Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Sverigedemokraterna vill minska SMHI:s anslag för att de pratar om klimatförändringar

    Sverigedemokraterna vill reducera SMHI:s anslag med 11 miljoner för att myndigheten enligt partiet bedriver ”tendentiös opinionsbildning”.

    Sverigedemokraterna blev för bara några månader sedan ertappade med att låta klimatförnekare skriva deras politik, och ville i budgeten 2016 sänka miljöbudgeten med 2,3 miljarder kronor. Nu rapporterar Altinget att de är ute efter att påverka den vetenskapliga rapporteringen från Sveriges statliga meteorologiska och hydrologiska institut.
    Partiet har alltid haft en egen hållning till klimatfrågorna. 2013 granskade Supermiljöbloggen partiets miljöpolitik, då de bland annat som enda parti ville sänka bensinpriset och dåvarande miljöpolitiske talesperson Josef Fransson ansåg att Sverige inte borde gå före i miljöarbetet då det försämrar landets konkurrensvillkor.
    Två år senare tog partiet ett steg närmre klimatförnekande då Josef Fransson och Martin Kinnunen, partiets nuvarande miljöpolitiske talesperson som nyligen fälldes för bokföringsbrott, i en debattartikel använde klimatförnekande propaganda och sa att det inte finns något linjärt samband mellan koldioxid och temperatur.
    Nu vill de alltså sänka SMHI:s budget för att de rapporterar om sin vetenskap. Även Sverigedemokraten Thoralf ”Jag har inte sett några problem och definitivt ingen global uppvärmning” Alfsson dyker upp i Altingets inlägg.

    – I sina klimatmodeller väljer man att fokusera på det värsta och inte vara tydlig med hur stor osäkerheterna är. Det är inte allsidig information. Jag tolkar det som att SMHI anser att det är en del av myndighetens uppdrag att driva opinionsbildning, säger Martin Kinnunen till Altinget.

    Här missar Sverigedemokraterna att det faktiskt är en del av myndighetens uppdrag att informera om sin forskning. Bland annat fick SMHI i april 2016 ett uppdrag som hette ”Kommunikationsinsatser för ökad kunskap om klimatförändringar” av regeringen.

    – Vi har regeringens uppdrag att informera om klimatförändringar. Allt vi går ut med är grundat i våra vetenskapliga beräkningar. Det är inget vi snyter fram, säger SMHI:s generaldirektör Rolf Brennerfelt till Altinget.

    Partiet vill alltså minska myndighetens anslag för att de gör sitt uppdrag. Miljöminister Karolina Skog säger till SvD:

    – Jag är generellt oroad över trenden att politiker tar avstånd från vetenskap och evidens. Det visar hur farligt det är när uppfattningar blir normaliserade, säger Karolina Skog.
    Vad skulle hända om SMHI monterades ned?
    – Det skulle ha direkt bäring på vår nationella säkerhet. Jag är oroad. Orden från SD visar hur farligt det skulle vara om partiet fick möjlighet att styra över myndigheter, säger Karolina Skog.

    Tidigare är republikanerna i USA kända för att vilja tysta och kontrollera NASA:s vetenskapliga klimatrapportering, idag tyvärr högaktuellt med Donald Trump. Nu syns alltså den farliga och antivetenskapliga hållningen även i Sveriges riksdag.

    God bebyggd miljö – vad betyder det?

    Det femtonde svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är God bebyggd miljö. Ansvarig myndighet, Boverket, skriver själva om målet och varför det är ytterligare ett i raden som inte uppnås.  

    Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
    – Riks­da­gens de­fi­ni­tion av mil­jö­kva­li­tets­må­let

    Vad handlar målet om?
    Vårt vardagsliv präglas av vår omgivning: hur vi bor, hur vi rör oss genom bebyggelsen, om vi upplever miljön och byggnaderna omkring oss som vackra, om det finns parker och naturområden i närheten där vi kan utöva friluftsliv och leka med barnen eller ta en promenad med hunden.
    En viktig nyckel till att få till en god bebyggd miljö ligger i samhällsplaneringen, men också i hur vi förvaltar det byggda och dess omgivningar som redan finns.
    Hur använder vi våra naturresurser på ett smart sätt? Används marken till det den är bäst lämpad för? Bygger vi våra bostäder på platser där vi inte blir beroende av bilen som färdmedel och där vi har tillgång till infrastruktur, skola, sjukvård och annan service? Minskar vi avfallet från konsumtion och byggande och återanvänds och återvinns det som ändå uppstår? Allt det och lite till inkluderas i målet för god bebyggd miljö.
    Må­let har tio pre­ci­se­ring­ar som kan sam­man­fat­tas i tre fokusområden:

    • Bebyggelsestruktur och transporter handlar om att planera och utnyttja den byggda miljön med dess tillgångar och komplettera med sådant som saknas. Det innebär också att vi ska se till att använda infrastrukturen på ett smart sätt och att ge människor tillgång till god kollektivtrafik och bra gång- och cykelvägar.
    • God livsmiljö handlar om att den byggda miljön ska erbjuda ett blandat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, natur- och grönområden och kulturvärden och att människor inte ska utsättas för hälso- eller säkerhetsrisker.
    • Byggnader och resurshushållning handlar om att vi ska använda mark, vatten, energi och andra naturresurser på ett klokt sätt, att våra byggnader ska vara hållbara under hela sin livstid från byggandet till att de en gång i framtiden rivs. Avfall ska förebyggas så långt det går och det avfall som ändå uppstår ska tas hand om på bästa sätt.

    Vad görs?
    Vad görs nationellt:
    Många bra saker görs för att vi ska nå målet, här tar vi bara upp några få exempel.
    Det finns höga ambitioner hos Sveriges kommuner att bygga en hållbar livsmiljö, vilket är en viktig förutsättning för att målet ska kunna nås på sikt. Detta märks både i fler strategiska dokument och i genomförda fysiska åtgärder. Dessa syftar bland annat till att öka resandet med gång, cykel och kollektivtrafik, minska biltrafiken i stadscentra och öka tillgången till tätortsnära natur.
    Genom att titta på och analysera byggnaders miljöpåverkan under hela deras livstid och få fram var och när olika miljöåtgärder gör mest nytta, kan mer effektiva åtgärder vidtas.
    Fokus har hittills inriktats på byggnadernas förvaltningsfas, framför allt energianvändningen vid uppvärmning, men livscykelanalyser visar att även åtgärder när man bygger och river är viktiga för att minska miljöpåverkan.
    Vad görs internationellt:
    På FN:s toppmöte i New York i september 2015 antogs Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. De tre dimensionerna av hållbar utveckling – sociala, ekonomiska och miljö, är integrerade i de globala målen och behandlas som likvärdiga. Sverige ska verka för att nå dessa mål.
    Samhällsplanering och bebyggelseutveckling har direkt påverkan på uppfyllelsen av flera av målen. I oktober 2016 hade 55 länder som tillsammans står för 55 procent av de globala utsläppen ratificerat klimatavtalet från Paris, vilket innebar att det trädde i kraft en månad senare, den fjärde november.
    Inom EU finns flera riktlinjer som bidrar till mindre miljöpåverkan i den byggda miljön och som för arbetet framåt. Det handlar t ex om miljöcertifieringssystem, byggnaders energiprestanda och omgivningsbuller.
    Uppnås målet?
    Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås till målåret 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Eftersom målet är så komplext och det finns stora regionala skillnader är det svårt att göra en helhetsbedömning. Utvecklingen för målet bedöms vara svagt positiv. Vi är på väg åt rätt håll, men det krävs fortfarande mycket arbete för att vi ska ta oss framåt.
    Många av de problem vi har att tampas med finns inbyggda i den bebyggelse och miljö vi redan har. Att få bukt med dessa kräver en lång omställningstid. Ett annat problem är att det i kommunerna fattas många politiska beslut om hur den byggda miljön ska utvecklas mer hållbart som man sedan av olika anledningar inte lyckas realisera.
    Det krävs starkt politiskt agerande för att kunna driva och realisera tuffa ställningstaganden. Tyvärr får vår livsmiljö ibland stå tillbaka till förmån för kortsiktiga vinster.
    Bakgrund:
    Enligt Boverkets senaste prognos behöver det byggas 710 000 bostäder till 2025. Byggnaders miljöpåverkan sedd ur ett livscykelperspektiv måste därför minska. Mängden avfall från konsumtion och produktion måste sjunka till mer hållbara nivåer och vi behöver hushålla bättre med våra ändliga resurser.
    Med det stora behovet av bostäder följer också ett hårt tryck på marken, vilken förutom bostäder även ska räcka till skolor, sjukvård, arbetsplatser och grönområden.
    Bilberoendet behöver minska för att ge plats åt mer miljövänliga transportslag. Denna omställning kommer skapa en bättre ljudmiljö, renare luft, minskad klimatpåverkan och ge mer plats för människor att tryggt röra sig ute i sin närmiljö.
    Isabelle Ripa, mil­jömål­s­an­sva­rig, Boverket


    Läs tidigare artiklar i serien:

    Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

    Volkswagen-chef gripen av FBI

    En högt uppsatt Volkswagen-chef i USA greps i lördags av FBI misstänkt för bedrägeri. Bakgrunden är dieselgate-skandalen där det framkom att Volkswagen fuskat med sina utsläppssiffror.
    Den tidigare chefen för VW:s kontor för regelefterlevnad i USA är misstänkt för bedrägeri, eller ”conspiracy to defraud the United States”. Han väntas framträda i amerikansk domstol idag, skriver bland annat NY Times.

    Bakgrund: Hösten 2015 avslöjades det att Volkswagen manipulerat utsläppstesterna på 11 miljoner dieselbilar. Kväveoxidutsläppen var i verkligheten upp till 40 gånger högre än vad resultaten från testerna visat. Samtidigt visade det sig att många fler biltillverkare fuskat.

    I USA behövde Volkswagenköpa tillbaka de manipulerade bilarna och betala varje kund motsvarande 85 000 kronor i kompensation. Totalt har Volkswagen i USA tvingats betala tio miljarder dollar i böter. De 8,5 miljoner kunderna i Europa som köpt en manipulerad bil ser istället ut att få en timmes reparation var som kompensation.

    Även Volvobilar släpper ut betydligt mer än tillåtet. Transportstyrelsens tester visar att miljödieselmodellen av Volvo V70 släpper ut tio gånger mer kväveoxid än tillåtet, enligt TV4-nyheterna. I Sverige finns det 225 000 manipulerade bilar och endast 3,3 procent av dem hade åtgärdats i augusti 2016, enligt Svenska Dagbladet.

    Interna dokument har visat att både EU, Annie Lööf och svenska transportstyrelsen kände till fusket långt innan avslöjandet.

    Läs mer: Utsläppsskandalen rullar vidare – Supermiljöbloggen reder ut

    Kina förbjuder all handel med elfenben

    En ”game changer”, säger WWF.
    Under 2017 kommer Kina förbjuda all handel med elfenben, något även USA närmade sig förra sommaren. Vissa beräkningar säger att 70 procent av beståndet hamnar i landet, skriver bland annat Effekt.
    Carter Roberts, WWF:s amerikanske chef, säger i ett uttalande:
    – Kinas besked är en game changer för elefanternas överlevnad. Den storskaliga handeln med elfenben står inför skymningsåren, och framtiden är ljusare för vilda elefanter. Då USA avslutade den inhemska elfenbenshandeln tidigare i år (2016), har nu två av de största marknaderna för elfenben vidtagit åtgärder som kommer eka jorden runt.

    Här är Sveriges bästa banker!

    I veckan skrev vi här på SMB om hur Privata Affärers ”Årets bank” blev en hållbarhets-flopp. Men vilka banker gör framsteg inom hållbarhetsområdet?

    • Ekobanken – Gynnar Verksamheter som socialt, kulturellt eller miljömässigt är bra för samhället

    Ekobanken är den bank som klarar Fair Finance Guides granskning bäst, med 99 procent i betyg, som baseras på till hur stor del banken ställer sig bakom internationella standarder och konventioner. Att Ekobanken lyckas bäst beror på att banken ställer mer långtgående hållbarhetskrav vid utlåning.

    Bankens policy är att endast låna ut pengar till verksamheter som gynnar samhället socialt, kulturellt eller miljömässigt, såsom skolor, ekologisk odling, förnybar energi, rättvis handel, tidskrifter, kulturhus, sociala arbetskooperativ och konstnärlig verksamhet. Banken lånar inte ut pengar till företag som är aktiva inom vapen, gruvor, olja & gas och icke-förnybar energi, skriver Fair Finace Guide.

    • Sala Sparbank – Vinsten går till föreningar, stipendier eller engagemang

    Sparbanker skiljer sig från vanliga former av banker, tillexempel har de inga enskilda ägare och är lokalt baserade, där vinsten också delas ut till lokala föreningar, stipendier eller engagemang.
    Som första Nordiska bank, miljöcertifierades Sala Sparbank 2002 och blev 2010 en klimatneutral bank.

    • JAK medlemsbank – Inte vinstdrivande

    JAK är en icke vinstdrivande bank utan ränta.

    Rättvisa och hänsyn till människor och miljö är en del av vår ideologi. Det präglar vår syn på ekonomi och all hantering av pengar, skriver JAK på sin hemsida.

    Banken får 91 procent i betyg av Fair Finance Guide och investerar inte i vapen, gruvor, olja och gas. Sämst klarar JAK kategorin om öppenhet och ansvar, då de inte redovisar öppet vilka företag de ger lån till.
    I november fick JAK kritik av konsumentverket som menar att banken saknar information i sin definition av ränta, skriver finansliv. Konsumentverket ifrågasatte om JAK verkligen kan kalla sig räntefri och ansåg att vad banken kallar lånekostnad kan ses som en typ av ränta.

    Förbättringar hos alla banker

    Allteftersom högre krav ställs på den finansiella sektorn blir bankerna tvungna att anpassa sig till en större efterfrågan på hållbara tjänster. Alla de sju svenska storbankerna har förbättrat sina riktlinjer, vissa mer, andra mindre.
    Swedbank är den bank som under 2016 gjort stört förbättringar, enligt Fair Finance Guides granskning. Även handelsbanken, Skandia och JAK gjorde stora hållbarhetsförbättringar och alla bankerna, utom Danske Bank, har nu börjat redovisa klimatavtrycket från sina fonder. Danske bank är också den bank som gjort minst förbättringar inom sina hållbarhetsriktlinjer.
    Amanda Jackson, Koncernhållberhetschef på Swedbank välkomnar Fair Finace Guides granskningar och framhåller vikten av granskning och dialog med intressenter.

    Att stänga gap, minska risker, påverka bolag samt att bidra till utvecklingen av nya hållbara finansiella produkter är det som ligger på bordet varje dag. Dialog med olika intressenter är således viktiga inspel i bankens strategiska hållbarhetsarbete, Skriver Amanda Jackson, Koncernhållbarhetschef på Swedbank på SMB debatt.

    Läs mer om hur din bank arbetar med hållbarhet på Fairfinanceguide.se eller i rapporten: 2016 års granskning av svenska bankers riktlinjer för hållbarhet.

    ”Årets bank 2016” Är sämst på hållbarhet

    Titeln Årets bank ges ut av magasinet Privata Affärer, som för andra året i rad anser att Danske Bank förtjänar utmärkelsen. Samtidigt får banken sämsta betyg av Fair Finance Guide när det gäller hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.
    Under rubriken ”Dansk dynamit smäller högst igen” skriver Privata Affärer att nyckelorden för Danske Bank är:

    transparens och enkelhet; kunden ska inte behöva betala någonting för något som han eller hon inte vill ha, eller förstår.

    Privata Affärer hänvisar till Svenskt Kvalitets Index, SKI, som visar att när andra banker tappar i förtroende, är Danske bank den enda banken som ökar i kundnöjdhet. Juryns motivering till Danske Bank som årets bank är:

    Kunderna ger krisbetyg åt bankbranschen. Bara en bank med fullsortiment lyckas höja sina poäng för kundnöjdhet. Banken är inte störst, men upplevs ändå som mer närvarande för kunderna, skriver Privata Affärer.

    Men Danske Bank är faktiskt inte den bank som har störst andel nöjda kunder, vilket Privata Affärer också skriver. När det gäller privatkunder hamnar Danske Bank på en sjätte plats och för företagskunder på fjärde plats, enligt SKIs undersökning.
     
    Underkänt i hållbarhetsfrågor
    Men initiativet Fair Finance Guide ger underkänt till banken. Sajten som granskar vilken hänsyn banker tar till miljön, mänskliga rättigheter och andra hållbarhets investeringar har kartlagt de sju största bankerna. Enligt deras granskningar är Danske Bank sämst.
    Fair Finance Guide menar att det finns exempel på där Danske Bank inte följer sina riktlinjer i praktiken, genom att till exempel ha investerat 82 miljoner i vapenexport till stater som förtrycker befolkningen. Trots att det strider mot bankens policy.
    En annan granskning har också visat på hur banken finansierar företag som allvarligt kränker mänskliga rättigheter utan att aktivt ha försökt påverka företagen till förändring.
    När det gäller bankens policy ställer de lägst krav när det gäller biologisk mångfald, klimatförändringar och vid investeringar i jordbruksverksamhet, menar granskningssajten. I praktiken imponerar de inte heller på miljöhänsyn.

    En granskning av Danske Banks klimatarbete visade att banken satsat hela 15 gånger mer på fossila bränslen jämfört med förnybar energi de senaste fem åren (2009-2014). Danske Bank hade vid årsskiftet 2014/15 investerat nästan 4 miljarder kronor i de största fossilbolagen i världen, varav nästan 300 miljoner i kolbolag, visar en annan granskning, skriver Fair Finance Guide.

    Nordeas Sasja belik också prisad
    En annan av Privata affärers pristagare är Nordeas Sasja Beslik, som blev ”Årets Bankprofil”. Juryns motivering:

    Han har en stark röst och 300 fondmiljarder euro i ryggen. Han för obekväma diskussioner med företag och i media. Det kan göra skillnad när många är mer måna om att verka reko än att faktiskt agera.

    Och ja, Sasja Beslik, Chef för ansvarsfulla investeringar, har fört obekväma diskussioner i media. Det har senast gällt investeringar i oljeledningen vid Standing Rock, men kanske mest känt king investeringarna i Africa Oil, belyst av bland annat journalisten Martin Schibbye. Nordea får för övrigt betyget näst sämst i Fair Finance Guide, med bara Danske Bank under sig.
    Man undrar lite hur Privata Affärer tänker. Samtidigt som Danske Bank nu kan stoltsera med titeln som Årets Bank ökar den globala divesteringstakten och det är svårt att förstå hur banker som inte bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete fortsättningsvis kommer att kunna skapa förtroende bland sina kunder. Än mindre kallas ”Årets Bank”.
    Rapporterna som granskat de svenska bankerna hittar du här, här, här och här. Vi på SMB har försökt nå Privata Affärer för en kommentar, utan att lyckas.

    Sverige kan förbjuda utvinning av olja och gas

    Snart kan Sverige ha ett förbud mot att utvinna olja och gas.
    Regeringen har gett Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att utreda införandet av ett förbud, rapporterar Altinget. Utredningen välkomnas från båda blocken, bland annat av öländska Henrik Yngvesson (M) som vill försvara sitt sinande dricksvatten mot utvinning av skiffergas.
    – Det finns en stor risk att grundvattnet kontamineras redan vid provborrningar. Det går inte att riskera det. Varje vattendroppe är viktig här på Öland, säger Yngvesson till Altinget samtidigt som han påminner om den gångna sommarens akuta vattenbrist.
    Både Centerpartiet och Vänsterpartiet driver frågan om ett förbud, vilket även Miljöpartiet gjort innan regeringsbildningen.

    Algkäkande kor kan minska metanutsläpp med 70 procent

    Forskare har studerat hur djurs metanutsläpp förändras om de får en liten andel alger i sin föda. Resultaten visar att majoriteten av kornas och fårens metanutsläpp kan försvinna.
    Australienska forskare har tillsatt mycket små mängder alger i födan hos får. Resultaten visar att mellan 50 och 70 procent av djurens metanutsläpp försvinner när två procent av fårens mat byts mot alger, skriver ABC News.
    Upptäckten kan bli revolutionerande för jordbruksindustrin. Djurhållning står idag för 13 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, och 44 procent av de mänskligt orsakade metanutsläppen.
    Eftersom en stor del av utsläppen från djurhållning utgörs av just metan blir dess kortsiktiga påverkan på klimatet extra stort jämfört med andra sektorer, som främst släpper ut koldioxid. Anledningen är att metan är en mycket stark växthusgas, som har 36 gånger större uppvärmningspotential än koldioxid. Trots den relativt korta tid metanet överlever i atmosfären kvalar den ändå in som näst värst av alla växthusgaser.
    Trots att de nya forskarresultaten verkar lovande finns det problem. För att få fram alger i tillräckligt stora mängder behövs finansiering och funktionella odlingsmetoder i stor skala. Men om metoden blir etablerad kan den göra jordbrukssektorn till den första stora sektorn att dramatiskt minska sina utsläpp, menar forskarna bakom projektet.
    Men även om kornas och fårens metanutsläpp skulle minska har djurhållning globalt sett fortfarande kraftig inverkan på miljön. Bland de områden som får stora följder kan vattenanvändning, överanvändning av antibiotika och skövling av regnskogar för att anlägga foderodlingar nämnas. Därför är det viktigt att förutom att minska metanutsläppen dessutom skära ner på animaliska livsmedel.
    Vill du läsa mer om metan och dess klimatpåverkan? Här har Supermiljöbloggen skrivit mer om ämnet. 

    Hälften av Trumps väljare stödjer klimatavtalet

    Frihetsgudinnan i New York

    Majoriteten av de amerikanska republikanska väljarna stödjer Parisavtalet, vill att USA sänker sina koldioxidutsläpp och tycker att landet ska använda mer förnybar energi.
    Republikanska väljare är inte så negativt inställda till klimatåtgärder som en skulle kunna tro med tanke på Donald Trumps uttalanden. Över hälften av hans väljare, 51 procent, tycker att USA ska vara med i klimatavtalet från Paris. Av de demokratiska väljarna är det 86 procent som stödjer klimatavtalet.
    Enligt undersökningen, som gjordes av Yale och George Mason-universitetet strax efter det amerikanska presidentvalet i november, vill 51 procent av de republikanska väljarna att USA sänker sina koldioxidutsläpp oavsett vad andra länder gör. Bara sju procent av alla väljare vill inte att USA ska sänka sina utsläpp.
    De flesta väljare tycker att USA ska använda mer förnybar och mindre fossil energi. Hela 76 procent av republikanska väljare stödjer förnybar energi. Hälften av alla väljare tror dessutom att satsningar från regeringen för att stödja en övergång från fossil till förnybar energi kommer att skapa nya jobb och ekonomisk tillväxt, medan en fjärdedel tror att det istället kommer minska tillväxten och antalet jobb. Här kan du läsa mer om undersökningen.
    Vi får hoppas att Donald Trump lyssnar mer på sina väljare än på de klimatförnekare han valt ut till sin regering.

    Storslagen fjällmiljö

    Det fjortonde svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Storslagen Fjällmiljö. Den unika och fantastiska fjällmiljön i Sverige är en viktig del av det samiska arvet samtidigt som det det finns intresse från både industrins och friluftslivet håll att exploatera. 

    ”Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.”
    – riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

    Vad handlar målet om?
    Sveriges fjällmiljö är en unik miljö som tar tillvara på så otroligt många natur- och kulturvärden. Tyvärr en miljö som hotas från flera olika håll. Förutom ett ändrat klimat som kan leda till instabilare väder och växlingar finns det många intressenter som gör anspråk på markerna. Rennäringen och dess beteslandskap, turismen, gruvindustrin och vindkraftsindustrin är bara några av de som vill nyttja marken för olika syften.
    Vad görs?
    Forskningssatsningen Storslagen Fjällmiljö har som syfte att ta fram kunskap för en hållbar och framtida förvaltning av fjällvärlden. Genom en djupare förståelse för de intressekonflikter och annan problematik som finns vill man genom satsningen främja en hållbar utveckling av bland annat biologisk mångfald och natur- och kulturvärden.
    Genom insatser som stödutfodring ser fjällräven ut att långsamt återhämta sig. Arten är nu klassad som starkt hotad från att tidigare vara akut hotad. Dock krävs mer långsiktiga åtgärder, där bland annat den globala uppvärmningen spelar in. Även vissa fågelarter och insekter ser ut att ha återhämtat sig något, men i stressade ekosystem krävs inte mycket för att trenden ska vända neråt igen.
    Arbetet med så kallade rennäringsplaner pågår. Syftet är att betesmarker ska värderas och delas in utifrån rennäringens perspektiv. Kartläggningen, där Sametinget numera har ett övergripande ansvar, kan ge bättre faktaunderlag då olika intressen står mot varandra.
    Uppnås målet?

    Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
    – Naturvårdsverket

    Det finns två viktiga delar att se till kring miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö.
    Delvis finns idag flertalet intressenter som gör anspråk på fjällvärlden, framförallt den södra. Turismen med skidåkning, skoterkörning, friluftsliv och körning med fyrhjuling står mot rennäringen, gruvdrift och vindkraft för att nämna några.

    Samtidigt får vi också en fjällvärld som blir allt varmare med färre stabila vintrar och mer växlande temperaturer som påverkar fjällens ekosystem negativt. Kalfjällen täcks med skog, fjällräven konkurreras ut av rödräven och renar måste stödutfodras då temperaturväxlingarna leder till nedisning av vinterbetet.
    För att miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås krävs visserligen liknande satsningar som idag redan görs om än fler och större, men det krävs även kraftiga åtgärder för att bromsa klimatförändringarna som är det absolut allvarligaste hotet mot den svenska fjällmiljön i framtiden.
    Bakgrund
    Frågan kring ursprungsbefolkningens rätt att bedriva renskötsel har kommit i konflikt med både stora gruvbolag, turismen och vindkraftsparkerna. Möjligheten till att bedriva rennäring i fjällmiljö hotas även starkt av klimatförändringarna. Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö strävar efter en hållbar utveckling i de svenska fjällen där man vill ha en balans mellan olika intressen.
    Däremot nämns under det trettonde miljökvalitetsmålet väldigt lite om de klimatförändringar som utgör ett allt mer allvarligt hot mot hela fjällmiljön med sina unika ekosystem.

    Läs tidigare artiklar i serien:

    Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

     

    Nyårsspecial: Tio fantastiska nyheter under 2016

    Nu är 2016 snart slut, till mångas lättnad. Men året har inte bara inneburit Trumpna nyheter. Här är tio av våra favorithändelser under 2016. Fyll gärna på med dina favoriter!

    1. Året började med att Kina lovade att stänga 1000 kolgruvor under 2016, och satte ett förbud att öppna nya fram till 2019.
    2. Kina är däremot inte de enda som tar stora steg från kolet. Finland är på väg att helt förbjuda kolkraft.
    3. Och världens kolkonsumtion minskade också under 2015.
    4. Miljövänliga transporter är på ingång! Barcelona är en av flera städer som prioriterar gång-, kollektiv- och cykeltrafik framför bilen.
    5. Dessutom börjar alltfler världsmetropoler som Paris, Madrid och Mexico city förbjuda dieselbilar.
    6. Och ÄNTLIGEN ska Europa få ett gemensamt järnvägsnät. Trots att det kommer ta tid kommer krånglet för tåg att åka mellan olika länder försvinna, vilket kommer skapa nya förutsättningar för längre tågresor i EU.
    7. USA och Kanada har nyligen förbjudit ny oljeborrning i Arktis.
    8. Och dessutom har fiskeindustrin lovat trålfritt i Arktiska vatten.
    9. Och det blev seger i Standing Rock! Oljeledningen som hotade urfolkets dricksvatten kommer att dras om.
    10. Klimatavtalet är ratificerat, och länderna står bakom avtalet trots Trump.

    Här är några fantastiska nyheter under 2016. Vilka fler kan du komma på?

    Flera nya miljöord under 2016

    Matsvinnsbutik, cirkulär ekonomi och lånegarderob. Vart sjunde ord på Språkrådets och Språktidningens lista över nyord 2016 har kopplingar till miljö. 

    Varje år väljer Språkrådet och Språktidningen ut ett antal nya ord som säger något om året som gått. De kan därmed ta tempen på det svenska samhället och vilka språkliga trender som rått. 2016 års lista verkar – förutom ekonomi och genus – till stor del handla om miljö. Inte mindre än sex miljörelaterade ord har tagit plats på den 43 ord långa listan.

    • Ekodukt – bro som håller ihop ekosystemet på ömse sidor om en väg och gör det möjligt för vilda djur att passera.

    • Cirkulär ekonomi –  uttryck för ekonomiska modeller i ett företag, samhälle eller en organisation, som lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer.

    • Förpackningsfri – som säljs utan förpackning.

    • Lånegarderob – ställe där man kan låna kläder i stället för att köpa dem.

    • Matsvinnsbutik – livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser.

    • Växtmjölk – mjölkliknande dryck tillverkad av vegetabiliska produkter.

    Renar kan bidra till att minska klimatförändringarna

    Betande renar

    Renarnas betande kan göra att tundran reflekterar mer solljus tillbaka ut i atmosfären, vilket minskar den globala uppvärmningen. Samtidigt gör det allt varmare och mer oberäkneliga vinterklimatet att renarna får svårare att klara sig.

    När renar betar minskar antalet buskar och höjden på buskarna där renarna varit. Det gör att marken i högre grad reflekterar solljus istället för att absorbera det, vilket minskar uppvärmningen av jorden. Enligt den forskningsrapport som tittat på detta är reflektionseffekten stark i områden med många renar, eftersom det krävs en stor påverkan på landskapet för att effekten ska uppstå. Det behövs mer forskning för att dra några slutsatser för större områden, skriver forskarna, men de tror att hanteringen av gräsätande djur kan användas som ett verktyg för att minska uppvärmningen.

    Samtidigt leder det allt varmare klimatet till problem för många renägare. Årsmedeltemperaturen i Norrbotten ökade med 1,34 grader från 60-talet till 00-talet, och vädret har dessutom blivit mer oberäkneligt. Renarna blir förvirrade av de allt större variationerna i väder, vilket leder till att renägare allt oftare måste nödutfodra sina renar som annars hittar mat själva.

    På vintern är det oftare nollgradigt än minus trettio, så har det blivit de senaste tio åren. Förr kunde jag alltid ringa pappa om det hände något med renarna som jag inte förstod, men det som händer nu har han inte varit med om och kan inte bistå mig med råd, säger Niila Inga, renskötare och ordförande i Laevas sameby, till DN.

    I ett forskningsprojekt som pågått i tre år försöker forskare tillsammans med samer kartlägga hur klimatförändringarna påverkar renarna och fjällvärlden i stort.

    På bara de här tre åren har man insett att det går fort. Vintrarna har blivit varmare. Renägarna befinner sig redan mitt i klimatförändringen, det är inte som här i Stockholm att vi går och väntar på den, säger Gunhild Rosqvist, professor vid Stockholms universitet och chef vid Tarfalas forskningsstation, till DN.

    UPPDATERAT 2016-12-31 kl 12.35 med förtydligande av vad för slutsatser som drogs i rapporten.

    Klimatåret 2016 – Rockström sammanfattar

    Klimatåret 2016 – vad har hänt egentligen? Finns det några positiva nyheter eller är allt bara dystert och grått? Professor Johan Rockström sammanfattar under Nyhetsmorgon på TV4. 

    2016 har varit en berg- och dalbana för klimatet och klimatpolitiken. Å ena sidan har utsläppen börjat stabiliseras tack vare bland annat ny teknologi och större användning av förnyelsebara energikällor. Samtidigt har en klimatförnekare valts in som USA:s näste president, något som är ett stort bakslag för världens klimatarbete.

    Johan Rockström gästade igår Nyhetsmorgon på TV4 och sammanfattade året som varit. Under det drygt elva minuter långa klippet förklarar han vad som händer med vår planet och vad som kan komma att hända om vi inte vänder den pågående trenden och minskar utsläppen drastiskt.

    Rockström förklarar betydligt bättre vad som händer med klimatet än vad vi kan göra, så vi föreslår att ni sätter er bekvämt och tittar på hela klippet själva.

    ”Vi närmar oss en punkt där planeten blir vår fiende ”

     

    Världens kolkonsumtion minskade 2015

    Världens kolkonsumtion minskade 2015. Det är första gången under detta århundrade som den globala kolkonsumtionen minskar, visar en rapport från International Energy Agency (IEA).

    En viktig anledning till att kolkonsumtionen minskat globalt är att den minskade i både Kina och USA 2015. Anledningar till att Kina producerade mindre kol 2015 är ökad användning av förnybart, kärnkraft och naturgas och att ökningen av elkonsumtionen var lägre än förväntat.

    I USA minskade kolproduktionen med 15 procent år 2015, enligt IEA. Detta är den största minskningen någonsin. Kolproduktionen i USA är lägre än på 30 år. Anledningarna är billig naturgas, billig vindkraft och regler som begränsar utsläppen av kvicksilver och luftföroreningar från kolkraftverk.

    Eftersom världens kolkonsumtion ökat fram till 2015 så är kolkonsumtionen nu ändå väldigt hög jämfört med ett historiskt perspektiv. Kolproduktionen utan lagring (CCS) måste minska dramatiskt efter 2020 och ha upphört vid 2050 för att tvågradersgränsen inte ska passeras, enligt en tidigare rapport från IEA.

    Även för år 2016 ser kolkonsumtionen ut att bli lägre än vad den var 2013 och 2014.

     

     

     

     

     

    Ett rikt odlingslandskap – rikt på vadå?

    Det trettonde svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Ett rikt odlingslandskap. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för målet, men lyckas inte leverera det som behövs för att målet ska uppnås. 

    Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”

    – riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

    Vad handlar målet om?

    Odlingslandskapen i Sverige hyser idag en viktig den av den svenska biologiska mångfalden. För att kunna bevara och stärka det djur- och växtliv krävs ett kraftfullt arbete som fokuserar på hållbarhet och mångfald i landskapet.

    Vad görs?

    Nationellt: Flertalet regionala projekt genomförs årligen, varav en del finansierat genom EU, har hjälpt till att restaurera områden med rik biologisk mångfald på ängs- och betesmarker.

    Programmet för odlad mångfald (POM) har tagit fram en ny nationell strategi för perioden 2016–2020, en strategi som har beslutats av Jordbruksverket. Rådgivningsprogrammet Greppa Näringen handlar om kompetensutveckling och information om hållbara jordbruk.

    För att kunna bevara den biologiska mångfalden krävs ett levande, hållbart jordbruk. Konkurrenskraftsutredningens har tagit fram förslag om en nationell livsmedelsstrategi som man hoppas kan fungera positivt för det svenska jordbruket. Det finns en del ekonomiska styrmedel för att främja att målet kan uppnås, delvis miljöersättningar, det så kallade Gårdsstödet samt inom landsbygdsprogrammet.

    EU: EU-kommissionen jobbar för att reglera innehållet av föroreningar i gödselmedelsförordningen. EU:s förordning om invasiva främmande arter (IAS) är starkt kopplat till detta mål, liksom flera andra, då främmande arter kan slå ut inhemska arter.

    Uppnås målet?

    Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

    – Naturvårdsverket

    Målet uppnås inte och utvecklingen är negativ, framförallt till följd av minskade livsmiljöer för den biologiska mångfald som kräver ängs- och betesmarker, enligt Jordbruksverket.

    Då den biologiska mångfalden i och kring odlingslandskap står för flertalet ekosystemtjänster är det viktigt för både Sveriges ekonomi och tillväxt att den bevaras. Bland annat pollinering, renande av vatten och näringstillförsel till marken kan nämnas.

    Odlingslandskapet fortsätter att minska i omfattning och många av dess naturtyper och arter har inte gynnsam bevarandestatus. 

    – Rapport: Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016

    Många odlingslandskap ligger i närheten av tätorter och är på grund av sina egenskaper ofta attraktiva som byggmark för bostäder och annat. Många av de småskaliga jordbruken läggs dessutom ner runt om i landet, vilket leder till att områden växer igen och arter konkurreras ut.

    Det behövs betesdjur för att markerna ska kunna hållas öppna, likaså behövs ett varierat odlingslandskap som attraherar många olika arter. Idag försvinner många arter från områden till följd av de allt mer hotade miljöerna.

    Bakgrund:

    Det svenska jordbruket med sina odlingslandskap minskar, vilket missgynnar många fåglar, växter, insekter och andra djur. Ängs- och betesmarker kräver betande djur för att hållas öppna och inte växa igen. Konkurrerande arter kan då ta plats och den inhemska biologiska mångfalden minskar. Idag växer många områden igen eller används istället för odling till byggnationer.

    Samtidigt är brukande av odlingslandskap något som kräver mångfald på flera plan. En för ensidig odling på stora ytor kan även det missgynna många arter. Det krävs ett livskraftigt jordbruk som är hållbart ur flera olika synvinklar för att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras.

    Läs tidigare artiklar i serien:

    Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

    Jullyssningen: Sveriges bästa miljöpoddar!

    Less på att se samma gamla julfilmer och lyssna på samma gamla julmusik som varje år? Lugn bara lugn, Supermiljöbloggen kirrar mellandagsunderhållningen: den ultimata podcastlistan! Ta fram podcastappen och börja lyssna med en gång. 

    Supermiljöpodden
    Först och – föga förvånande – allra bäst: vår alldeles egen Supermiljöpodd! Drivs av Ellen Palm och Vera Telemo och släpps i behändiga 20-minutersavsnitt där de senaste miljönyheterna diskuteras. Perfekt om du missat att läsa SMB i veckan och vill uppdatera dig om det senaste!

    Klotet i P1
    Sveriges radios miljösatsning (som rent tekniskt inte är en podcast, men går att hitta där du hittar andra poddar). Du kan räkna med spännande gäster och ett nytt intressant ämne varje avsnitt. Nästa år förlängs dessutom programtiden, det gillar vi.

    Vegopodden
    Mediaprofilen Kitty Jutbring och Vego-chefredaktören (samt före detta receptskapare för SMB) Mattias Kristiansson ger inspiration till grönt och miljövänligt käk på ett roligt vis.

    SvD 2 grader
    Svenska Dagbladets podcastsatsning inför Parismötet förra året håller än. Signum: kunnigt och lättillgängligt.  Hallå, börja spela in nya avsnitt tack!

    Framtidsutsikter
    Helt ny podcast om hur samhället bortom ständig BNP-tillväxt skulle kunna se ut. Det diskuteras bland annat delningsekonomi, självförsörjande och konsumtion. Spännande!

    Hållbarhetspodden
    Känner du en börshaj med gröna intentioner? Här är podden för hen! Veckans Affärer pratar miljö och hållbarhet med fokus på näringslivet.

    Divesteringspodden
    Studenter vid Uppsala universitet diskuterar fenomenet divestering med både aktivister och makthavare. Informativt och peppigt. Go divesting!

    I väntan på festen
    Podcast gjord av ett gäng glada gubbar som vill belysa att omställning inte inte behöver vara något jobbigt. Snackar hållbar utveckling med gäster som Alexander Bard och Gunhild Stordalen. Vad Supermiljöbloggen vet så har I väntan på festen inte släppt några nya avsnitt på ett tag, så man får helt enkelt lyssna om de nio avsnitt som redan finns i väntan på podden. 

    SMB:s julkalender- Hållbara nyårslöften

    Ring klocka ring
    ett nytt år med löftet att ge det hållbara livet ett uppsving

    Källsortera mer och på resurserna spara
    det kan du, jag och vem som helst klara
    när målet är att bli mer hållbara

    När du nytt i garderoben vill ha
    är second hand och klädbyten alternativ som är bra

    Testa att låta bilen stå
    vår jord blir mycket gladare då
    Även buss, cykel och tåg kan ta dig dit du vill
    och ditt ekologiska fotavtryck blir mindre därtill

    När det kommer till mat
    försök äta mer av sånt som inte skadar vårt klimat
    Välj mer vegetariskt och eko
    om du mot miljön vill vara reko

    Tänk också på att minska ditt svinn
    snällt mot både plånbok och planet
    win-win

    Plast är kasst så när du till affären ska gå
    tänk på att ta med dig tygpåsen då

    Allas bidrag är viktiga
    det finns inte längre tid att vara lata och oförsiktiga
    För en bättre framtid vi måste slåss
    kommande generationer räknar med oss

    Det är inte för sent att vända skutan
    om vi gamla ovanor kan vara förutan

    God jul och gott nytt supermiljöår
    önskar vi på bloggen

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.