Klimatåret 2019: Krisens konsekvenser från Tyskland till Nepal

Klimatkrisen är här. Under de senaste åren har temperaturökningen accelererat och klimatförändringarna börjat få allt mer praktiska konsekvenser runt om i världen.

2019 är det varmaste år som någonsin uppmätts på jorden. Under årets gång gjorde klimatförändringarna sig också kännbara på en mängd olika sätt runtom planeten: från förödande skogsbränderna i östra Australien till dyra översvämningar i Venedig.

För att uppmärksamma detta lyfter SMB några underrapporterade klimathistorier från året som gått.

Nepal: Myggburen sjukdom sprider sig i Himalaya

I Nepal var 2019 ett kaotiskt år vädermässigt, med kraftiga regnfall och översvämningar. Detta bäddade för en kraftig dengueepidemi som saknar motstycke i landets historia. 

Bara mellan maj och december insjuknade omkring 14 000 människor i sjukdomen, enligt den officiella statistiken. Den riktiga siffran befaras kunna vara omkring tio gånger så hög.

I och med klimatförändringarna sprider sig myggburna sjukdomar till nya områden, som ofta saknar sjukvårdsförberedelse och därmed kapaciteten för att kunna hantera liknande epidemier. 

De första fallen av denguefeber dokumenterades i Nepal år 2004 och sen dess har sjukdomen återkommit med tilltagande styrka.

Honduras: Missväxt och klimatrelaterad migration

År 2019 slog skörden fel i Honduras för femte året i rad, ett land där jordbruket är sektorn med störst vikt för ekonomin. 

I den centralamerikanska republikens södra delar gick så mycket som 72 procent av majsskörden och 75 procent av bönskörden förlorad.

Huvudorsaken var försenade sommarregn, som när de slutligen kom i september var så kraftiga att de istället orsakade översvämningar. Generellt går regionen mot ett varmare och torrare klimat med fler fall av extremväder.

Mellan 1,4 och 2,1 miljoner människor i Centralamerika och Mexiko beräknas tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringarna fram till 2050. Om den globala uppvärmningen blir värre än förväntat, eller om länderna i fråga misslyckas med att klimatanpassa sitt jordbruk, kan dock antalet förväntas bli det dubbla.

Redan idag svarar 30 procent av hushållen där minst en familjemedlem migrerat utomlands att klimatförändringarna varit den tyngst bidragande orsaken till emigrationen.

Tyskland: Från hetta till skogsdöd

Medan beskogade områden anses vara viktiga för att bekämpa klimatförändringarna kan klimatförändringarna i sin tur närmast slå ut skogar som ekosystem.

Europa drabbades av rekordvarma somrar både 2018 och 2019. I norra Europa har hettan i sin tur lett till torka, skogsbränder samt hårda angrepp av granbarkborre och vissa svamparter som gynnas av det varma klimatet, och på så sätt bidragit till en massiv försvagning av skogsbestånden.

I Tyskland beräknas mer än 200 000 fotbollsplaner skog ha dött bara mellan januari och augusti 2019. Så mycket som en tredjedel av landets skogar är nu i mycket dåligt skick.

I september togs beslutet att 800 miljoner euro ska investeras för att återplantera delar av de tyska skogarna.

Moçambique: Naturkatastrofer slår hårt mot sårbar region

I Moçambique slog cyklonen Idai och cyklonen Kenneth till i april med bara någon veckas mellanrum. Runt 650 människor dog i katastroferna, hundratusentals fick evakueras och ungefär 22 procent av landets BNP gick förlorat.

Storleken och intensiteten på cyklonerna överskrider vad som tidigare uppmätts i regionen. Risken för förekomsten av cykloner över lag, och cykloner av denna skala mer specifikt, ökar i och med klimatförändringarna.

Moçambique är inte det enda landet som drabbades hårt av 2019 års extremväder. En serie cykloner, översvämningar och den värsta torkan på 35 år har gjort att befolkningen i stora delar av södra Afrika står inför en akut humanitär kris. 

I södra Afrika stiger temperaturerna dubbelt så fort som det globala genomsnittet samtidigt som kapaciteten för att klara av kriser är förhållandevis lågt. Sex av tio av de länder som är mest sårbara för klimatförändringarna ligger i subregionen.

Samtidigt står den afrikanska kontinenten i sin helhet inte för mer än omkring 2-3 procent av de globala växthusgasutsläppen.