Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Ny rapport: ”Svenska klimatanpassningen måste ta fart”

    Foto: Copernicus

    Arbetet med att anpassa Sveriges näringar, samhällen och bostäder till ett allt varmare klimat måste komma igång ordentligt och på bred front. Så löd budskapet från den nationella expertgrupp som på onsdagen lade fram sin första rapport till klimatminister Annika Strandhäll (S). Det är mycket som saknas idag – inte bara pengar, utan även tydliga och precisa mål för anpassningen, heter det i rapporten.

    Expertgruppen tillsattes av regeringen 2018 och fick i uppgift att vart femte år lägga fram en lägesanalys och förslag till anpassningsåtgärder. Att behovet är stort framgår inte minst av kritik som riktats mot regeringen från försäkringsbranschen, vilket Supermiljöbloggen berättade om i höstas.

    Gruppens omkring 700 sidor långa rapport, som kan tankas ned från expertgruppens hemsida innehåller inte mindre än 170 konkreta förslag och utgör en stark maning om att det är bråttom att komma till skott.

    Arbetet måste ske här och nu. Vi ser att det blir vanligare med exempelvis översvämningar, skyfall, skogsbränder, torka och angrepp av skadeinsekter, sa gruppens ordförande Lisbeth Schultze till DN efter presentationen.

    Förutom behovet av många praktiska åtgärder konstaterar man att skrivningarna i måldokumenten om klimatanpassningen måste skärpas. Att denna ”bör” beaktas i politik, strategier och planering räcker inte. Expertgruppen vill att klimatanpassningsmålet ”ska” beaktas, och även ”integreras i ordinarie verksamheter och ansvarsområden”.

    Det bidrag till klimatanpassnings­åtgärder som administreras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, behöver både breddas och ökas kraftfullt och långsiktigt, betonar man också.

    Idag är statsbidraget som kommunerna kan ansöka om för att till exempel bygga översvämningsskydd för tunnlar och liknande väldigt magert. SMB berättade ifjol om att det samlade nationella statsbidraget drogs ned från 75 miljoner till närmast genanta 25 miljoner kronor, medan ansökningarna från kommunerna samma år var nästan tio gånger högre. För att täcka behovet av anpassning behövs med alla sannolikhet istället årliga miljardbelopp, och räknat från idag.

    Dessutom är bidraget för smalt och har enbart gällt översvämningsrelaterad anpassning av teknisk infrastruktur. Det krävs åtgärder inom långt fler sektorer, inte minst till exempel äldreomsorgen och sjukhus och andra vårdinrättningar till följd av allt hårdare värmeböljor.

    För små kommuner med svag ekonomi kan även ringa utgifter stöta på hinder. Utredningen citerar exempelvis en enkät bland mindre kommuner, där en förhållandevis enkel kartläggning av värmeböljor för 100 000 kronor för att skaffa kunskap om effekter och utbredning av dem, sågs som svår att finansiera.

    En annan viktig uppgift i anpassningen är att skapa juridiskt stöd för att kunna planera markanvändningen i kustområdena. Nya bostäder och andra fastighetsprojekt bör inte genomföras i områden där havsnivån kan påverka negativt inom byggnadernas förväntade livstid.

    Det finns ingen samlad bild av hur mycket det kommer att kosta att minska sårbarheten och förbättra motståndskraften, men i rapporten listas en lång rad exempel, både svenska och utländska. Dyrast blir det att inte göra något alls, eller ingripa för sent.

    En annan viktig aspekt, som rapportförfattarna också trycker på, är att anpassningen behövs oavsett om globala utsläppsminskningar inträffar snart eller ej. Även om världens utsläpp, rent hypotetiskt, upphör genast kommer atmosfärens och havens tröghet medföra att uppvärmningen fortgår under många år, och värre blir det givetvis om utsläppen fortsätter att öka som trenden är nu.

    På samlad EU-nivå (samt Storbritannien) beräknas kostnaderna för översvämningsskador kuststäder och kustområden bli ofattbart stora om inte åtgärder sätts in. Dagens skadenivå är redan hög, motsvarande 140 miljarder kronor per år. Om urbanisering och befolkningsökning fortgår i nuvarande omfattning utan anpassning kan kostnaderna stiga till 39 biljoner (39 tusen miljarder) kronor vid seklets slut, enligt beräkningar. Denna studie visar att 95 procent av de årliga skadekostnader som är att vänta kring år 2100 kan undvikas om istället investeringar i anpassning genomförs långt tidigare.

    Supermiljöbloggen har vänt sig till klimatminister Annika Strandhälls pressekreterare Tove Kullenberg och frågat om när regeringen kan förväntas komma med initiativ för att genomföra något eller några av expertgruppens många förslag. Hon svarar att det inte går att ange någon tidpunkt, men att rapporten lämnar viktiga bidrag i en svår knäckfråga. Hon pekar på att regeringen tagit andra initiativ med koppling till klimatanpassningen, bland annat nyligen en ny SOU (Statens offentliga utredning) som ska säkerställa att kommunerna får rätt verktyg så att dricksvatten och dagvatten ges hållbara lösningar i ett förändrat klimat.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.