Rekordsatsning på CCS – men är det en teknik att satsa på?
I världen har rekordmånga CCS-projekt startat i år med syftet att fånga in och lagra koldioxid. Trots detta fångar projekten in mindre än en procent av koldioxiden. Kan CCS ändå anses vara en effektiv och bra metod för att minska klimatförändringarna?
Inför valet var fokus på teknikutveckling stort, däribland förhoppningen om att CCS-teknik skulle kunna vara lösningen på klimatkrisen. Och helt galet är det inte: FN:s klimatpanel IPCC har kommit fram till att vi behöver få bort ungefär tio miljarder ton redan existerande koldioxid ur atmosfären. Om det inte sker kommer det bli svårt att stabilisera temperaturen på den tvågradiga ökning som vi förbundit oss till i Parisavtalet.
Men som SMB redan konstaterat, CCS är ovanligt i Sverige. Utifrån nuvarande situation är det därför snarare science fiction att se det som lösningen på just Sveriges nuvarande klimatpåverkande utsläpp. Men, hur ser det ut i världen?
Många nya CCS-projekt i år
I världen har intresset gått upp för att utveckla CCS-tekniken, detta i takt med stigande kolpriser och att olika statliga incitament införts. Det här har lett till att det i år startade upp rekordmånga CCS-projekt, visar en rapport från det Melbourne-baserade Global CCS Institute.
USA leder vägen med 34 nya föreslagna CCS-projekt, tätt följt av Kanada, Storbritannien, Norge, Australien, Nederländerna och Island. Det länderna har gemensamt är en gynnsam politik som stimulerar CCS-investeringar samt högre koldioxidpriser, skattelättnader och direkta bidrag.
Emellertid, rapporten visar även att den samlade effekten av världens CCS-projekt ändå är relativt låg. Totalt sett minskar nuvarande CCS-teknik endast 244 miljoner ton koldioxid per år, vilket är mindre än en procent av de 36 miljarder ton koldioxid som Internationella energiorganet uppskattar tillfördes atmosfären förra året.
En av institutets slutsatser är därför att fler CCS-projekt måste till för att kunna minska tillräckliga mängder koldioxid i atmosfären. Kritiker menar dock att CCS är en dyr, ineffektiv, energi- och markkrävande teknik som tjänar till att förlänga livslängden för fossila bränslen.
Olika metoder för att fånga in koldioxid
Det finns flera sätt att uppnå målet att minska mängden koldioxid i atmosfären. Bland metoderna återfinns bland annat tämligen icke-kontroversiella sätt som återplantering av skog, minskad avskogning och restaurering av våtmarker.
Utöver dessa mer naturliga metoder har även tekniska infångningsmetoder tagits fram och dessa går under samlingsnamnet CCS (Carbon Capture and Storage) tekniker. Det handlar bland annat om DACCS (Direct Air Carbon Capture and Storage) och BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage).
Infångning genom DACCS-tekniken innebär att kemikalier nyttjas för fånga koldioxiden. Gasen kan sedan antingen förvaras någonstans och därmed bli en kolsänka, eller nyttjas i nya produkter. Till exempel har kol från den infångade koldioxiden börjat ersätta råolja i flera plastprodukter såsom madrasser, golv och isolering.
BECCS-tekniken innebär att koldioxid fångas in i samband med förbränning av biobränslen. Den infångade gasen komprimeras sedan till flytande form för att därefter lagras som kolsänka. Bland annat har energibolaget Stockholm Exergi en BECCS-anläggning i Stockholm.
Hur effektivt är CCS för att minska klimatförändringarna?
CCS är både dyrt och resurskrävande. Samtidigt är klimatkrisen akut och alla lösningar behövs. CCS kan alltså vara en övergångslösning för att snabbt minska utsläppen, men får inte riskera att fördröja riktiga utsläppsminskningar.
Det som framförts är vikten av att kombinera CCS med andra åtgärder för att lagra koldioxid. Till exempel att inte missa att ta hand om våtmarker och skogar som är redan existerande kolsänkor och där fokus kan vara att inte förstöra dem.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till