Värmeböljor, skogsbränder och översvämningar – sommaren 2021 så här långt

Extremväder, extremväder, extremväder. När FN:s meterologiska organisation WMO ska sammanfatta sommaren så här långt blir det en lång uppräkning av värmeböljor, skogsbränder och skyfall.

Är det ett ord som är och kommer bli synonymt med sommaren 2021 är det olika väderhändelser med ordet extremt framför. Enligt WMO:s sammanfattning av sommaren finns det med stor sannolikhet ett samband mellan vädermönstren och den globala uppvärmningen.

Dr Omar Baddour, chef för FN:s meterologiska organisation WMO:s klimatövervakning och policyavdelning menar att medan snabba forskningsanalyser har kunnat visa på en tydlig koppling mellan klimatförändringar orsakad av människan och de extrema värmeböljorna i västra USA och Kanada, har nya vädermönster börjat synas på det norra halvklotet:

Kopplingen mellan denna storskaliga störning av sommarsäsongen och uppvärmningen av Arktis och värmeackumuleringen i havet måste undersökas.

Dessa nya mönster antas vara förklaringen till att flera delar av världen har påverkats så hårt av vädret i år.

Värmeböljor

Det började i slutet av juni när den amerikanska västern pressades hårt av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen och benämndes “megavärmebölja“. Efter det drabbades västra USA och Kanada av en historisk värmebölja där en värmekupol – ett högtryck som lägger sig som ett lock över ett område – gjorde att värmeutvecklingen blev extra svår. Faktum är att årets juni var den varmaste juni som någonsin uppmätts i Nordamerika, enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus.

Värmerekord har slagits på löpande band, på en enda dag slogs hela 103 värmerekord. I den kanadensiska staden Lytton har under sommaren värmerekordet slagits flera gånger och lyder i skrivande stund 49,5 grader. Amerikanska Death Valley i Kalifornien har slagit sitt värmerekord på 54,4 grader från förra året. I kanadensiska Vancouverområdet har över 130 personer dött av värmen som på vissa ställen nått upp till nästan 50 grader.

Utan de klimatförändringar som människan har orsakat vore det i det närmaste omöjligt att nå sådana rekord i medeltemperaturer i juni. Chansen för en naturlig sådan händelse anses vara en på tiotusen år. Den extrema värmeböljan i USA och Kanada skulle ha varit “praktiskt taget omöjlig” utan mänskligt inflytande, enligt en analys av av World Weather Attribution (WWA).

Nyligen visade en studie i Nature Climate Change att omkring 37 procent av de värmerelaterade dödsfallen i världen beror på klimatförändringar orsakade av människan. Och redan 2014 publicerade Nikos Christidis, klimatforskare vid Storbritanniens Met Office en studie i Nature Communications som visade att extremt varma somrar som tidigare inträffade kanske vart femtionde år nu inträffar vart femte år istället.

I Europa har årets juni varit den näst varmaste juni, enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. Juni 2021 blev i hela Sverige varmare än normalvärdet för den nya referensperioden 1991-2020. Det gäller i synnerhet i sydöstra delen av landet där det delvis var fråga om en rekordvarm juni. Några stationer slog tidigare rekord med över en halv grad. Värmen har fortsatt in i juli där SMHI larmade om höga temperaturer i 32 av landets 40 väderdistrikt i mitten av juli – med temperaturer på runt 30 grader. Även Finland har slagit värmerekord i juni, med en värmebölja som har fortsatt in i juli, skriver WMO.

Även i andra delar av världen har värmerekord slagits. De nordöstra regionerna av Sibirien har upplevt den varmaste sommaren på 150 år. Arktiska Sibirien hade sin fjärde varmaste juni, i nivå med juni 2012. Historiska värmerekord har slagits på Nordirland och i Storbritannien, där temperaturen för första gången någonsin mätte 31,2 grader.

Skogsbränder

Med värmeböljorna och medföljande torka kom även skogsbränderna. Den lilla staden Lytton i västra Kanada där extrema värmerekord sattes tre dagar i rad började strax därefter brinna och dess invånare fick snabbt evakuera. Snart pågick hundratals bränder. Snart rasade även flera bränder i USA. I Oregon pågår en av de värsta i delstatens historia och över 2 000 brandmän arbetar med att försöka begränsa den storas kallade Bootleg-branden som till ytan är större än staden New York. Hittills i år har Oregon haft 68 procent fler bränder än genomsnittet för de föregående tio åren.

Samtidigt brinner det i Kalifornien och tusentals har fått evakuera och brandförsvarets resurser pressas hårt. Den extrema hettan, torkan och vinden skapar moln av eld och risken finns för eldtornador, varnar myndigheterna. Röken är så omfattande av bränderna att dessa kunde ses på satellitbilder över Skandinavien.

Torkan och värmen i Sibirien har även gjort att stora skogsbränder sprider sig, rapporterar AP. I Sibirien räddningstjänstemän har konstaterat att 187 bränder rasar i regionen och röken från bränderna syns i över 50 städer i området. Den totala brandytan är hittills uppmätt till 247.000 hektar.

Skyfall/översvämningar

Utöver värme, torka och bränder har sommaren även präglats av skyfall och översvämningar. I Kina har ett års nederbörd fallit på tre dagar och över 200 000 människor har evakuerats. I Mumbai i Indien har 30 personer omkommit i kraftiga översvämningar, jordskred och kollapsade vägar, skriver The Guardian. Översvämningarna är en konsekvens av ett intensivt skyfall, vilket är ovanligt för Indien vid den här tiden på året. Även delar av Arizona svämmade över så att undantagstillstånd fick utlysas.

Mest uppmärksammat är dock de oväntade kraftiga skyfall som orsakat förödande översvämningar och minst 190 dödsfall i Centraleuropa, särskilt i Tyskland och Belgien. Vissa delar fick upp till 2 månaders nederbörd på två dagar (14 och 15 juli) på redan mättad mark. Värst drabbat är Belgien och Tyskland, men översvämningarna har tvingat flera tusen människor i flera länder att evakuera sig. Fortfarande saknas hundratals människor och minst 190 människor är bekräftat avlidna i samband med ovädret.

Michael Tjernström, professor i meteorologi, säger till Dagens ETC att klimatförändringen har en roll i att nederbörden blev så kraftig:

Jag brukar säga att var och när ett oväder händer, då är det slumpen som styr. Men hur ofta det händer och hur allvarligt det är, då är det klimatet. Här spelar klimatförändringarna den rollen att det blir vanligare med extrem nederbörd och extrem hetta, och bägge är faktorer bakom här.

Lämpligt nog kom nyligen en studie där forskarna genom att använda maskininlärning kunde visa att det är människans agerande som ligger bakom den ökade och mer intensiva nederbörden globalt. Maskininlärning användes även i en amerikansk studie för att förstå varför extrem nederbörd blir vanligare i USA:s mellanvästern genom att analysera de atmosfäriska cirkulationsmönstren under extrema nederbördshändelser. Forskarnas resultat visar att det sker en tyngre nederbörd när extrema nederbördsmönster förekommer, men att själva mönstren inte har förändrats signifikant i frekvens de senaste fyra decennierna.

Den brittiska vädertjänsten Met Office visade nyligen i en studie att ökad global uppvärmning förväntas leda till fler och värre extremväder som värme, torka och översvämning i Storbritannien. Dessa väderhändelser riskerar i sin tur att orsaka betydande störningar i hela landet och påverka sektorer som rör hälsa, transport, jordbruk och energi.

Enligt SMHI beräknas exempelvis intensiteten hos kraftiga regn sommartid generellt öka med 10-15 procent i Sverige. Därför arbetar myndigheten nu med att ta fram bättre varningssystem för extrema skyfall av den sort som ligger bakom de stora översvämningarna i framförallt Tyskland och Belgien.

Sammanfattningsvis utgör extremväderhändelserna sommaren 2021 en nästan kuslig inramning inför släppet av FN:s klimatpanel IPCC:s första delrapport som presenteras den 9:e augusti och inför FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow i november. Om inte dessa händelser räcker som bevis för vad en ännu varmare planet kan innebära, vad krävs i så fall?