Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    USA och Kanada förbjuder ny oljeborrning i Arktis

    I ett gemensamt uttalande från USA:s president Barack Obama och Kanadas premiärminister Justin Trudeau kommer de goda nyheterna att ny olje- och gasutvinning förbjuds i hela kanadensiska Arktis och stora delar av amerikanska Arktis. Nu uppmanar bland annat WWF Norge och Danmark att följa efter.

    Redan för ett år sedan stoppade Obama oljeborrning i Arktis, men nu ska skyddet bli permanent. Det betyder att Donald Trump kommer få svårt att riva upp beslutet, som innebär att inga nya licenser för olje- och gasutvinning kommer få utfärdas. Även Ryssland har sedan tidigare ett förbud mot oljeborrning i arktiskt vatten som gäller fram till år 2023.

    Förbudet gäller nya licenser för djuphavsutvinning av olja och gas i amerikanska Tjuktjerhavet och Beauforthavet och hela kanadensiska Arktis. I Kanada ska beslutet utvärderas vart femte år, men i USA blir det alltså ett permanent förbud.

    I ett gemensamt uttalande från USA och Kanada beskrivs många anledningar till att Arktis nu ska skyddas: de arktiska vattnens betydelse för ursprungsfolk och lokalsamhällen, djur- och naturlivet, och forskning; hur sårbara ekosystemen är vid ett eventuellt oljeutsläpp; och de stora utmaningar som oljeutvinning och sanering av oljeutsläpp innebär i den arktiska miljön.

    Miljörörelsen jublar och Världsnaturfonden WWF kallar det för ”den bästa julklappen som arktiska urfolk, narvalar, valrossar och isbjörnar kan få”. Även Greenpeace är mycket positiva.

    Det är beslut som detta som får mig att tro att vi faktiskt kommer att bli generationen som lämnar de fossila bränslena bakom oss, skriver Daniel Bengtsson på Greenpeace i ett blogginlägg.

    Samtidigt påpekar båda organisationerna att Norge och Danmark fortfarande har oljeprojekt på gång i Arktis.

    Jag hoppas att det beslut som USA och Kanada nu tagit skapar tryck på att även Norge och Danmark ska stoppa utvinningen av ny olja och gas, och det förutsätter jag att den svenska regeringen tar stor del i genom Arktiska rådet och EU, säger Tom Arnbom på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

    Greenpeace stämde tidigare i höstas norska staten för att de tillåter ny oljeborrning i Arktis. I samband med det startade de även en namninsamling för att stoppa oljeborrning i norska Arktis. Fler än 140 000 har nu skrivit under namninsamlingen, som kommer att användas i rätten för att visa hur stort motståndet mot arktisk olja är.

    SMB:s julkalender- Timer på julbelysningen

    I mörka juletid vi stjärnor och stakar tänder
    för att skapa julefrid

    Fönstren lyser fina men det finns en nackdel
    miljön kan skadas vid produktionen av el

    När huset sover eller ljust det ute är
    kan lamporna vila så vi inte på miljön tär

    När ni till staden på klappjakt gå lämna då inte granljusen på
    När ni går från huset då slocknar den
    för att sen börja lysa väl hemma igen

    Granen den behöver ju bara lysa
    när ni ska krypa upp i soffan och julemysa

    Så spar på elen och rädda världen likt MacGyver
    med något så enkelt som en belysningstimer

     

    Lucka 22
    Lucka 21
    Lucka 20
    Lucka 19
    Lucka 18
    Lucka 17
    Lucka 16
    Lucka 15
    Lucka 14
    Lucka 13
    Lucka 12
    Lucka 11
    Lucka 10
    Lucka 9
    Lucka 8
    Lucka 7
    Lucka 6
    Lucka 5
    Lucka 4
    Lucka 3
    Lucka 2
    Lucka 1

    SMB:s julkalender- Kulturklappen

    Saker har vi gott om och på dem vi kan tröttna
    men att i julklapp ge bort en biljett till kultur är alla gånger lika med bravur

    Pang-pang, romantik eller skräck
    ta med någon på bio, kanske nya Star Wars eller Beck

    Lyssna till en symfoni och uppleva att en i stunden vill förbli
    Dans, opera eller skådespel, en kväll med detta och med dig, vad kan gå fel?

    The phantom of the opera på cirkus eller stand up
    sprakande effekter eller skratt, vilket som blir det en oförglömlig natt

    Trolleri med Tobbe trollkarl för de små
    något magiskt för dem att titta på

    Konsert med sitt favoritband
    alla som hade blivit glada för det räck upp en hand

    Ge ett gott nytt kulturår till någon du tycker om
    kanske får du någon på napp med julens bästa klapp

    Lucka 21
    Lucka 20
    Lucka 19
    Lucka 18
    Lucka 17
    Lucka 16
    Lucka 15
    Lucka 14
    Lucka 13
    Lucka 12
    Lucka 11
    Lucka 10
    Lucka 9
    Lucka 8
    Lucka 7
    Lucka 6
    Lucka 5
    Lucka 4
    Lucka 3
    Lucka 2
    Lucka 1

    SMB:s julkalender- Hemmagjorda julklappar

    I en värld av konsumtion varför inte göra vad vi kan för en mer hållbar situation
    Julstress när alla klappar ska köpas
    Mamma, pappa, syster och bror, hur ska alla behov mötas?

    I stället för att något nytt inhandla kan vi konsumtionshetsen omvandla
    D
    u kan slippa att i trånga varuhus löpa om du skapar något eget i stället för att köpa

    Baka ett hemmagjort knäcke eller nötkaka som någon du har kär kan få smaka
    Plocka fram bären ur frysen, ett gott bakverk eller en marmelad gör alltid någon glad
    Hemmagjord kroppsskrubb, mysig picknick eller äventyr, kanske prova på att skriva egen lektyr?

    God hållbar jul med eget bestyr, tillverka eget med kärlek och garnityr
    så låter vi inte konsumtionen gå än mer överstyr 

    Lucka 20
    Lucka 19
    Lucka 18
    Lucka 17
    Lucka 16
    Lucka 15
    Lucka 14
    Lucka 13
    Lucka 12
    Lucka 11
    Lucka 10
    Lucka 9
    Lucka 8
    Lucka 7
    Lucka 6
    Lucka 5
    Lucka 4
    Lucka 3
    Lucka 2
    Lucka 1

    SMB:s julkalender – Återanvända julklappspapper

    Julklappspapper kan för miljön bli farligt
    Så vi måste tillsammans ta det varligt

    Klappar vid jul vi gärna slår in
    så varför inte köra konceptet win-win?

    Återanvända julepapper är lätt och bra
    för en hållbar jul som vi alla vill ha

    Slit och släng vi inte gilla
    alla kan ju bidra med det lilla

    Utlästa tidningar är ett annat tips
    ett unikt paket för… pappas slips?

    För inga klappar blir de andra lika
    svårt att gissa utan att kika

    Hållbarhet kan vara himla kul
    att hjälpa klimatet blir en fröjd i jul

    Lucka 19
    Lucka 18

    Lucka 17
    Lucka 16
    Lucka 15
    Lucka 14

    Lucka 13

    Lucka 12
    Lucka 11
    Lucka 10
    Lucka 9
    Lucka 8
    Lucka 7
    Lucka 6
    Lucka 5
    Lucka 4
    Lucka 3
    Lucka 2
    Lucka 1

    Mattias Svensson: Räkna inte bort ekonomerna

    KRÖNIKA: Ekonomerna kan ofta ses med skepsis av miljöintresserade, men det är oförtjänt. De har gjort mycket viktigt miljöarbete och är samtidigt en nykter röst i  omställningen, skriver Mattias Svensson. 

    I oktober var det tio år sedan Sternrapporten släpptes. Även om Al Gores dokumentärfilm En obekväm sanning från maj samma år sannolikt var viktigare för engagemanget i klimatfrågan, har nog få dokument gjort så mycket som den 700-sidiga The Stern Review on the Economics of Climate Change för att ge klimatfrågan tyngd bland opinionsbildare och i politiska kretsar. Kontentan i rapporten var att det kostar betydligt mindre att minska de fossila utsläppen nu, än att leva med de följder som den globala uppvärmningen riskerar att orsaka.

    Så här tio år senare konstaterar Nicholas Stern att förändringen går i alldeles för långsam takt, men det mesta ändå i rätt riktning. Prisfallet på solenergi, att bilföretagen tävlar om att vara först med elbilar och att Kina sannolikt passerat toppen för sitt beroende av kol är bara några förändringar som var svåra att ens hoppas på för tio år sedan.

    Nicholas Stern är långtifrån ensam bland ekonomer om sitt miljöintresse. Ändå är det påfallande vanligt i miljöengagerade kretsar av avfärda både nationalekonomer och deras vetenskapsområde. Förra årets ekonomipristagare Jean Tirole sammanfattade detta väl under sitt Sverigebesök i samband med prisutdelningen: ”Det finns en föreställning om att vi ekonomer inte bryr oss om miljön och vi är inte heller särskilt omtyckta av miljövänner. Men de har fel, ekonomer har legat långt framme när det gäller att föreslå verktyg för att komma tillrätta med olika miljöproblem.”

    Tiroles exempel var handel med utsläppsrätter, något som varit mycket effektivt i att till låga kostnader minska USA:s svavelutsläpp. Invänder du att EU:s system för utsläppsrätter inte fungerat har du förvisso en poäng. Men det beror på överutdelning av utsläppsrätter. Ett politiskt och byråkratiskt problem, vilket ekonomer hade varit de första att peka ut (det finns rentav en inriktning inom nationalekonomin som heter public choice, som beskriver mekanismerna bakom sådana politikmisslyckanden).

    Andra ekonomer sysslar för närvarande med att värdera tjänsterna som ekosystemen på vår jord gör för oss människor.

    De har konstaterat att dessa motsvarar ungefär dubbelt så mycket som hela världens ekonomiska system. En skattning som som sätter värnandet av luft, vatten och djurliv i sitt sammanhang och visar att oavsett hur man mäter står stora värden på spel.

    Ekonomernas engagemang för miljön är heller inget nytt påfund. En annan ekonomipristagare, Ronald Coase, och efterföljare visade redan på 1960-talet hur äganderätten är en viktig del i att hitta lösningar där utsläpp som orsakar ekonomisk skada stoppas. Långt innan stat och politiker blev intresserade av miljöförstöring kunde fiskeklubbar och liknande delar av civilsamhället stämma utsläppare och få dem att rena utsläpp. Kring Island och Nya Zeeland har överförbara äganderätter till fisk räddat bestånden och samma äganderätter till skog har stoppat skövlingen exempelvis i Sverige.

    Den svenske ekonomen Erik Dahmén skrev redan 1968 skriften Sätt pris på miljön med förslag om att beskatta eller på andra sätt ta betalt för utsläpp. Den tanken var så radikal att det var först i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet som en sådan politik sjösattes. Socialdemokraterna, ledda av ekonomer som Klas Eklund (student till Dahmén), styrde under denna tid in på en utvecklingsoptimistisk miljöpolitik byggd bland annat på koldioxidskatter och andra miljöskatter och -avgifter.

    Ekonomerna har samtidigt varit en nykter och konstruktiv röst när andra delar av miljörörelsen gärna överdrivit pessimismen.

    År 1974 var utsikterna mörka. Energikris, smog över städerna, oljespill på stränderna, försurade sjöar, och en ekonomi i kris. Det senare var väl lika bra, tyckte många. Det var ju den ekonomiska tillväxten som låg bakom alla de där andra problemen. Jakt på resurser som snart skulle ta slut, som när de användes ofrånkomligen förorenade vår miljö och som ändå inte skulle vara i närheten av att räcka för att föda en befolkning på hela 3 miljarder människor.

    Men en kår, närmast ökänd för sin pessimism, var för en gångs skull helt ense: ”Ekonomernas budskap är faktiskt att den ekonomiska tillväxten är oskyldig till mycket av det den anklagas för och att den kan fortsätta. Miljön kan klaras ändå, resurserna tar inte slut, befolkningstillväxten behöver inte leda till hungerkatastrof”, skrev redaktören för tidskriften Ekonomisk debatt (nr 8 1974), Nils Lundgren, och fortsatte ännu kaxigare: ”Dagens ekonomer har lärt sin läxa och ser rika, hart när oändliga, möjligheter till teknisk utveckling, nya fyndigheter, ersättning av knappa råvaror och förskjutningar i konsumtionsmönstren. Ändå är det min erfarenhet att ekonomerna inte är en yrkeskår som präglas av en ljus tro på framtiden. Vår egendomliga roll i dagens debatt beror på att domedagsprofetiorna baseras på teorier som vi finner tvivelaktiga och ofta rent befängda.”

    Ekonomerna fick rätt. Många av 1970-talets stora miljöproblem som försurade sjöar, smog och oljespill är betydligt mindre idag, vilket även gäller 1980-talets bekymmer med freoner och ozonhål. Detta trots en fortsatt ekonomisk tillväxt och miljarder fler människor på jorden, som dessutom i allt högre andel lyfts ur fattigdom och elände. Nya miljöproblem har tillkommit, inte minst insikten om den globala uppvärmningen, men den som lyssnar till ekonomerna inser att även detta problem kan lösas. Räkna inte bort ekonomerna.

    Mattias Svensson


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

     

    SMB:s julkalender – Ge till bättre behövande

    När julen tagit slut,
    och allt ska kastas ut

    Finns det folk i nöd,
    Som kan behöva stöd

    Se till att återvinn,
    För att minska onödigt svinn

    Och ge saker och kroner,
    till hjälporganisationer

    Skicka både tröja, klocka och väst,
    Till de som behöver det mest

    Lucka 18
    Lucka 17
    Lucka 16
    Lucka 15
    Lucka 14

    Lucka 13

    Lucka 12
    Lucka 11
    Lucka 10
    Lucka 9
    Lucka 8
    Lucka 7
    Lucka 6
    Lucka 5
    Lucka 4
    Lucka 3
    Lucka 2
    Lucka 1

    Levande skogar vill vi fortsätta ha!

    Skogen vid Öjberget var en skyddsvärd gammelskog där ideella inventerare fann 240 arter varav 24 var rödlistade. Marken ägs av FSC certifierade Bergvik Skog och skogen avverkades av FSC-certifierade Stora Enso.
    ojberget-hygge3-1
    Foto: Malin Sahlin – Öjberget efter avverkning

    Det tolfte svenska miljökvalitetsmålet i SMB:s serie är Levande Skogar. Skogarna i Sverige bidrar till en rik biologisk mångfald och står för många fantastiska ekosystemtjänster. Dagens avsnitt skrivs av vår gästbloggare Kristina Bäck från föreningen Skydda Skogen.

    Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

     – Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

    Vad handlar målet om?

    Målet handlar om att skogens naturliga egenskaper ska bevaras. Att skogens ekosystem inte ska förändras eller försämras. Biologisk mångfald ska finnas kvar och arter ska kunna sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden i en grön infrastruktur, det vill säga i nätverk av naturskog. Skogens alla naturtyper och arter ska kunna leva och föröka sig. Hotade växter, fåglar och djur ska kunna återhämta sig och deras livsmiljöer återställas. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer ska inte hota skogens biologiska mångfald. Natur- och kulturmiljövärden ska bevaras och friluftslivet i skogen är viktigt att värna om.

    Vad görs nationellt:

    Skogsvårdslagen ska förbättras. Skogsvårdslagen har kritiserats i åratal för att vara verkningslös där ”frihet under ansvar” får råda men inte fungerar och istället har gjort att många skyddsvärda skogar har kalavverkats. Regeringen tillsatte i våras en särskild utredare som skulle föreslå förändringar som gör skogsvårdslagen effektivare och tydligare. Men utredaren fick sparken då hon i en offentlig debatt resonerade kring äganderätten.

    Skogsbrukets miljöhänsyn ska öka genom målbilder som skogsbolagen har tagit fram tillsammans med Skogsstyrelsen i ”Dialog om miljöhänsyn”. Svenska bolag tar inte tillräckligt med naturhänsyn vid avverkning. Exempelvis att mark körs sönder, naturvärdesträd avverkas och att skyddszoner kring känslig natur är obefintliga eller för tunna. Det finns många exempel på att detta sker även av FSC-certifierade bolag och på FSC-certifierad mark.

    Ett nationellt skogsprogram har arbetats fram under 2016. Det sker genom en dialog mellan skogens intressenter för ett mer hållbart samhälle baserat på bioekonomi. Bioekonomins hållbarhet som skogsindustrierna framhåller har dock ifrågasatts av miljörörelsen och forskare, bland annat vad gäller biobränsle och argumentet att det är klimatvänligt att avverka mer skog. Biobränsle bidrar till växthusgaser: både när bränslet eldas upp och när mer skog avverkas för biobränsle. Skogen på det norra halvklotet binder en stor mängd kol i marken och detta kol frigörs när träden huggs ned.

    Invasiva främmande arter ska förebyggas och hanteras genom en ny EU-förordning som började gälla 1 januari 2015.

    Grön infrastruktur, d.v.s. sammanhängande nätverk av natur ska finnas: Länsstyrelserna ska under 2016 ha tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Även kommuner och näringsliv ska medverka för att målet uppfylls.

    Skogsbruk med stora kalhyggen har fragmenterat upp landskapet i öar av småskogar eller dungar av träd som inte är sammanbundna. Något som gör det svårt för många arter att överleva.

    Naturvårdsavtal för skogens sociala värden: Under 2016 har de första naturvårdsavtalen slutits där man värnar skogen för sitt upplevelsevärde/sociala värden.

    Vad görs i EU och globalt:

    År 2010 antog världens länder en strategisk plan för perioden 2011-2020, med 20 delmål fram till år 2020, de så kallade Aichimålen. Planens mål är att rädda den biologiska mångfalden på jorden och därigenom säkra fungerande ekosystem.  Beslutet togs i Nagoya, Japan, inom FN:s konvention om biologisk mångfald. Enligt Nagoyaavtalet, mål 11, ska minst 17% naturskog i Sverige skyddas till 2020.

    Enligt EU:s art- och habitatdirektiv (rådets direktiv 92/43/EEG) ska den biologiska mångfalden säkras genom bevarandet av naturligt förekommande livsmiljöer samt den vilda floran och faunan inom EU:s medlemsländer.

    Uppnås målet Levande skogar?

    Nej. ”Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön”. – Naturvårdsverket

    Camilla Andersson, Miljöstrateg på Skogsstyrelsen, menar att miljöarbetet går åt rätt håll nu och behöver fortsätta på det viset för att vända den negativa trenden.

     Det är brist på arealer gammal skog med bibehållen skogskontinuitet, flerskiktade skogar, ostörda fuktiga och våta skogsmiljöer och tillgång på död ved av olika kvaliteter och i olika miljöer. Det krävs större arealer långsiktigt och bevarade områden av de mest skyddsvärda skogarna för att motverka ytterligare fragmentering av habitaten för många hotade arter.

    Hon skriver att även behovet av naturvårdande skötsel är stort och hänvisar till projektet ”Dialog om miljöhänsyn”.

    Den ansats som regeringen gör för att stärka arbetet med grön infrastruktur är bra. Den bör även fortsatt vara en central del i arbetet med att bevara biologisk mångfald.

    Malin Sahlin, sakkunnig i skog på Naturskyddsföreningen menar att omedelbara och stora insatser krävs för att nå miljömålet Levande skogar.

    Med nuvarande skogspolitik och regelverk kommer inte Sverige att kunna nå vare sig de politiskt beslutade miljökvalitetsmålen eller flera internationella åtaganden som rör skog. Även om positiva trender finns, såsom ökad mängd död ved och ökad areal lövrika skogar, är ansvariga myndigheter mycket tydliga med att målet inte kommer att kunna nås. Man ska även ha i minnet att ökningen av dessa indikatorer har skett från en redan mycket låg nivå, så det är långt kvar tills behoven är uppfylla.

    Malin Sahlin skriver att det finns många tydliga faktorer som bidrar till att målet inte kan nås: Exempelvis bristen på arealer med gammal skog som inte har påverkats av trakthyggesbruk. Samtidigt fortsätter dessa värdefulla skogsområden att minska till följd av avverkning. Detta leder i sin tur till en ökad fragmentering av skogslandskapet.

    Runt 900 skogslevande arter är idag hotade och totalt är drygt 1800 skogslevande arter rödlistade.  Det stora problemet för majoriteten av dessa arter är, enligt ArtDatabanken, framförallt avverkning.

    Dagens skogsbruksmetoder fokuserar på kalhyggen med återplantering. Åldersfördelningen i skogen är mycket ojämn och merparten av skogen är ung. Men de arter som berörs är ofta beroende av skogar som får växa naturligt och bli gamla och de har svårt att överleva på kalhyggen och i ungskogar. De har även stora problem att återetablera sig eftersom deras livsmiljöer inte hinner återskapas i modernt brukad skog. I dessa skogar ligger oftast fokus på snabb produktion av virkesråvara, skriver Malin Sahlin.

    För att vända den negativa utvecklingen för skogens mångfald krävs såväl ökade anslag för skydd av skog, som en helt ny skogspolitik där skogsbruk bedrivs sig inom ekologiskt hållbara ramar.

    Bakgrund:

    Statistik om skyddad skog från 2010 visar att mindre än 2 procent av skogsmarken nedanför fjällen är skyddad. Om man räknar in även arealen med fjällnära skog är 6–7 procent skyddad. Inventeringar utförda av länsstyrelserna och Skogsstyrelsen visar att det finns omkring en miljon hektar oskyddade skyddsvärda skogar i Sverige. Men många naturskogar avverkas nu och forskare har varnat att om 15-20 år kommer ingen naturskog utanför reservaten att finnas kvar, om avverkningarna fortsätter i samma takt som idag.

    Skydd av skogsområden ska till 2020 utökas med minst 1 142 000 hektar räknat från 2012. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark ökar nedan gränsen för fjällnära skog. Naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal är de formella skydd som används för att skydda skogen för att nå miljömålet.

    Skogsbrukets frivilliga avsättningar ska öka i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt 1 450 000 hektar.

    Kristina Bäck


     

    Läs tidigare artiklar i serien:

    Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

     

     

    EU närmar sig en stärkning av utsläppshandeln

    Tyska kolkraftverk

    Europaparlamentets miljöutskott har röstat igenom nya förslag för att stärka den urholkade handeln med utsläppsrätter. Om förslagen blir verklighet kan utsläppshandeln åter bli ett viktigt internationellt klimatverktyg.

    EU:s kraftigt kritiserade handel med utsläppsrätter EU ETS kan vara på väg att reformeras. Miljöutskottet i Europaparlamentet har efter utdragna förhandlingar antagit tre förslag som ska stärka handelssystemet, skriver tankesmedjan Fores i ett pressmeddelande.

    • Den årliga minskningstakten av utsläppsrätter skärps, från EU-kommissionens förslag om 2,2 procent till 2,4 procent.
    • Från 2019 och fyra år framåt flyttas 24 procent av överskottet på utsläppsrätter årligen till marknadsstabilitetsreserven MSR, som ska se till att priset på utsläppsrätterna inte sjunker för mycket.
    • 800 miljoner utsläppsrätter i MSR skrotas år 2021.

    Förslaget ligger nu på ministerrådets bord. Deras godkännande är nödvändigt för att en kraftfullare utsläppshandel ska bli verklighet.

    Förtroendet för utsläppshandeln är på väg att urholkas. […] Det finns tyvärr en risk att ministerrådet kommer att vara mer försiktigt och att det som idag föreslagits av miljöutskottet inte blir verklighet. Här har svenska regeringen ett viktigt uppdrag, att tillsammans med likasinnade i EU göra sitt yttersta för att stärka utsläppshandeln, säger Fores klimatpolitiske analytiker Daniel Engström Stenson.

    Sveriges regering ställer sig positiva till kraftiga åtstramningar av utsläppshandeln. Klimatminister Isabella Lövin (MP) säger till SvD:

    Utsläppssystemet omfattar 45 procent av hela EU:s utsläpp, det är den stora elefanten i rummet. Men i dagsläget kostar det lika mycket som en stor kaffe latte på Arlanda att släppa ut ett ton koldioxid. Det är bokstavligt talat kaffepengar för företagen.

    EU ETS är ett marknadsbaserat system som bygger på tillgång och efterfrågan. Ett utsläppstak som successivt sänks avgör hur många utsläppsrätter de berörda företagen och industrierna får använda. Företagen kan köpa utsläppsrätter av varandra så länge det totala antalet utsläppsrätter håller sig under taket. Systemet var vid införandet 2005 tänkt att bli EU:s viktigaste verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser, men har kritiserats för att vara effektlöst.

    Allt för många utsläppsrätter i omlopp har drivit ned priset till skrattretande nivåer. I dagsläget kostar det knappt femtio kronor att släppa ut ett ton koldioxid. Många hoppas nu att miljöutskottets nya förslag ska motverka de låga priserna, och därmed tvinga marknadsaktörerna att minska utsläppsstakten.

     

    Slutar på SMB – efter 1283 artiklar

    Hallå där Anders Hellberg, som varit skribent på Supermiljöbloggen i fyra år men som nu tackar för sig.

    Varför?

    – SMB står stabilt just nu. Bloggen består av en lång rad vassa skribenter och här ges också utrymme till många intressanta externa krönikörer och debattörer. Med drygt 32 400 följare på Facebook, 12 700 på Twitter och 2 500 på Instagram når Supermiljöbloggen ut över hela Sverige och faktiskt till flera andra grannländer, och det är grymt för att vara en blogg som under sex års tid har drivits helt ideellt där inte någon tjänat en enda krona på arbetet.

    – Min utmaning under de senaste åren är att jag har skrivit för Supermiljöbloggen, men också för klimatmagasinet Effekt, bland annat. Som chefredaktör där har jag många gånger lekt med tanken på vad den tidningen skulle kunna bli om jag fick ägna mig helhjärtat åt den. Därför är det ett bra läge att nu under 2017 ta en paus från övriga jobb för att satsa enbart på Effekt.

    Kommer vi någonsin att få se dig på Supermiljöbloggen igen?

    – Ja det tror jag! Men det positiva med den här förändringen nu är ju att Supermiljöbloggen och Effekt tillsammans kommer öka utrymmet för miljödebatt i Sverige och skapa ännu mer synlighet för miljö- och klimatfrågorna.

    Du skrev din första SMB-artikel för exakt fyra år sedan, den 18 december 2012. Sedan dess har det blivit 1 282 artiklar till. Om du blickar tillbaka och väljer ut fem favoriter, vilka tar du då och varför?

    – Svårast att slå är nog ändå artikelserien vi drog igång sommaren 2015 om Johan Rockströms förslag att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation med sikte på år 2030. Det ledde till att en intressant diskussion följde på bloggen som väldigt många olika aktörer deltog i. Och det slutade ju med att statsminister Stefan Löfven gjorde klart i sin regeringsförklaring några månader senare att Sveriges nya målsättning är att bli just ett av de första fossilfria välfärdsländerna i världen. Allt det här berättade ju sen Johan Rockström för Leonardo DiCaprio i hans nya film Before the flood som hade premiär för några veckor sedan och som redan setts av miljontals människor världen över, där Rockström bland annat säger: ”I was shocked at the way that propelled itself from below”.

    – Det var kul också att skriva en krönika som ledde till att alliansregeringen tvingades erkänna att de skrev fel i sin egen energiproposition från 2009, vilket innebar – även om ingen brydde sig – att ledamöterna i riksdagen egentligen röstade igenom ett mycket tuffare förnybartmål till år 2020 än vad de själva trodde att de gjorde.

    – Kampanjen #ettskräpomdagen som Supermiljöbloggen startade förra året är också en favorit, inte minst beefen som uppstod med Grön ungdom och som innebar att jag fick skriva min första och enda debattartikel i SMB:s namn.

    – De längre intervjuerna, som med Stefan Sundström (här och här), var också roliga att göra, och jag tycker nog ändå att de fortfarande håller vid en omläsning.

    – Sen tycker jag den här mobilbilden jag tog till en artikel när jag var nere i Köpenhamn häromåret har fått alldeles för lite uppmärksamhet.

     

    10897082-10153499412829832-4018822200955655232-n-580x366

     

     

    Framöver nås Anders Hellberg på mejl: anders.hellberg@effektmagasin.se eller Twitter: @anderspangpang

     

    5 biljoner dollar blir fossilfria – divesteringsrörelsen har fördubblats

    Kvinna vid protest för Fossil Free

    Divesteringsrörelsen har blivit dubbelt så stor på bara ett år. 688 institutioner, med sammanlagda tillgångar värda 5 biljoner dollar, har hittills lovat att sälja av sina innehav i kol, olja och gas.

    Fem biljoner dollar. 5 000 000 000 000, alltså femtusen miljarder. Så mycket pengar förfogar de 688 institutioner världen över som hittills har lovat att divestera sina innehav från kol, olja och gas. Det här visar en rapport från Arabella Advisors (pdf).

    Sedan förra året har divesteringsrörelsen fördubblats. Fossil Free-kampanjen startade på universitetscampus i USA för inte så många år sedan, och har snabbt vuxit till en global rörelse. Kampanjen har funnits i Sverige i tre år och är nu etablerad över hela landet – från Luleå i norr till Malmö i söder.

    När vi går in i de sista veckorna av 2016, det varmaste året i historien, är framgången för divesteringsrörelsen omöjlig att förneka. Inför allt intensivare klimatpåverkan, och med bakåtsträvande och anti-klimat-regeringar som Trumps administration, är det viktigare än någonsin att våra institutioner – speciellt på lokal nivå – träder fram och frigör sig från fossilindustrin, säger May Boeve på 350.org som driver kampanjen Fossil Free i ett pressmeddelande.

    Institutionerna som lovat att divestera kommer från 76 olika länder och vitt skilda sektorer. Det är allt ifrån universitet och trossamfund till banker och hela städer. I Sverige har bland annat Svenska kyrkan, Örebro, Uppsala, Malmö och Stockholms kommuner, Stockholms Universitet och Chalmers Tekniska Högskola divesterat. Andra exempel är Olso, Guardian Media Group, Rockefeller Brothers Fund, British Medical Association och World Council of Churches.

    Pensionsfonder och försäkringsbolag är två andra stora grupper som kommit igång med att divestera. En anledning till det är den ekonomiska risk det innebär att investera i fossil energi när världen bestämt sig för att hålla sig under två graders uppvärmning. EU har dessutom nyligen röstat igenom nya regler för pensioner som bland annat innebär att investeringar ska ta hänsyn till miljöproblem och klimatrisker samt att investeringarna ska bli mer transparenta.

    Divestering från fossila bränslen har blivit en mainstream-rörelse med fem biljoner dollar eftersom våra institutioner och samhällen vet att vi behöver ett snabbt och rättvist skifte bort från den fossila ekonomin. Men många institutioner är alldeles för långsamma. Det är därför vi kommer att agera över hela världen i maj 2017 genom global mobilisering, för att belysa fossilindustrins påverkan och trappa upp uppmaningen till regeringar och institutioner att divestera, säger Yossi Cadan på 350.org.

    SMB:s julkalender – En avfrostad frys

    Lucka 18 – En avfrostad frys

    Om julen vi äta godis och mat, men ibland blir det över på våra fat
    Innan du händerna samman gnugga: Äter du skinkan i en enda tugga?
    Se först i frysen vad hittar vi här, en plötslig igloo och fjolårets bär

    Ta en timme i dagarna dessa, så måste du inte vid julbordet pressa
    En avfrostad frys kan det mesta hysa, så slipper familjen vid sopberget rysa
    För ej är det tokigt med köttbullemacka, vid Mälarens strand i sandal och jeansjacka.

    Lucka 17
    Lucka 16
    Lucka 15
    Lucka 14

    Lucka 13

    Lucka 12
    Lucka 11
    Lucka 10
    Lucka 9
    Lucka 8
    Lucka 7
    Lucka 6
    Lucka 5
    Lucka 4
    Lucka 3
    Lucka 2
    Lucka 1

    Ny undersökning: småföretagens miljöhänsyn minskar

    Enligt en ny undersökning minskar småföretagens miljöhänsyn vid inköp. Ett trendbrott, jämfört mot tidigare mätningar som visat en positiv utveckling.

    Vismas Affärsbarometer bygger på en undersökning av 1400 små och medelstora företag och presenteras en gång i halvåret.

    För första gången sedan 2013 då mätningarna började pekar nu utvecklingen nedåt. 49 procent av företagen uppger sig ta hänsyn till miljön vid inköp, vilket är 3 procentenheter lägre än i våras och tyder enligt Visma på ett trendbrott.

    Den brutna trenden överraskar verkligen eftersom miljöhänsynen ökat stadigt i våra tidigare undersökningar. Små och medelstora företags miljömedvetenhet är viktig och de har stor miljöpåverkan eftersom de utgör 99 procent av Sveriges alla företag, säger Henrik Salwén, vd på Visma Advantage i ett pressmeddelande

    Priset viktigast

    På frågan om vad som skulle öka företagets miljöhänsyn är priset i topp. 42 procent svarar att de skulle öka sin miljöhänsyn om priset på miljöanpassade produkter var lägre.

    Höstens Affärsbarometer visar att miljöhänsyn fortfarande är en prisfråga. Trots att vi har sett en prisutjämning mellan miljöanpassade produkter och övrigt sortiment inom många branscher finns det marknadsandelar att ta för leverantörer som kan pressa priset på miljöprodukter ytterligare, säger Henrik Salwén.

    13 procent av företagen svarar också att de skulle handla miljövänligt om det var lättare att veta vad som är miljövänligt. Samma siffra efterfrågar också ett större utbud av miljövänliga produkter.

    Läs mer om undersökningen på Vismas hemsida.

     


    Små och medelstora företag (SME:S) definieras enligt EU som företag som har 10-250 anställda och en omsättning på mellan 2 och 50 miljoner Euro. Enligt Visma har 99 procent av Sveriges företag 50 eller färre anställda.

     

    SMB:s Julkalender – Julskinkan

    Lucka 17 – Julskinkan

    Dag nummer sjutton nu närmar sig julen, trots att december är grå och mulen
    Snart ska det dukas ett julbord så grant, med betor och bullar och lutfisk charmant
    Men mitt på bordet på sedvanligt vis, tronar högtidens gullegris

    7000 ton av juleskinka, äts det i Sverige utan att blinka
    Men väljer vi skinka av KRAV eller eko, vet vi att kultinges liv varit reko
    Även miljön blir glad av detta, när giftiga ämnen ej marken mätta
    Så när du ska välja en skinka så skär, välj den som gynnar vår biosfär.

    Lucka 16
    Lucka 15
    Lucka 14

    Lucka 13

    Lucka 12
    Lucka 11
    Lucka 10
    Lucka 9
    Lucka 8
    Lucka 7
    Lucka 6
    Lucka 5
    Lucka 4
    Lucka 3
    Lucka 2
    Lucka 1

    SMB:s Julkalender: När det är dags att julklappen ge, låt en bra tidning göra entré!

    När det är dags att julklappen ge,
    Låt en bra tidning göra entré!

    Vad sägs om klimatmagasinet Effekt?
    Kvalitetsläsning utan att plånboken ha spräckt

    Tidningen Syre är ett annat alternativ,
    Redan i namnet full utav liv

    Kunskap är ju bland det finaste en kan få,
    Så ge en prenumeration eller två!


    Lucka 15
    Lucka 14

    Lucka 13

    Lucka 12
    Lucka 11
    Lucka 10
    Lucka 9
    Lucka 8
    Lucka 7
    Lucka 6
    Lucka 5
    Lucka 4
    Lucka 3
    Lucka 2
    Lucka 1

     

    SMB:S Julkalender: Det enda rätta att göra, är att ålen inte störa

    Dagarna går,
    Och snart är de slut för i år

    Något annat som snart är slut,
    Är tyvärr fisken i vårt djup

    Nästan helt försvunnen,
    Är ålen i brunnen

    Bara en procent finns kvar,
    Sedan 50-talets dar

    Det enda rätta att göra,
    Är att ålen inte störa

    Bara låt den för tusan va,
    Så vore det att föredra

    Läs mer om den fantastiska ålen här


    Lucka 14
    Lucka 13

    Lucka 12
    Lucka 11
    Lucka 10
    Lucka 9
    Lucka 8
    Lucka 7
    Lucka 6
    Lucka 5
    Lucka 4
    Lucka 3
    Lucka 2
    Lucka 1

    Anders Wijkman: Ett samtal med SD:s väljare

    KRÖNIKA: Om SD blir starkare efter nästa val – och tillåts spela en mer aktiv roll när majoriteter ska skapas – hur går det då med klimatarbetet? Det undrar Anders Wijkman som hoppas att Sverigedemokraterna kan bli mer öppna för proaktiv klimatpolitik.

    Miljö- och klimatåtgärder har historiskt uppfattats som ett hot mot både konkurrenskraften och jobben. Men alltfler analyser visar att investeringar för en ekologiskt mer hållbar ekonomi – ofta uttryckt i termer av en cirkulär ekonomi – ger en rad fördelar.

    Vad än Konjunkturinstitutet hävdar så visar studier av både EU-kommissionen, Mc Kinsey och Romklubben att en cirkulär ekonomi – präglad av återvinning, återanvändning, reparation och underhåll, med syftet att hålla liv i produkter och material så länge som möjligt, och en utfasning av fossila bränslen – leder till att klimat- och miljöpåverkan minskar och att jobben blir flera.

    Dessa insikter borde leda till att grupper som normalt är tveksamma till olika klimatåtgärder – inte sällan sympatisörer till SD – kan vinnas för den långt ambitiösare politik för en reduktion av utsläppen som är nödvändig. Vi vet att det krävs en genomgripande förändring av våra produktions- och konsumtionsmönster och – inte minst – av transporterna för att leva upp till målen i Parisavtalet. Den cirkulära ekonomin framstår som en av hörnpelarna i omställningen.

    Problemet har hittills varit att för nationalistiska och högerextrema partier – vare sig vi talar om Lag och Rättvisa, Nationella Fronten, UKIP eller Sverigedemokraterna – är klimatförändringen en icke-fråga.

    Dessa partier är antingen regelrätta klimatförnekare eller också resonerar de som Jimmie Åkesson att ”ytterligare begränsningar av utsläppen kostar för mycket.” (Huruvida Åkesson är klimatförnekare eller ej är för övrigt oklart).

    I land efter land blåser nu alltmera nationalistiska och extrema högervindar. Den psykologiska effekten av valet av Trump som president – en narcissist och därtill klimatförnekare – bidrar starkt till detta. Inte minst i Europa utgör det en fara – för demokratin och rättsstaten, för Europasamarbetet men också mer specifikt för klimatarbetet.

    En av många slutsatser är att ju starkare stöd de nationalistiska och högerextrema partierna får, desto större är risken att de radikala åtgärder som behövs för att stabilisera klimatsystemet får stryka på foten.

    Hittills har politiken i Sverige gått ut på att helt negligera Sverigedemokraternas blandning av ointresse och motstånd mot olika klimatåtgärder. Majoriteten i riksdagen har funnits ändå. Den attityden håller knappast i längden.

    Den parlamentariska situationen är komplicerad. Förutsättningarna för att skapa en majoritetsregering efter 2018 års är höljda i dunkel. Bäst vore, som jag ser det, en blocköverskridande regering. Men hur troligt är det?

    Nu kan man naturligtvis hävda att alliansen och regeringspartierna genom arbetet i både Miljömålsberedningen och Energikommissionen skapat en god grund för de strukturförändringar som behövs för att dra ned klimatutsläppen mot noll.

    Men om SD blir starkare efter nästa val – och tillåts spela en mer aktiv roll när majoriteter ska skapas – hur går det då med klimatarbetet?

    Under alla förhållanden vore det illa om klimatpolitiken – med dess långsiktiga inriktning och med de långtgående åtgärder som behövs för att förändra både produktions- och konsumtionsmönstren och transporterna – inte är brett förankrad bland allmänheten.

    Med den rad av studier i ryggen som visar fördelarna – inte minst för sysselsättningen – med omställningen till en mer klimatsmart ekonomi borde det vara en självklarhet att ta upp en bred dialog med alla dem som hittills vänt klimatfrågan ryggen. Att få Sverigedemokraterna som parti att bli mera öppna för fördelarna med en proaktiv klimatpolitik är självklart viktigt.

    Än viktigare är dock att övertyga deras väljare. 

    Anders Wijkman, ordförande i Romklubben


     

    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    SMB:S Julkalender: När ljusen slutat brinna är det dags att återvinna

    När värmeljusen slutat brinna,
    Är det dags att återvinna

    Koppen ska sorteras som metall,
    Såväl i Malmö som i Sundsvall

    95 procent av energin sparas,
    och materialet tillvaratas

    Så när ljuset skinit klart,
    låt det få en omstart


    Lucka 13
    Lucka 12
    Lucka 11
    Lucka 10
    Lucka 9
    Lucka 8
    Lucka 7
    Lucka 6
    Lucka 5
    Lucka 4
    Lucka 3
    Lucka 2
    Lucka 1

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.