammanställning av klimatdata som bekräftar de tidigare preliminära klimatrapporter som släppts under 2021. Meteorologiska världsorganisationen WMO kommer att kombinera data från Copernicus med andra stora internationella dataset (från USA, Storbritannien och Japan) för att utfärda den konsoliderade rankningen senare i januari.

Det mest nedslående – men väntade – resultatet av Copernicus sammanställning är hur tydligt det blir att de senaste sju åren med klar marginal varit de sju varmaste någonsin, globalt. Under dessa sju år var dock 2021 vid sidan av 2015 och 2018 bland de kallare åren. Samtidigt upplevde Europa sin varmaste sommar någonsin. I juli fick SMHI gå ut med larm om höga temperaturer på runt 30 grader i 32 av landets 40 väderdistrikt.

För året som helhet låg Europa bara 0,1 grader över genomsnittet 1991–2020, vilket klassas utanför de tio varmaste åren. De tio varmaste åren för Europa har alla inträffat sedan 2000. Globalt sett hade årets första fem månader relativt låga temperaturer jämfört med de senaste mycket varma åren. Sedan juni har dock temperaturerna globalt genomgående varit bland de fjärde varmaste någonsin.

En extrem sommar

Copernicus kan konstatera att det var en extremernas sommar där flera ovanliga väderhändelser inträffade under sommaren 2021 i Europa. I juli kom mycket kraftig nederbörd i västra Centraleuropa med marken nära mättnad, vilket ledde till allvarliga översvämningar. De hårdast drabbade länderna var Tyskland, Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Forskare har sedan funnit att klimatkrisen gjorde den extrema nederbörden mellan 1,2 och nio gånger mer sannolik att inträffa och att sådana skyfall i regionen nu är tre till 19 procent mer intensiva.

Medelhavsregionen upplevde en värmebölja under juli och en del av augusti med höga temperaturer. Värmeböljan Lucifer dominerade med sitt högtryck över medelhavsländerna som särskilt drabbade Grekland, Spanien och Italien. Grekland upplevde den mest intensiva värmeböljan de senaste 30 åren, med temperaturer som nådde 45 grader. För första gången på över 100 år noterade Madrid temperaturer på över 40 grader tre dagar i rad. Tusentals bränder bröt ut i flera Medelhavsländer som en följd av värmen och torkan. Bland de områden som drabbades hårdast var Grekland och Balkanhalvön, Italien och norra Afrika. Koldioxidutsläppen från bränder i Grekland var de högsta på 13 år.

Globalt började det dock i slutet av juni när den amerikanska västern pressades hårt av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen och benämndes “megavärmebölja“. Efter det drabbades västra USA och Kanada av en historisk värmebölja där en värmekupol – ett högtryck som lägger sig som ett lock över ett område – gjorde att värmeutvecklingen blev extra svår. Faktum är att årets juni var den varmaste juni som någonsin uppmätts i Nordamerika, konstaterar Copernicus. Enligt en analys av av World Weather Attribution (WWA) skulle den extrema värmeböljan i USA och Kanada varit “praktiskt taget omöjlig” utan mänskligt inflytande. Därefter följde rekordstora bränder i ibland annat Kalifornien och Oregon som pågick i flera månader. 

Carlo Buontempo, chef för Copernicus som gjort rapporten, sa i ett pressmeddelande att dessa händelser är en stark påminnelse om behovet av förändring, att ta effektiva steg mot ett hållbart samhälle och arbeta för att minska nettoutsläppen av kol.

Temperaturrekord

2021 var även temperaturrekordens år. Tio länder runtom i världen uppmätte sina högsta temperaturer någonsin. Dessutom har temperaturrekord slagits vid över 400 väderstationer världen över och 107 länder hade rekordvarmt under vissa månader. Ett nytt europeiskt värmerekord uppmättes på Sicilien med 48,8 grader. Rekordet har dock inte bekräftats av WMO. 

Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet och en huvudförfattarna i senaste IPCC-rapporten, var dock inte förvånad över rekordet:

Nej, inte alls. Det var väntat. Vi har kunnat koppla mänsklig påverkan till extremhändelser och de kommer att bli både värre och mer frekventa framöver.

Under fjolåret uppmättes även den högsta temperaturen någonsin när värmerekordet slogs i juli i Death Valley i Kalifornien med 54,4 grader och tangerade därmed en liknande temperatur 2020 som är den högsta temperatur som har uppmätts sedan slutet på 1930-talet.

Enligt WMO:s sammanfattning av sommaren finns det med stor sannolikhet ett samband mellan vädermönstren och den globala uppvärmningen.

Utsläppen ökade

C3S rapporteras också att preliminära analyser av satellitmätningar bekräftar att de atmosfäriska växthusgaskoncentrationerna fortsatte att öka under 2021, med koldioxidnivåer som nådde ett årligt globalt kolumnmedelvärde på cirka 414 ppm (parts per million). Allra högst var koncentrationen i april 2021 då månadsmedelvärdet nådde 416,1 ppm med rekordnoteringar över 420 ppm.

Även metan nådde ett årligt rekord på cirka 1876 ppb och även om metan försvinner snabbare än koldioxid, är den 80 gånger mer kraftfull under de första 20 åren efter att den släppts ut i atmosfären. Växthusgasen står dessutom för nästan en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser och behovet av åtgärder är därför angeläget.

Dessvärre ser utsläppsökningarna 2021 ut att bli de näst största i historien.

Som vanligt ingen vidare politisk reaktion på Copernicusrapporten, men i och med att klimatkrisen blir alltmer synlig kan det förhoppningsvis bli den avgörande valfråga som den behöver vara.