Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Effektivare jordbruk kan spara natur

    Ökningen av jordbruksmark är en av de största orsakerna till förlust av biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser i tropiska länder. Att öka skördarna på redan existerande jordbruksmark har visat sig vara ett bra incitament för att spara land för vild natur.

    Att besluta om att skydda land från exploatering, införa ekonomiska incitament, öka skördarna genom bättre teknik och mer kunskap samt olika former av certifiering kan alla vara sätt att spara land och natur på, enligt en rapport. I de tropiska länderna kan det vara bättre för den biologiska mångfalden att spara land genom att öka skördarna på redan befintlig jordbruksmark, istället för att bedriva ett mer miljövänligt jordbruk på en större landyta.

    Exempel på hur ökade skördar kan skapa incitament för att gynna biologisk mångfald är att avskogningen i den filippinska provinsen Palawan halverades när jordbruket effektiviserades genom gödsling och konstbevattning. Ett annat exempel är att herdar i en dal i indiska Himalaya fick ekonomisk och teknisk hjälp för att kunna minska förlusterna av boskapsdjur till snöleoparder, i utbyte mot att herdarna sparade land som vilda bytesdjur till snöleoparden kunde leva på.

    Men ett effektivare jordbruk måste ske på rätt sätt så att inte vatten, jord och luftkvalitén försämras, skriver forskarna.

    Skogsstyrelsen får ny generaldirektör – som menar att generationsmålet Levande skogar inte kan nås

    Samtidigt är det just Skogsstyrelsens uppgift att verka för att målet nås.

    På en pressträff under torsdagen meddelade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) att regeringen utnämnt Herman Sundqvist till ny generaldirektör och chef för Skogsstyrelsen. Herman Sundqvist kommer närmast från Sveaskog där han varit skogschef.

    En av de uppgifter som nu hamnar på den nya generaldirektörens bord är arbetet med miljömålet Levande skogar. På myndighetens hemsida kan man läsa:

    Skogsstyrelsen har till uppgift att verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Denna uppgift genomsyrar i stort sett hela Skogsstyrelsens verksamhet.

    Men Skogsstyrelsen konstaterar också att målen just nu inte ser ut att nås:

    Levande skogar är ett av de mål som inte kommer att nås med dagens förutsättningar. I korthet visar utvärderingen att befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder inte räcker till för att nå miljökvalitetsmålet till år 2020.

    För den som följt Herman Sundqvists blogg står det klart att regeringen nu har tillsatt en generaldirektör som menar att att Levande skogar handlar om ”ouppnåeliga visioner” där målet inte ens kan nås. Bland annat går det att läsa i ett inlägg från i januari förra året:

    Med de kriterier som satts upp för generationsmålet Levande skogar KAN det inte nås till år 2020 om så allt skogsbruk upphör. Inte ens om all mänsklig verksamhet i Sverige upphör nås målet. Vem bryr sig i förlängningen om ett sådant mål?

    I en debattartikel på Altinget utvecklar Herman Sundqvist resonemanget:

    [D]en främsta anledningen till att målet inte nås till år 2020 även om skogsbruket upphör, är att tiden är kort och att det ofta saknas kunskap – eller intresse – av att bedöma vilken effekt de naturvårdsinsatser som har gjorts och görs kommer att få i framtiden.

    När Herman Sundqvist förra året skrev ett inlägg om Skogsstyrelsens fördjupade utvärdering av miljömålet Levande skogar ger han också en rejäl känga till miljörörelsen, särskilt då Naturskyddsföreningen. I sitt remissvar (pdf) skriver föreningen bland annat att man inte delar Skogsstyrelsens bedömning att utvecklingen av miljötillståndet är neutral, utan att det i stället ”givet den pågående fragmenteringen av värdefulla skogsområden, habitatförlust, hög skadefrekvens på hänsynskrävande biotoper m.m. borde utvecklingen snarare bedömas vara negativ”. Något Herman Sundqvist kommenterar på följande sätt:

    Innehållet i olika organisationers remissvar är som regel förutsägbara och så är det även denna gång. Till exempel är SNF kritiska till och ifrågasätter nästan undantagslöst när Skogsstyrelsen ger positiva beskrivningar av hur miljötillståndet i skogen utvecklas. Det är inte konstigt eftersom uppfattningar om ouppnådda miljömål, behov av ytterligare skydd, missvisande underlag  etc är själva grunden för att motivera deras verksamhet. Om SNF ansåg att allt vore frid och fröjd i skogen så skulle medlemsantalet sannolikt inte öka.

    Herman Sundqvist skriver i ett inlägg att han ”vill se en rejäl utvärdering av miljömålskonceptet”.

     

    Luftföroreningar dödar 5,5 miljoner människor årligen

    Cirka 5,5 miljoner människor dör årligen på grund av luftföroreningar. Mer än hälften av dessa dödsfall sker i Kina och Indien.

    I Kina orsakar luftföroreningar från kolkraft cirka 366 000 dödsfall årligen, därmed den största orsaken till dödsfall på grund av luftföroreningar i Kina. I Indien är förbränning av trä och gödsel för matlagning och uppvärmning en stor orsak. Med nuvarande utveckling väntas också de årliga dödstalen att stiga, enligt ny forskning.

    Detta gör att luftföroreningar är den näst största orsaken till förtida dödsfall globalt, endast rökning dödar fler människor. Men luftföroreningar är inte endast ett problem för Asien. I Europa dödar luftföroreningar över 200 000 människor per år, men dödsantalet på grund av luftföreningar minskar både i Europa och USA.

    Men det görs ändå saker, som en kamp mot det här kommer Kina att stänga 1000 kolgruvor i år.

    Mindre skördar, men miljövänligare odlingar och hälsosammare mat med eko

    En ekologisk odling är miljövänligare och innehåller mer näring än en icke-ekologisk odling. Dessutom innebär det ekologiska att bönder i fattigare länder slipper utsättas för farliga bekämpningsmedel och kemikalier. Nedsidan är att ekologiskt jordbruk generellt ger mindre skördar, vilket innebär att det krävs mer odlingsyta för att odla samma mängd mat.

    Rapporten är en sammanfattning av 40 års forskning och hundratals rapporter om ekologiskt jordbruk.

    Miljö och produktion

    Kvaliteten på jorden är bättre och den biologiska mångfalden är större i en eko-odling. Att det inte används syntetiska bekämpningsmedel i ekologisk odling gör att riskerna för föroreningar i grund och ytvatten är lägre, och eko-odlingen är dessutom energieffektivare. Därför är ekologiska odlingar bättre per odlingsyta för klimatet och för att undvika övergödning.

    Men generellt sett ger ekologiska odlingar 8-25 procent mindre skördar. Detta varierar dock beroende på växt och klimat. En intressant sak är att när det är torka så ger ekologiskt jordbruk till och mer större skördar än icke-ekologisk jordbruk, vilket beror på att marken är bättre på att hålla vatten när det odlas ekologiskt. Det gör att eko kan bli ännu viktigare i framtiden, eftersom klimatförändringarna kommer att leda till mer torka.

    Skördarna från ekologiskt jordbruk kan öka om det kombineras med agro-ekologiskt jordbruk. Agro-ekologiskt jordbruk definieras av Naturskyddsföreningen som ”ett sätt att odla, planera och driva lantbruk som bygger på lokala förutsättningar, kretsloppstänkande och biologisk mångfald” och samtidigt ”inte helt behöver utesluta användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.”

    Men då det ekologiska jordbruket ger mindre skördar och kräver mer odlingsyta för att odla samma mängd mat, släpper ekologiskt jordbruk ut mer nitrat och lustgas per producerad växt. Nitrat bidrar till övergödning och lustgas bidrar till växthuseffekten.

    Hälsa 

    Ekologisk mat är näringsrikare och innehåller exempelvis mer anti-oxidanter, vitamin C och Omega-3 och dessutom ger ekologiskt  mycket lägre halter av bekämpningsmedel i urin hos barn, jämfört med barn som inte äter ekologiskt. Men forskarna vet inte riktigt hur hälsan påverkas av bekämpningsmedel.

    Ekologisk odling gör att bönder i fattigare länder slipper utsättas för farliga bekämpningsmedel och kemikalier och leder dessutom till säkrare matförsörjning eftersom det har en större mångfald av grödor och boskapsdjur.

    Sammanfattning

    Forskarna påpekar att det är viktigt att komma ihåg att världen idag producerar tillräckligt mycket mat för att försörja alla människor. Det är också viktigt att räkna med kostnaderna i form av minskad mångfald och förlust av ekosystemtjänster som konventionell odling medför.

    Trots att ekologisk odling generellt kräver mer mark så är rapportförfattarnas bedömning att ekologiskt ändå är miljövänligare. De skriver i slutet på rapporten att ekologiskt har en viktig roll att spela, men att inget jordbrukssystem ensamt kan försörja planeten.

     

    Supermiljöpodden #7 – Hållbara transporter

    Detta är det andra avsnittet i en serie på tre delar där Supermiljöpodden fokuserar på de största källorna till globala växthusgasutsläpp: el-produktion, transport och jordbruk. Temat för detta avsnitt är alltså hållbara transporter och vilka fysiska, tekniska och politiska förutsättningar som behövs för att uppnå det. Dessutom diskuterar Vera och Ellen industrins framtid i Europa, solceller på vatten och att ytterligare ett svenskt lärosäte valt att divestera från fossila bränslen.


    Tidigare avsnitt:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

    Svenskt företag sprider ljus helt utan elektricitet

    Genom att fånga in naturligt solljus och sedan sprida det inne i byggnader har det svenska företaget Parans lyckats skapa en möjlighet att dra ner på användandet av artificiell belysning, utan att påverka inomhusmiljön.

    Företaget har erbjudit solljusspridning sedan 2002 och nu i mars lanserar de sitt effektivaste system hittills. Med hjälp av den nya tekniken, SP4, kommer solljus att kunna transporteras upp till 100 meter genom byggnader. Detta motsvarar cirka 30 våningar ner från taket.

    Det naturliga solljuset leds runt med hjälp av solfångare och fiberoptik. Systemet sänker behovet av artificiell belysning och på så vis sänks även miljömässiga och ekonomiska kostnader för elgenerering. Det naturliga ljuset kan också lysa upp tillvaron för de människor som vistas större delen av dagen inomhus.

    Företaget har hittills installerat sitt system i länder som Frankrike, Japan, Spanien och Sverige.

    Trafikverket publicerar ”stoppad klimatrapport”

    Gjordes offentlig i dag, strax innan det att aktivister från bland annat Jordens vänner besökte myndighetens huvudkontor i Stockholm för att kräva att få ta del av materialet.

    Det har varit många turer kring ett så kallat ”klimatunderlag” som Trafikverket tog fram förra året. Underlaget hörde till en större rapport, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029, som överlämnades till regeringen i november. Men bara några veckor efter överlämnandet kunde Sveriges radios Ekot avslöja att det alltså fanns ett tillhörande klimatunderlag som inte skulle bli offentligt. Under rubriken ”Trafikverket stoppade klimatrapport” gick det då att läsa:

    Nästa år ska regeringen lägga fram en infrastrukturproposition för perioden 2018-2029. Den kan ha stor betydelse för om Sverige ska nå sitt klimatmål för transportsektorn till 2030. Målet är en fossiloberoende fordonsflotta.
    Trafikverket står för det viktigaste underlaget till propositionen och tanken var att myndigheten skulle skicka med en drygt 120 sidor lång klimatrapport till politikerna.
    Men rapporten stoppades av Trafikverkets ledning när det övriga underlaget publicerades i slutet på november, uppger flera oberoende källor till Ekot. Det framgår också av mejl som Ekot tagit del av. (…)
    I den stoppade klimatrapporten är slutsatsen att bil- och lastbilstrafiken måste minska kraftigt för att nå målet till 2030, vilket skulle kunna kräva obekväma politiska beslut.

    En tjänsteman på myndigheten som inte ville framträda med namn kommenterade det så här till Ekot:

    – Man vågar inte ta itu med det. Det skulle rucka världsbilden för både politiker och tjänstemän på alla nivåer.

    Inslaget resulterade bland annat i en skriftlig riksdagsfråga från Emma Wallrup (V) till infrastrukturminister Anna Johansson (S), som den 8 januari svarade att det inte finns anledning att vidta någon åtgärd i frågan eftersom Trafikverket avser att färdigställa och publicera rapporten.

    Veckorna gick dock, och precis en månad senare krävde flera miljöorganisationer, bland annat Jordens vänner, Nätverket stoppa förbifarten och Klimataktion i Stockholm, i en debattartikel i Dagens ETC att materialet skulle bli offentligt. Ytterligare drygt två veckor senare – i dag – begav sig ett tiotal aktivister till Trafikverkets kontor i Stockholm för att, som man förvarnat om på Facebook, ”fråga runt om någon har sett rapporten och leta runt på kontoret för att se var den kan ha gömt sig”.

    Supermiljöbloggen hängde med, och i entrén möttes vi och aktivisterna av två representanter från myndigheten – som dessutom hade kopior av klimatunderlaget med sig.

    För från och med i dag, alltså bara någon timme innan det att aktivisterna dök upp, är underlaget nämligen offentligt, och på sin hemsida beskriver Trafikverket materialet så här:

    Analysen har gjorts genom metoden back casting, där man utgår från prognoser för att ta reda på hur stort gapet är och vad som krävs med dagens kunskap och teknik för att nå målet för Nettonollutsläpp år 2050. Det ger kunskap att använda till framtida planering av transportsystemet.

    I själva underlaget, som går under namnet Styrmedel och åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser – med fokus på transportinfrastrukturen (pdf), beskriver Trafikverket ett klimatscenario som innehåller ”åtgärder som gör det möjligt att nå Trafikverkets tolkning av en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och nollutsläpp av växthusgaser till 2050”.

    Det handlar helt enkelt om ett antal kritiska faktorer som måste till, inom samhällsplanering och överflyttning, inom energieffektivisering av vägfordon och deras användning, samt inom energiförsörjning av vägfordon. Trafikverket sammanfattar det så här:

    Om transportsektorn ska nå energi- och klimatmål krävs nya och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel. Det kommer inte att räcka med effektivare fordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi och elektrifiering av vägtransporter. Det kommer även att krävas en förändrad inriktning när det gäller att utveckla samhälle och infrastruktur, det vill säga ett mer transportsnålt samhälle. Den egna bilen behöver få en minskad roll som transportmedel, och tillgängligheten behöver i större utsträckning lösas genom effektiv kollektivtrafik och förbättrade möjligheter att gå och cykla. Där det är möjligt behöver också inrikes och kortare utrikesresor flyttas från flyg till järnväg. Dessutom behöver logistiken förbättras och alla trafikslag utnyttjas på ett bättre sätt tillsammans så att lastbilstrafiken inte ökar. Ett sådant sätt att minska trafikens klimatbelastning bidrar också positivt till många andra miljö- och samhällsmål.

     

    Musikhjälpen 2015 – hit går pengarna

    Musikhjälpen 2015, med temat ”Ingen ska behöva fly undan klimatet”, drog in 31 miljoner kronor. Här kommer listan på vart pengarna hittills har gått.

    Gina Dirawi, Kodjo Akolor och Linnea Henriksson sände i december 2015 musihjälpen från glasburen i Linköping och engagemangen och insamlingarna nådde nya rekord. I måndags presenterade Sveriges radio vilka projekt som hittills beviljats resurser. Listan ser ut som följer:

    • Afrikagrupperna – Moçambique Använda odlingsmetoder som bättre skyddar skördar från extrema väderförhållanden. 625 000 kr
    • Svalorna Latinamerika – Peru Landsbygdsutvecklingsprogram, skapa hållbar utveckling och hantera följderna av klimatförändringar. 278 780 kr
    • Vi-skogen – Rwanda/Uganda Utbildning i klimatsmart jordbruk: minska jorderosion, öka trädplantering etc. 1 500 000 kr
    • Action Aid –  Bangladesh Omställning till klimatsmart och diversifierat hållbart jordbruk för ökad motståndskraft med stöd från lokala myndigheter. 600 000 kr
    • Barnfonden – Kambodja Utbildning av skolbarn/unga/lärare i hur man agerar vid klimathändelser, installera varningssystem i de mest utsatta byarna. 1 000 000 kr
    • Erikshjälpen – Bangladesh Minska utsatthet vid naturhändelser, riskbedömning, utbildning samt översvämningssäkra 20 byggnader med pelare. 1 833 199 kr
    • We Effect – Guatemala/Honduras Livsmedelssäkring och hantering av de sociala följderna av torka och klimatförändringar. 2 000 000 kr
    • Diakonia –  Burkina Faso Stärka fyra samhällen i Sahelområdet mot klimatpåverkan. 2 295 275 kr
    • Yennenga Progress – Burkina Faso Information via SMS om förväntad nederbörd och andra väderleksförhållanden till jordbrukare. 360 000 kr
    • Svenska kyrkan – Vanuatu Stärka det lokala samhällets kapacitet att hantera risker vid naturkatastrofer genom utbildning. 2 000 000 kr
    • Röda Korset – Bangladesh Stärka kapaciteten hos de lokala samhällena att bedöma och hantera risker vid katastrofer. 3 000 000 kr
    • Plan, Haiti Stärka kapaciteten hos skolbarn/föräldrar/skolor att förbereda sig för naturrelaterade händelser, varningssystem, skydda utsatta barn vid naturhändelser. 2 000 000 kr

    Hög femma till alla inblandade!

     

    Projektet som skulle rena Rios smutsiga OS-vatten har fått finansieringsproblem

    Planerna om Rios vattensanering går tämligen knackigt  i landets djupaste lågkonjuktur på årtionden, rapporterar The Guardian.

    Rios tidigare löften om investeringar i vattensanering har ännu inte uppfyllts. I ett försök att sätta bollen i rullning presenterade en sammanslutning av företag, NGO:s, och den nederländska regeringen åtgärdsförslag för att rädda Rio de Janeiros förorenade vatten.

    De hundratals ton skräp som årligen flyter in i Guanabara bay är inget nytt problem ur miljösynpunkt, men med ett stundande OS har oroade simmare och seglare kastat nytt ljus på frågan. Trots detta verkar nu planen att rena OS-vattnet fallera till följd av Brasiliens ekonomiska kris.

    De presenterade förslagen var bland annat att installera tillfälliga reningsverk och att rena vatten med hjälp av konstruerade våtmarker. Problemet är pengar.

    Brasilien är drabbat av den värsta lågkonjukturen på årtionden och Rios regering, som ansvarar för saneringen av Guanabaraviken, kämpar utan större resultat. Som påföljd söker nu den ideella organisationen Plastic Soup Foundation privata medel för att genomföra saneringsprojektet. Tillsammans med lokala designers och WWF driver Plastic Soup Foundation också ett kostnadseffektivt arbete för att hjälpa stadens skräpplockare att återanvända upplockat plastavfall.

    Vi får helt enkelt se hur vattnet ser ut när OS drar igång den femte augusti.

    Åtgärder mot försurning ger resultat

    Under 40 år har svenska vattendrag kalkats för att motverka försurning. Med surare vatten sker en minskad biologisk mångfald, förändrade ekosystem och större exponering för vissa tungmetaller och gifter.

    5 miljoner ton kalk har spridits i de svenska vattendragen de senaste fyrtio åren. Nu kommer den första nationella rapporten baserat på trettio års miljödata över åtgärderna som använts för att öka pH-värdet i försurade vattendrag. Rapporten är ett samarbete mellan Havs- och Vattenmyndigheten och SLU.

    Studien visar att åtgärderna har gett positiva resultat för den biologiska mångfalden. Fler fiskarter och fler fiskar av varje art hittas i de kalkade områdena jämfört med okalkade.

    Studien är unik då den omfattar ett oerhört stort material från hela landet och en så lång, sammanhängande period, säger Erik Degerman på SLU, en av de tre forskare som gjort studien.

    Försurning sker bland annat på grund av fossila utsläpp. Svavel och kväve reagerar med vatten och syre i atmosfären och bildar surt regn. Det sura regnet faller ner över mark och vattendrag och ger lägre pH-värden.

    Tyvärr sker inte återhämtningen över en natt. Mellan 10-20 år räknar man med att det tar för ett vattendrag att återställas till statusen som var innan försurning.

    Det är väldigt positivt att se att kalkningen ger så bra resultat på fiskfaunan. Båda studierna hjälper oss i arbetet med att ta fram en ny vägledning för länsstyrelser och kommuner, säger Ingemar Abrahamsson.

    Dock är åtgärder som används för att rädda miljön och naturen inte alltid enbart positiva. Kalken som används för att minska försurningen kommer någonstans ifrån och kalkbrott kan ge stora konsekvenser på framförallt lokala naturvärden. Det viktigaste är alltså att ta itu med bakgrunden till försurningen, vilket är förbränningen av fossila resurser.

    Havsnivåerna stiger snabbare än de gjort på 2800 år

    Forskare har satt tänderna i havsnivådata som spänner över närmare tre millenier. Resultatet: Dagens havsnivåer stiger snabbare än de gjort på 2800 år.

    En ny studie har kartlagt förändringar i havsnivåer runt om i världen och visar att dagens hav stiger med en brådskande hastighet utan motstycke. Stigningen är ett resultat av användandet av fossila bränslen.

    Innan industrialiseringen gasade igång kunde den snabbaste havsnivåstigningen uppmätas till 3-4 cm per århundrade. Men under 1900-talet steg världens havsnivåer med hela 14 cm. Forskningen visar att denna siffra kan komma att landa på 131 cm till 2100 om utsläppen får fortsätta obehindrat.

    Kopplingen mellan stigande havsnivåer och naturkatastrofer har redan gjort sig känd världen om, och studiens författare varnar för att en okontrollerad ökning skulle leda till ännu fler stormar och översvämningar.

    Europas största flytande solkraftverk byggs i London

    De flytande solpanelerna kommer att skvalpa runt på en vattenreservoar strax utanför den brittiska huvudstaden. Totalt kommer anläggningen kunna generera 6,3 megawatt.

    Solkraftverket kommer att bestå av över 23000 solpaneler, täcka 10 procent av reservoarens yta och är planerat att vara färdigt i slutet av mars. Syftet med projektet är att låta de resulterande 6,3 megawatten hålla igång ett närliggande vattenreningsverk tillhörande Thames Water, Storbritanniens största vattenleverantör.

    Flytande solkraftverk är ett effektivt sätt att generera förnybar energi i områden där obebyggd mark varken räcker eller blir över. Förespråkare för metoden menar också att det kan minska avdunstningen från vattenreservoarer och samtidigt förbättra solpanelernas kapacitet med hjälp av det kylande vattnet.

    200 kommuner anmälda till skräpplockarkampanj: ”Kom igen ni andra 90!”

    Stort intresse för Håll Sverige Rents kampanj ”Vi håller rent” som nu drar igång. 

    I förra veckan öppnade anmälan till Sveriges största aktion mot nedskräpning. Det är Håll Sverige Rent som ligger bakom kampanjen och som skriver på sin sajt:

    Alla kan vara med, oavsett hur gammal du är eller var du bor. Konceptet är enkelt – det handlar om att få bort skräpet från en plats du tycker om. Plocka upp fimparna vid busshållplatsen där du väntar varje morgon, ta med hela orienteringsklubben ut på skräpjakt i skogen eller ordna skräpplockning och knytis med alla barn och deras föräldrar på förskolan.

    Intresset har hittills varit stort, inte minst från många av landets kommuner som deltar i kampanjen och bland annat kommer dela ut skräpplockningsmaterial till de invånare i kommunen som vill vara med, något som sker från april och framåt. På Twitter skriver Håll Sverige Rent:

    Redan 200 kommuner anmälda till vår skräpplockarkampanj ! Kom igen ni andra 90!

    Här kan du kolla vilka kommuner som hittills meddelat sin medverkan, och här kan du själv anmäla dig. I skrivande stund är 64 191 personer anmälda.

    Råstasjön skyddas – i alla fall tills vidare

    Solna kommun har velat bygga bostäder vid sjön, men Mark- och miljööverdomstolen menar att detaljplanen strider mot strandskyddet.

    – Jag är mycket lättad över domstolens beslut. Inventeringar vid sjön visar ju att det finns fler än 190 fågelarter och 340 växtarter. En stor del av sjöns mångfald skulle inte ha klarat sig på ett mycket mindre område, säger Florian Reitmann, ordförande i Naturskyddsföreningen i Solna-Sundbyberg, i ett pressmeddelande.

    Supermiljöbloggen har flera gånger skrivit om planerna på att bygga bostäder vid Råstasjön i Solna. Tidigare har länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen godkänt den detaljplan som funnits, men Mark- och miljööverdomstolen är av en annan uppfattning, och skriver i ett pressmeddelande:

    Detaljplanen antogs av Solna kommun i juni 2014. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra 600-700 lägenheter med ett visst inslag av andra lokaler samt att länka samman Arenastaden med omgivningen och säkerställa tillgängligheten till Råstasjön. En del av den föreslagna bebyggelsen ligger inom strandskyddat område och kommunen hade upphävt strandskyddet inom detta område.

    Efter att länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen godtagit detaljplanen överklagades denna till Mark- och miljööverdomstolen av Hyresgästföreningen, Världsnaturfonden samt Naturskyddsföreningarna i Stockholms län och Solna-Sundbyberg. Föreningarna ansåg bl.a. att planen strider mot strandskyddsbestämmelserna.

    Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det område inom detaljplanen där strandskyddet upphävs inte tagits i anspråk på ett sätt som medför att området saknar betydelse för strandskyddets syften. Visserligen avser detaljplanen att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Det har dock inte visats att det saknas möjligheter att tillgodose detta intresse utanför strandskyddat område. Mot den bakgrunden finns det inte förutsättningar att upphäva strandskyddet inom planområdet. Mark- och miljööverdomstolen har därför upphävt detaljplanen.

    SVT Nyheter Stockholm skriver att beslutet går att överklaga, och att det då blir Högsta domstolen som avgör om ärendet ska tas upp på nytt.

    Tasman Metal förlorar brytningstillstånd i Norra Kärr

    Högsta förvaltningsdomstolen drar in Tasman Metals gruvtillstånd i Norra Kärr. Anledningen är att gruvan anses innebära för stora risker för områdets känsliga natur.

    Kampen om de Östra Vätternbranterna och Vätterns vatten har pågått sedan 2009, då kanadensiska Tasman Metal fick sin första bearbetningskoncession för att utvinna sällsynta jordartsmetaller i det natursköna Yttergränna. Gruvan skulle ligga nära flera Natura 2000-områden, och befarades hota Vätterns vatten – en mycket viktig färskvattenstäkt. Domstolens beslut att dra in gruvtillståndet hänvisas till att det saknas information om hur alla kringanläggningar, såsom klarningsdammar och sandmagasin, kommer att påverka miljön.

    För Naturskyddsföreningen i Jönköpings län, en av flera aktörer som har överklagat gruvtillståndet, är beslutet glädjande:

    — Vi är överlyckliga, det är helt fantastiskt! Det är ett helt fantastiskt beslut i och med att de underkänner två regeringars beslut, säger vice ordförande Märta Swärd till Jönköpings-Posten.

    Swärd hoppas att beslutet kommer att vara vägledande för framtida beslutsprocesser, och att det i framtiden kommer att bli svårare att bryta mineral i känslig natur.

    Hon får medhåll av miljöjuristen Gunilla Högberg Björck, som har hjälpt till med överklagandet:

    — Jag måste säga att det är väldigt glädjande. Det stärker skyddet av Natura 2000-områden i Sverige. Det är ett viktigt prejudikat, inte bara för Tasman Metals.

    Supermiljöbloggen följde kampen i Gränna på nära håll under hösten. Den första delen i det tvådelade reportaget handlar om närheten till den känsliga sjön Vättern och vår framtida vattensäkerhet. Den andra delen handlar om de sällsynta jordartsmetallerna och vad de används till.

    Frågan är ännu inte helt avgjord. Tasman Metal kan välja att ansöka om tillstånd på nytt, men även om de låter bli så kommer Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller fortsätta att vara av stort politiskt och ekonomiskt intresse.

    Kinas plan för 2016: stänga 1 000 kolgruvor

    Landet har en överkapacitet av kol. 

    I Kina planerar myndigheterna för att stänga ned fler än 1 000 kolgruvor under året. Det handlar om en samlad produktionskapacitet på 60 miljoner ton, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

    China is the world’s top coal consumer but demand has been on the wane as economic growth slows and the country shifts away from fossil fuels in order to curb pollution.

    Kina har sedan tidigare gjort klart att inga tillstånd ska ges för att öppna nya kolgruvor de kommande tre åren.

    Pakistans parlament först i världen att drivas helt med solel

    Åtgärden beräknas spara landet en miljon dollar i energikostnader årligen. 

    I Islamabad ligger Pakistans parlament, officiellt känt som Majlis-e-Shoora. Tidningen The Independent rapporterar att parlamentet är det första i världen att helt drivas med hjälp av solceller.

    Now complete, it produces 80 megawatts of electricity, 62 of which are consumed by the national assembly with the remainder going to the national grid.

    Enligt tidningen ska planerna ha presenterats 2014. Då gjorde den kinesiska regeringen klart att man som ett tecken på vänskap skulle finansiera bygget, som ska ha kostat runt 53 miljoner amerikanska dollar.

    Sajten PV Magazine skriver:

    It is estimated that the parliament house will save around $1 million per year in energy bills following the completion of the PV project. It is the first parliament building in the world to become 100% solar-powered.

    Fem länder dumpar mer plast än resten av världen tillsammans

    Det är Ocean Conservancy som i en rapport hävdar att Kina, Filippinerna, Indonesien, Thailand och Vietnam är ansvariga för 60 procent av all plast som hamnar i haven. 

    Varje år hamnar minst 8 miljoner ton plast i haven, vilket motsvarar en sopbilslast i minuten, och det uppskattas att det redan idag finns runt 150 miljoner ton plast i haven. Enligt Ocean Conservancy ser vi endast 5 procent av all plast i haven, den största delen – 95 procent – ligger under vattenytan.

    Enligt rapporten är det endast runt 40 procent av alla sopor, i de ovan listade länderna, som samlas in korrekt. Soporna hamnar ofta vid kommunala soptippar där lösa bitar sveps med av vind och vatten och hamnar i haven. Enligt Ocean Conservancy sätts soptipparna ibland medvetet upp i närheten av haven då avfallet i viss mån, genom regn och vind, kommer föras ut i havet och därmed frigöra plats för ytterligare avfall på soptippen.

    Varför de asiatiska länderna ligger bakom så stor del av plasten som hamnar i haven tros bland annat bero på att konsumtionen av varor ökar i de listade länderna i takt med att ländernas ekonomier växer – vilket i sin tur leder till ökat avfall. Bristfällig lagstiftning gällande avfallshanteringen tros också vara en bidragande faktor.

    Enligt en rapport från Ellen Macarthur Foundation kommer det år 2025 gå ett ton plast per tre ton fisk, och 2050 väntas plasten ha passerat fisken i vikt om vi inte gör något åt situationen.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.