Klar majoritet positiva till nerväxt – när de förstår vad det är

Drygt 80 procent av tillfrågade britter och knappt 75 procent av amerikaner är positiva till en nerväxtomställning – om de först får ta del av de bakomliggande politiska förslagen. Men stödet är betydligt lägre för nerväxt när ingen förklaring ges. Det visar en ny studie, som för första gången undersökt stöd för nerväxtförslagen ihop.

Nerväxt är uppfattningen att höginkomstländer behöver minska sina ekologiska avtryck genom att, planerat och demokratiskt förankrat, skala ner skadlig produktion och skifta fokus från tillväxt till välbefinnande. Detta som följd av att rika länder överanvänder materiella resurser och inte lyckas minska utsläppen tillräckligt snabbt för att undvika klimatets kollaps.

I takt med att det blir allt tydligare att konventionella lösningar och produktionssystem ter sig oförmögna att minska utsläppen, stoppa massförlusten av den biologiska mångfalden och få de andra fem överskridna planetära gränserna att återgå till säkra nivåer har idéer om nerväxt gått på frammarsch de senaste åren.

Detta till trots har nerväxt ofta avfärdats för att inte ha stöd hos befolkningen. Det är sällan nerväxt når det allmänna politiska samtalet. Och de få gånger nerväxt som diskussionsämne bryter igenom så präglas det ofta av missuppfattningar, vilket Syres ledarskribent Felicia Wartiainen påpekat.

Nu visar en ny studie att en stor majoritet av både britter och amerikaner uttrycker stöd för nerväxt – när de presenteras med rörelsens kärnförslag. 

Det är den första i sitt slag som undersöker stödet för de samlade nerväxtförslagen. Flertalet studier har tidigare påvisat stöd för flera av förslagen var för sig, men inte paketerade ihop.

Möts av en lång summering av nerväxtförslagen

Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet, består egentligen av två understudier, där den första låter deltagarna ta ställning till samtliga alternativ medan deltagarna i den andra slumpmässigt endast ställs inför ett alternativen.

Alternativen att ta ställning till var ‘nerväxt’, andra alternativa begrepp som ‘välbefinnande-ekonomi’ och ‘ekosocialism’, nerväxtförslaget i stort och nerväxtförslaget i stort tillsammans med något av de nämnda begreppen. De deltagare som fick ta ställning till enskilda begrepp gjorde så utan att ta del av någon form av tillhörande förklaring, förutom när begreppen sattes ihop med nerväxtförslaget i stort.

Totalt deltog ett representativt befolkningsurval på nästan sextusen personer från USA och Storbritannien.

Det som forskarna bakom studien formulerar som just ’nerväxtförslaget i stort’ är en summering av de mest framstående idéerna, värderingarna och åtgärdsförslagen som nerväxtrörelsen föreslår. Summeringen är över en sida lång, men lyfter bland annat fram nedskalning av skadlig och onödig produktion, införandet av en allmän jobbgaranti, utökad välfärd samt avkommersialisering av de mest basprodukter och -tjänster. Även sänkt arbetstid, mer ekonomisk demokrati, upphörandet av rika länders plundrande av fattigare länders resurser på ojämna villkor och en teknologisk utveckling som bör präglas av tillräcklighet är lyfts fram som centrala nerväxtförslag.

Supermiljöbloggen har tidigare förklarat motiven och idéerna bakom dessa förslag i en omfattande artikelserie. I den kan man ta del av en mer detaljerad redogörelse om nerväxt och dess förslag.

Överväldigande majoritet positiva

Resultaten visar att en överväldigande majoritet av de tillfrågade i Storbritannien ställer sig positiva till nerväxtförslaget i stort: 81 respektive 82 procent i understudie 1 och 2 uttrycker att de antingen delvis eller helt och hållet stöttar förslaget. I USA är motsvarande resultat 73 och 72 procent.

Vad gäller de olika begreppsalternativen var för sig är skillnaderna mellan understudie 1 och 2 större. ‘Välmående-ekonomi’ får högst stöd i båda länderna – som mest 81 procent av britterna i understudie 1 och som lägst 39 procent av amerikanerna i understudie 2. ‘Ekosocialism’ får ungefär en tredjedels lägre stöd än ‘välmående-ekonomi’ genomgående, både mellan studierna och de två länderna.

Det som hitintills utgjort rörelsens huvudbegrepp – ‘nerväxt’ – får lägst stöd av de tre alternativen, med i regel knappt hälften av stödet som uttrycks för ‘välmående-ekonomi’. I understudie 1 uttrycker sig endast 26 procent av britterna och 28 procent av amerikanerna som positivt inställda, medan motsvarande siffror i understudie 2 landar på 20 respektive 13 procent.

Liknande stöd när förklaringen kommer med

Men när de tre begreppsalternativen inte längre presenteras utan vidare förklaring utan istället tillsammans med nerväxt i stort-beskrivningen – vilket endast görs i understudie 2 – så blir bilden en annan. De olika begreppen får då både betydligt högre stöd och betydligt mer liknande sådant. 

Av de tillfrågade britterna får begreppen ett stöd som varierar mellan 74 och 84 procent, där ‘nerväxt’ och ‘ekosocialism’ värderas nästintill lika högt medan stödet för ‘välmående-ekonomi’ nu endast är fåtalet procentenheter högre. I USA är mönstret liknande men stödet varierar endast mellan 67 och 72 procent.

Studien fann heller ingen indikation på att socioekonomiska faktorer som inkomst eller upplevd trygghet påverkade studiens deltagares olika val och graderingar. Annan forskning visar dock att posttillväxt har störst stöd bland låginkomsttagare, åtminstone i USA. 

”Medborgarstöd inte ett hinder”

Forskarna bakom studien drar slutsatsen att en nerväxtomställning har stort stöd bland befolkningen, oavsett vilket begrepp som används, och att motstånd mot nerväxt förekommer i huvudsak när människor möter begreppet utan tillhörande förklaring.

Ytterligare analyser som forskarna gjort tyder på att detta motstånd är en följd av låg allmän förståelse för vad nerväxt är och från ett generellt ogillande av nerväxt som begrepp.

Nerväxt som åtgärdsförslag är otvivelaktigen komplicerat att initialt förstå, och kommer med ett samlingsnamn som för många uppfattas som negativt. Men att stödet för nerväxtförslagen inte finns i befolkningen ifrågasätts av forskarna bakom studien:

Långt ifrån att vara allmänt impopulärt visar våra resultat att allmänheten starkt stödjer visionen att minska skadlig produktion och prioritera välbefinnande. Allmänhetens motstånd mot nerväxt är därför inte rotat i motsatsen till dess innehåll, utan följer av en brist på möjligheter att ta del av nerväxt som en sammanhängande, målinriktad politik. Detta visar att politiker och beslutsfattare i USA och Storbritannien bör börja att mer öppet diskutera nerväxt och andra alternativa ekonomiska strategier med sina medborgare, eftersom det är tydligt att medborgarstöd inte är ett hinder för att inleda dessa debatter, säger Dario Krpan, huvudförfattare till studien, vid London School of Economics and Political Science.

Det finns inte mycket som tyder på att detsamma inte skulle gälla i Sverige. SMB har tidigare rapporterat att stödet för radikala gröna samhällsvisioner – däribland nerväxt – är stort och framförallt underskattat.

En liknande situation tycks även återfinnas i EU-parlamentet, där många parlamentariker uttrycker skepsis mot tillväxtnarrativ.

Läs även SMB:s omfattande artikelserie om nerväxt och posttillväxt:

Första delen – Därför är tillväxt ohållbart: Energin och klimatet

Andra delen – Därför är tillväxt ohållbart del 2: Resursutvinningen kollapsar planeten

Tredje delen – Det här är nerväxt och posttillväxt: ”Låt oss tala om vad ekonomin ska leverera”

Fjärde delen – Så har vi råd med nerväxt