EU skalar ned hållbarhetskrav på företag

Efter höga visioner gör EU tvärtom. I stället för att stärka insynen i företagens miljöpåverkan skär unionen nu kraftigt ned sina hållbarhetskrav. Tvärtemot vad forskningen anser vara nödvändigt.

SMB har skrivit om hur EU tidigare i år började bromsa sin hållbarhetspolitik. Då handlade debatten främst om en tidsmässig inbromsning och färre datapunkter.

Nu lägger EU fram ett förslag som kraftigt minskar omfattningen av de nya reglerna för företagens hållbarhetsrapportering. Det som skulle stärka insyn och ansvar riskerar därmed att bli ett tydligt exempel på hur EU istället backar från sin gröna agenda.

CSRD – från storslagen vision till stort motstånd

EU beslutade i slutet av 2022 om Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), EU:s nya regler för hur företag ska rapportera om hållbarhet. Direktivet trädde i kraft i början av 2023 och var tänkt att börja tillämpas stegvis från 2024. Ambitionen var hög: jämfört med tidigare regler skulle CSRD omfatta omkring 50 000 företag i EU och ge en helt ny nivå av insyn i näringslivets miljömässiga och sociala påverkan.

Under 2024 började dock motståndet växa. Företag, vissa medlemsländer och politiska grupper varnade för ökade kostnader och administrativ börda. Under 2025 tog kritiken konkret form när EU-kommissionen presenterade ett så kallat Omnibus-paket med förslag om att förenkla och begränsa flera centrala hållbarhetsdirektiv och andra miljöregleringar, däribland CSRD.

Under hösten har Europaparlamentet och ministerrådet förhandlat om förslagen och i december nått en politisk överenskommelse om huvuddragen. Den innebär bland annat kraftigt höjda trösklar för vilka företag som omfattas, vilket i praktiken tar bort stora delar av näringslivet från rapporteringskraven. Ministerrådet och Europaparlamentet motiverar beslutet med behovet av ökad konkurrenskraft och minskad administration.

Från 50 000 företag – till färre än vid tidigare direktivet

När EU antog det nya regelverket CSRD 2022 sattes ribban högt både vad gäller vad som skulle rapporteras, hur det skulle ske och hur många som skulle omfattas. Som redan beskrivits, omkring 50 000 företag skulle omfattas.

Nu visar nya analyser att EU inte bara drar ner på innehållskraven utan även exkluderar uppemot 80 procent av företagen från regelverket. Kvar blir i huvudsak de allra största bolagen. Konsekvensen är slående: färre företag kan nu komma att omfattas än under det gamla direktivet – därem faktiskt flera tusen färre företag än under Non-Financial Reporting Directive (NFRD), det tidigare EU-regelverket för hållbarhetsrapportering, som omfattade kring 11 700 företag i EU.

Kritiken växer från både miljö- och finanshåll

Inte helt oväntat finns kritik mot det nya beslutet från flera håll. Bland annat har såväl miljöorganisationer och som andra aktörer inom civilsamhället starkt ifrågasatt de minskade kraven.

Bland kritikerna återfinns även Europeiska centralbanken som varnar för konsekvenserna. De menar att när färre företag rapporterar minskar tillgången till tillförlitlig information om miljörisker. Det försvårar investeringsbeslut och kan öka den finansiella risken. Deras kritiken handlar även om att minskad insyn gör det svårare att avslöja greenwashing och att styra kapital bort från miljöskadliga verksamheter.

Vad betyder detta för allmänheten?

När EU skalar ned kraven på företags hållbarhetsrapportering får det tydliga och konkreta följder:

• färre företag redovisar hur stora utsläpp de orsakar
• det blir svårare att jämföra företags miljöpåverkan
• journalister, investerare och medborgare förlorar möjligheten att granska i samma utsträckning

CSRD skulle göra hållbarhet mätbar och spårbar. I dag träffar reglerna i huvudsak bara de allra största aktörerna, medan stora delar av ekonomin hamnar utanför systemet.

Samtidigt pekar ny forskning i motsatt riktning. I den nyligen publicerade FN-rapporten GEO-7 slår forskarna fast att världen fortfarande kan styra bort från de värsta miljö- och klimatkonsekvenserna – men bara om politiska beslut, styrmedel och krav på näringslivet stärks, inte försvagas. När EU nu drar ned på kraven på insyn och rapportering går besluten därmed rakt emot det som forskningen lyfter fram som nödvändigt.

Vill du veta mer om det här, läs då gärna artikeln Intressekonflikt för svensk politiker när EU försvagar hållbarhetskrav där SMB rapporterar om politiker-jäv kopplat till Omnibus-beslutet.