Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Forskare: ”Vi kan äta mycket kött och ändå nå klimatmålen”

    Vi behöver äta mindre nötkött, ost och mjölkprodukter samt förbättra jordbrukstekniken för att nå klimatmålen. Generellt minskad köttkonsumtion och närproducerad mat är dock ingen nödvändighet. Det skriver forskarna David Bryngelsson och Stefan Wirsenius från Chalmers.

    Utsläppen av växthusgaser som orsakas av svensk matkonsumtion är idag lika stora som utsläppen från svenska vägtransporter. För att nå EUs och Sveriges klimatmål, och i slutändan undvika allvarliga klimatförändringar, måste dessa utsläpp minskas kraftigt. För maten och jordbrukets del handlar det om en minskning med minst tre fjärdedelar till år 2050. I en ny forskningsstudie visar vi att detta är fullt möjligt, genom en kombination av förbättrad teknik i jordbruket och minskad nötkötts- och mjölkkonsumtion. Men till skillnad från vad som ofta sägs måste vi inte minska vårt köttätande överlag för att nå klimatmålen. Vi kan till och med öka köttkonsumtionen, och ändå nå klimatmålen – så länge vi undviker det mest klimatskadliga köttet, nötkött och lamm.

    Vi har identifierat tre åtgärder som avgörande för att uppnå klimatmålen för mat och jordbruk:

    1. Förbättrad teknik i jordbruket. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen genom effektivare produktion och förbättrad teknik på svenska gårdar. Till exempel skulle utsläppen från stallgödsel drastiskt kunna minskas med ny teknik.
    Även utsläppen från åkrar och kor kan minskas, men en del av dessa tekniker är ännu obeprövade och effekterna osäkra. Förutsatt en mycket gynnsam utveckling och spridning av utsläppsminskande teknik bedömer vi sammantaget att utsläppen skulle kunna halveras till år 2050. Detta är en mer optimistisk uppskattning än många andra studier, men är troligtvis möjligt. För att detta ska bli verklighet krävs dock en betydligt ambitiösare klimatpolitik för jordbruket, och ökat stöd för utveckling och användning av ny teknik.

    2. Kraftigt minskad konsumtion av nötkött. Även vid optimistiska antaganden om framtida teknikutveckling kommer vi att vara långt ifrån att nå klimatmålen. Dietförändringar till mindre klimatpåverkande mat kommer därför troligen vara oundvikliga om målen ska nås. Kött från idisslare, som nötkött, är det i särklass mest klimatskadliga köttet, och mycket stora utsläppsminskningar kan erhållas genom att äta annat kött: Produktion av ett kilo nötköttsprotein leder till utsläpp av motsvarande cirka 200 kilo koldioxid, medan ett kilo kycklingprotein bara ger upphov till omkring 10 kilo. Genom att byta ut nötkött mot kyckling kan vi alltså minska utsläppen med 95 procent.

    3. Minskad konsumtion av ost och andra mjölkprodukter. Svenskars konsumtion av ost, fil och andra mjölkprodukter är bland den högsta i världen, och orsakar mer än dubbelt så stor klimatpåverkan jämfört med vår fläskkött- och kycklingkonsumtion. Produktion av ett kilo mjölk- eller ostprotein orsakar utsläpp motsvarande 40 kilo koldioxid, vilket är fem till tio gånger mer än utsläppen från vegetabiliska alternativ, som till exempel havredryck. Genom att ersätta mjölkprodukter med kyckling, ägg och vegetabiliska alternativ kan utsläppen kraftigt minskas.

    Utslapp protein
    Foto: (C) forskningsstudien. Utsläppen måste minska till mellan 300 och 500 kg koldioxidekvivalenter per person och år om matens klimatmål ska nås.
    Utslapp kost
    Foto: (C) Forskningsstudien. Utsläppen måste minska till mellan 300 och 500 kg koldioxidekvivalenter per person och år om matens klimatmål ska nås.

    Enligt vår bedömning är dessa tre åtgärder nödvändiga för att matsektorn och jordbruket ska ta sin del av ansvaret för att undvika allvarliga klimatförändringar. Men de är också tillräckliga. I svensk debatt framställs ofta många andra åtgärder som nödvändiga för att lösa matens klimatproblem. Vi menar att flertalet sådana påståenden är starkt överdrivna, eller rent av felaktiga. Följande är några exempel:

    ”Minska köttkonsumtionen”. Minskad köttkonsumtion nämns ofta som väsentligt för att lösa matens klimatproblem. Det är givetvis bra för klimatet att minska köttätandet. Men vilket slags kött vi äter är avgörande: Om vi inte minskar konsumtionen av det mest klimatskadliga köttet, nötkött och lamm, är effekten liten i förhållande till vad som krävs för att nå klimatmålen. Det minst klimatskadliga köttet, kyckling, har så låg klimatpåverkan att det inte ens vid en kraftigt ökad konsumtionsnivå är något klimatproblem.

    ”Minska matsvinnet”. En betydande andel av den mat som produceras går till spillo och slängs, och att minska detta svinn är självklart bra av många skäl, inklusive för klimatet. Men svinnet av de matvaror som har störst betydelse för de totala utsläppen – som kött- och mjölkprodukter – är relativt litet. Därför är den möjliga effekten av minskat matsvinn mycket liten jämfört med vad som krävs för att nå klimatmålen: Även om vi skulle halvera matsvinnet, vilket vore en ambitiös målsättning, skulle utsläppen inte minska med mer än ungefär fem procent.

    ”Välj närproducerad mat”. En bland många djupt rotad uppfattning är att koldioxidutsläppen från transporter är matens stora klimatproblem, och det därför är en viktig del av lösningen att välja närproducerad mat. Detta är en stor överdrift. För flertalet matvaror utgör utsläppen från transporter mindre än några procent av produktionens totala utsläpp av växthusgaser. Men det finns viktiga undantag: Varor som transporteras med flyg till Sverige, som till exempel en del färska grönsaker och frukter, är mycket klimatskadliga på grund av de stora utsläppen från flygtransporten.

    ”Välj ekologisk mat”. Många väljer ekologisk mat för att bidra till en bättre miljö och djurvälfärd. Men matvaror som klassificeras som ekologiska har generellt inte lägre klimatpåverkan än konventionellt producerade alternativ. Så kallat naturbeteskött, till exempel, är ungefär lika skadligt för klimatet som nötkött från konventionell produktion. Konsumenter av ekologiskt kött som vill minska sin klimatpåverkan bör därför välja ekologisk kyckling eller gris istället för ekologiskt nötkött.

    De vägar som vi ser kan leda till en lösning av matens klimatproblem innebär en betydande omställning för konsumenter och matproducenter. Men de behöver inte innebära slutet för vare sig köttätande eller svenskt jordbruk. Även den klimatsmarta konsumenten måste äta lika mycket mat som idag, vilket innebär fortsatta möjligheter för svenska producenter.

    Det finns, slutligen, också många andra viktiga aspekter än klimat på mat och jordbruk som är och förblir centrala i formandet av den framtida politiken, som till exempel bevarande av biologisk mångfald och förbättrad djurvälfärd. I ett bredare perspektiv ingår också centrala frågor som god hälsa, en vital landsbygdsekonomi, och ett vackert jordbrukslandskap. Hur avvägningar mellan alla sådana intressen ska göras är komplicerade frågor som kräver en fortsatt saklig och bred diskussion.

    David Bryngelsson, Chalmers tekniska högskola

    Stefan Wirsenius, Chalmers tekniska högskola

    Rockström: ”Kol är ett avslutat kapitel för mänskligheten”

    Chefen för Stockholm Resilience Centre kommenterar intervju med potentiell ny ägare till Vattenfalls kolkraftverk.  

    I veckan publiserade SvD Näringsliv en intervju med Daniel Kretinsky, vd på EPH som är ett av de tjeckiska bolag som pekats ut som en av de främsta intressenterna för att köpa Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet.

    – Vi vill ta över. Men det är många bitar som måste vara på plats, säger Daniel Kretinsky till tidningen.

    Planen som Daniel Kretinsky och EPH har, skriver SvD Näringsliv, är att det kommer vara några tuffa år framöver, men att det kommer gå allt bättre för kolkraften i Tyskland när väl landet stängt ned sin kärnkraft, vilket beräknas ha skett till år 2022.

    Antingen misslyckas Kretinsky eller så misslyckas Planeten – Kol är ett avslutat kapitel för mänskligheten.

    ___

    Läs också: Rockström om Vattenfalls brunkol: ”Behåll och verka för utfasning”

     

     

    Januari varmaste månaden på 137 år

    2015 är det varmaste året som någonsin uppmätts. Det gäller både den globala land och havstemperaturen. Och trenden verkar hålla i sig med januari månad som är den varmaste månaden på 137 år. 

    Januari månad blir därmed den nionde månaden i rad att sätta nytt värmerekord. Den fortsatta temperaturökningen kan till viss del förklaras med väderfenomenet El Niño, som återkommer vart 4-7 år då vindarna i Stilla Havet byter riktning och som fortfarande dröjer sig kvar i Stilla Havet.

    I det stora hela är trenden emellertid tydlig. Som Supermiljöbloggen tidigare rapporterat om har de senaste 39 åren alla varit varmare än genomsnittet under 1900-talet och 15 av de 16 varmaste åren som någonsin uppmätts har inträffat sen 2001. Vi lever i en tid där jorden fortsätter att värmas upp – utan något stopp i sikte.

    75 ton gods skänktes bort istället för att hamna på tippen

    Det är sajten Bortskänkes.se som i ett pressmeddelande berättar om de enorma mängder av gods som genom sajten sluppit hamna på tippen och istället funnit en ny väg in i människors hem. 

    Danny Wennberg, som grundat sajten, berättar för Supermiljöbloggen att Bortskänkes vill främja för en minskad konsumtion i samhället, underlätta en större omsättning inom andrahandsmarknaden, förlänga konsumtionsprodukters livslängd och på så sätt minska förbrukningen av jordens begränsade resurser samt minska avfallet på våra soptippar.

    – Under höstkvartalet, september till och med november, skänktes det bort exceptionellt mycket prylar. Bortser man från hus, båtar, bilar och endast räknar vikten på möbler, vitvaror och elektronik-prylar så når vi en uppskattad vikt på mer än 75 ton gods. Då räknar vi också bara sådant som användare bekräftat att de lyckats skänka bort, säger Danny Wennberg i pressmeddelandet.

    Genom sajten, som startade 2004, hittar över 20 ton gods nya hem – varje månad.

    Vi ser att det precis som naturvårdsverket och många andra miljöorganisationer noterat  måste till en förändring på hur vi konsumerar. Det sista årtiondet har allt fler länder vid sidan av västvärlden börjat konsumera mycket mer och detta kräver nu att vi agerar som föredömen. Vi hoppas att Bortskänkes kan få folk att minska på det de slänger och istället låta fullt fungerande prylar leva vidare hos någon annan som kanske uppskattar dem mer, säger Danny Wennberg till Supermiljöbloggen.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om de nya låneverksamheter som poppat upp på senare år där vi, istället för att köpa nytt, kan låna oss till allt från skruvdragare till kläder.

    En oerhört spännande och positiv utveckling som vi hoppas kunna rapportera ytterligare exempel på.

    ”Utsläppen relaterade till svenskarnas konsumtion måste minska”

    20 organisationer i Sverige uppmanar nu Miljömålsberedningen att ta tag i frågan.  

    Utsläppen av växthusgaser från Sverige fortsätter att minska. Samtidigt ökar utsläppen från Sveriges befolkning – vilket beror på att en allt större del av utsläppen relaterade till den svenska konsumtionen hamnar i andra länder. Nu behövs ett mål för att minska även dessa utsläpp, skriver företrädare för 20 organisationer, bland annat Världsnaturfonden, Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och Jordens vänner på Aftonbladet debatt.

    Till skillnad från utsläppen som kommer från produktion inom Sveriges gränser har svenskarnas konsumtionsutsläpp inte minskat de senaste decennierna. En starkt bidragande orsak är en ökning av utrikes flygresor och köttimport, men också en ökning av annan importerad konsumtion.

    Organisationerna uppmanar nu den parlamentariskt sammansatt Miljömålsberedningen – som just nu tittar på den svenska klimatpolitiken långsiktigt och som ska komma med sitt slutbetänkande i sommar – att beakta möjligheten att ta fram ett mål för utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion till 2050, samt ett delmål till 2020.

    Brandhärjad skog blir ett av de största skyddade områdena i Syd- och Mellansverige

    Handlar om 6 400 hektar som nu skyddas.

    Regeringen har i veckan gett klartecken till naturreservatet Hälleskogsbrännan. Området ligger inom det område i Västmanland som drabbades av den stora skogsbranden sommaren 2014.

    – Branden var en ofattbar tragedi. Som reservat kommer allmänheten kunna följa naturens återhämtning med helt nya förutsättningar. Vi får möjlighet att följa det unika landskap som uppstår efter en omfattande brand och kan få viktiga verktyg för framtida naturskydd, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP), i ett pressmeddelande.

    Enligt regeringen bestod området innan branden av ett ganska normalt skogslandskap, präglat av skogsproduktion. Men i och med branden skapas helt nya sorters livsmiljöer för både djur och växter.

    Stockholms Universitet divesterar

    Stockholms universitet ska inte längre investera i fossil energi. Det beslutade universitetsstyrelsen den 15 februari.

    Stockholms Universitets rektor Astrid Söderbergh Widding säger i ett pressmeddelande:

    Hållbar utveckling är en central fråga både inom utbildning och forskning vid Stockholms universitet. Som ett av ännu ganska få miljöcertifierade lärosäten bedriver vi givetvis ett aktivt miljöarbete på många områden. Beslutet att avinvestera är därför ytterligare ett naturligt steg i detta arbete. I dag är det dessutom glädjande nog möjligt att placera fossilfritt utan att äventyra det övergripande målet för stiftelseförvaltningen, att generera avkastning som kan användas i utbildning och forskning.

    Frågan om divestering har drivits aktivt av studentorganisationerna Fossil Free Stockholms University och Symbios.
    Tidigare har bland annat Chalmers Tekniska Högskola, Uppsala kommun och Örebro stad sagt att de ska divestera. Västerås kommun har beslutat att de ska divestera delar av sina fonder.

    Hallå där Camino magasin – som vill ”tända gnistan” i Miljösverige

    Supermiljöbloggen har ställt tre frågor till Caroline Petersson som planerar stort hållbarhetsevent i Stockholm den 7 mars.

    Nu är det snart dags för er årliga miljökonferens igen. Vad har ni för tema den här gången?
    – Temat är ”tipping points” med underrubriken ”så tänder vi gnistan”. För miljörörelsen har tipping points kommit att bli ett begrepp som ofta förknippas med ekosystemens kollaps. Här blir det i stället fokus på vad som krävs för att vi ska lyckas med att ställa om utvecklingen i en mer hållbar riktning. Vi kommer att blicka bakåt och se vad vi kan lära av framsteg vi faktiskt lyckats göra historiskt, samtidigt som vi lyfter fram ett antal områden där det händer mycket just nu och som väcker hopp om förändring. Syftet med dagen, och valet av tema, är att inspirera och väcka nya tankar om hur vi tar oss framåt, tillsammans och inom våra respektive organisationer och företag.

    Är det någon av talarna ni vill lyfta fram lite extra?
    – Egentligen är det nog helheten. Vi har samlat en gedigen skara med människor som representerar politiken, forskningen, näringslivet och civilsamhället. Men en klar stjärna är föreläsaren Erik Fernholm som har den unika förmågan att underhålla samtidigt som han är väl grundad i vetenskap och besitter en skarp analys av vårt samhälle och omvärld.

    Har du någon annan miljöspaning för 2016 du vill dela med er av till Supermiljöbloggens läsare?
    – På vår hållbarhetsdag 2014 lyfte vi fram en trend som vi valde att kalla ”peak everything” det vill säga att konsumtionen av flera varor börjar nå en platånivå i vissa länder. Nu förutspår ingen mindre än Ikeas hållbarhetschef Steve Howard att vi även nått ”peak furniture” eller till och med ”peak stuff” enligt tidningen The Guardian. Vi märker av denna trend genom att våra artiklar som handlar om att leva enklare ofta är de som får störst spridning och uppmärksamhet i sociala medier.

     

    ___

    Caminos redaktion låter hälsa att SMB:s läsare får tusen kronor rabatt på ordinarie pris. Anmälan i så fall senast 19 februari på www.caminomagasin.se/tippingpoints – skriv in ”kod supermiljo” i fältet för rabattkod, längs ner i formuläret.

    Positivt besked för den svenska vargstammen

    Fem länsstyrelser beslöt i oktober 2015 om den hittills största licensjakten på varg. I fredags meddelade Förvaltningsrätten att beslutet inte överensstämmer med EU:s art- och habitatdirektiv. Således har 32 av de hotade 46 vargarna troligen räddats.

    Länsstyrelserna i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västmanlands och Örebros län beslutade i oktober om att 46 vargar, motsvarande elva procent av vargstammen, skulle fällas. Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och Rovdjursföreningen överklagade beslutet och efter att fördelar vägts mot nackdelar i en så kallad proportionalitetsbedömning meddelade Förvaltningsrätten att beslutet inte går att förena med EU:s art- och habitatdirektiv.

    Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, är lättad efter beslutet:

    Det här är goda nyheter för Sveriges sårbara vargstam. Nu kan vi andas ut, vargstammen är för tillfället räddad undan vidare licensjakt. Rovdjur behövs i naturen, de har en ekologisk roll vi människor inte kan fylla. Vi hoppas nu på att regeringen lyssnar på de krav som vi har ställt tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund om förbättrad ersättning till lantbruket. Rovdjursstängsel är ett beprövat medel som kan minska konflikterna. Vi vill se nya och bättre bidrag till förebyggande åtgärder.

     

    Nu ska Europa få stenkoll på klimatförändringarna

    Europeiska rymdorganisationen ESA skickade på tisdagen upp en satellit för att underlätta övervakning av vårt föränderliga klimat. Uppskjutningen är en del av ett europeiskt rymdprogram lett av Copernicus-projektet.

    Satellitens uppgift är att samla information om bland annat havsvattentemperaturer och polarisarnas vara eller icke vara. På så vis kan man lättare förutspå väderfenomen samtidigt som man håller ett vakande öga på den globala uppvärmningen.

    Satelliten, med namnet Sentinel-3A, kommer att få sällskap av sin tvilling Sentinel-3B under 2017. Tillsammans kommer de även användas för att effektivisera rutter för sjöfarten, övervaka skogsbränder och oljeutsläpp och förutspå avkastningsprognoser för jordbruket.

    EU och den Europeiska rymdorganisationen har tillsammans åtagit sig att spendera över 8 miljarder euro på Copernicusprojektet till 2020. Detta gör det till det mest ambitiösa jordobservationsprojektet någonsin.

    Satelliten skickades upp runt 19-tiden igår svensk tid. Den första signalen mottogs en och en halv timme senare av rymdstationen i Kiruna.

    Kärnkraftsreaktor i Oskarshamn tas ur drift nästa år

    Kan inte längre generera någon ekonomisk lönsamhet.

    I går meddelade OKG att reaktorn O1 kommer tas ur drift under nästa år. Sedan tidigare står det klart att reaktorn O2, som länge varit avstängd för underhåll, inte kommer att starta upp igen.

    Gårdagens stängningsbeslut beror enligt OKG på varaktigt låga elpriser, en effektskatt som höjdes förra året samt tillkommande krav på omfattande säkerhetsinvesteringar.

    ”Därför finns inga förutsättningar för varken O1 eller O2 att vare sig på lång eller kort sikt generera ekonomisk lönsamhet”, skriver OKG i ett pressmeddelande.

    Vad gäller kärnkraftverkets tredje reaktor, O3, bedöms den ”för närvarande” kunna leverera el under hela sin tekniska livslängd.

    Fjellner (M): Miljön förlorar på miljöorganisationernas lögner och förtalskampanjer

    Flera miljöorganisationer har svårt att förstå liberal miljöpolitik och har ideologiska skygglappar, det skriver Christofer Fjellner, Europaparlamentariker för Moderaterna.

    Vi behöver mer dialog i miljöpolitiken. Alla som på något sätt arbetar med miljöfrågor behöver mötas och bryta perspektiv. Bara så blir miljöpolitiken så bra och effektiv som möjligt. Men tyvärr verkar flera av de stora miljöorganisationerna i Sverige välja betydligt mer aggressiva  och konfrontativa arbetsmetoder istället för att genom dialog och samtal vinna stöd för sina argument. De försöker allt för ofta tysta svenska politiker genom lögner och aggressiva kampanjer. Nu senaste efter en omröstning om Europaparlamentets prioriteringar i översynen av EU:s strategi för biodiversitet. Vi moderater röstade emot Europaparlamentets synpunkter eftersom den motsatte sig en översyn av art- och habitatdirektivet och ville föra över mer makt över skogspolitiken till EU.

    Biologisk mångfald är viktigt. Men fågeldirektivet är från 1979 och habitatdirektivet från 1992. Vilka arter som är i behov av skydd måste uppdateras med jämna mellanrum. Vi kan inte bara applicera statiska listor på en föränderlig natur. Vissa arter som behöver skydd får idag inget skydd, medan andra inte har lika stort skyddsbehov idag som när listorna upprättades. De måste helt enkelt ses över med jämna mellanrum för att fylla sin funktion. Och att föra över mer makt över skogspolitiken är inte heller rätt väg att gå. Förutsättningarna för skogsförvaltningen ser olika ut i olika medlemsländer. Den svenska skogen är inte grekisk och det gynnar varken svensk eller grekisk skog med gemensamma EU-regler om skogspolitik.

    Men döm om min förvåning när jag efter omröstningen möts av budskapet från Världsnaturfonden att jag är emot naturdirektiven och röstade för att skrota dem, eller ännu värre Bird Life – de svenska ornitologernas förening – som hävdade att jag och de andra moderaterna röstade mot naturen. Ja precis, emot naturen! Som om vi ville bli av med naturen helt och hållet.

    Så vad var det egentligen för något vi röstade emot? Jo, detta:

    65. Europaparlamentet motsätter sig en eventuell översyn av naturvårdsdirektiven eftersom detta skulle äventyra genomförandet av strategin för biologisk mångfald och medföra en utdragen period med oklart rättsläge, med risk för att såväl det lagstadgade skyddet som finansieringen skulle försvagas, vilket skulle vara dåligt för naturen, människor och för företag. Parlamentet framhåller här att man vid den pågående Refit-kontrollen av naturvårdsdirektiven bör fokusera på att förbättra genomförandet.

    Kan man ärligt säga att någon som röstat emot detta vill skrota naturdirektiven? Eller hävda att man är emot naturen? Är det inte ren lögn att hävda något sådant? Avgör själv. Men om inte konflikten handlar om att skrota naturdirektiven eller inte, vad handlar det då om? Jo, jag misstänker att det handlar om att vi värderar möjligheten att genom en översyn göra direktiven bättre olika. Det handlar alltså om vilken bedömning vi gör om vad som är politiskt möjligt. Om naturlagstiftningen blir bättre eller sämre av att vi tar bort arter som inte längre har samma skyddsbehov som då, och lägger till arter som har ett större skyddsbehov idag än 1979 eller 1992. Men Världsnaturfonden och ornitologerna i Bird Life gör uppenbarligen analysen att det inte är politiskt möjligt att förbättra direktiven. De blir helt enkelt inte bättre än vad de var 1992 och 1979. Och det har de all rätt att tycka. Men det är direkt ohederligt att hävda att jag och de andra moderaterna röstade för att skrota naturdirektiven. Än mer att säga att vi röstade emot naturen.

    Givetvis har det aldrig förekommit någon omröstning i Europaparlamentet för eller mot naturen. Och det kommer som tur var aldrig göra det heller. De gör sin egen tolkning av mina bevekelsegrunder och hävdar att jag röstade mot naturen och naturdirektiven. Men sanningen är att de aldrig ens frågat mig varför jag röstade som jag gjorde. But why ruin a good story?

    Men det är inte första gången ledande miljöorganisationer försöker tysta politiker genom lögner och förtalskampanjer. Inom många av våra stora miljöorganisationer verkar det finnas en tro på att det funkar att skrämmas och att det genom att vinkla eller som i det här fallet till och med ljuga rakt upp och ner för att tysta meningsmotståndare. Låt mig bara påminna om hur Naturskyddsföreningen agerade i förra valrörelsen. Då möttes jag av väljare som frågade mig varför jag röstat för import av illegalt avverkad regnskog. Jag svarade ärligt att det aldrig skulle falla mig in att rösta för någonting sådant. Det visade sig att Naturskyddsföreningen drivit en kampanj på Facebook där de påstod detta. På samma sätt som jag aldrig röstat emot naturen eller för att skrota naturdirektiven var även detta ren och skär lögn från en ledande miljöorganisation. Det handlade i själva verket om att jag röstade emot timmerförordningen på grund av att det krav på spårbarhetssystem som finns i förordningen är helt orimligt. De som röstade för timmerförordningen röstade för att en bokhandel i Strängnäs ska kunna redovisa varifrån varje fiber i varje bok de säljer kommer och vilket träslag de är gjorda av. Det går inte och vi borde inte ha sådan lagstiftning i Europa.

    Jag har upptäckt att flera etablerade miljöorganisationer har svårt att förstå liberal miljöpolitik och att moderater kan arbeta för en bättre miljö. Och att de därför vill utmåla mig och andra marknadsliberala röster i miljödebatten som miljöbovar. Men deras ideologiska skygglappar gör att de missar den stora bilden. Att jag kan vara en värdefull resurs för dem och deras medlemmar, som de kan påverka för att få politiskt genomslag. För det går inte att komma runt att jag är en av ett fåtal svenska ledamöter i Europaparlamentets miljöutskott. Och som med över tolv år i Europaparlamentets miljöutskott har större möjligheter att påverka än de allra flesta. Inte minst som jag sitter i Europaparlamentets största partigrupp EPP. Miljöorganisationerna har ett direkt intresse av att kunna påverka mig. Och det går inte att komma runt att de tappar inflytande när de gör sig omöjliga på det här sättet istället för att välja samtal och dialog. Det är direkt skadligt för allt det som de säger sig kämpa för. För om de ljuger om detta, vad ljuger de om mer? Jag lär inte lita på någonting som kommer från en organisation som tar så lätt på sanningen som Världsnaturfonden, Bird Life eller Naturskyddsföreningen. Och vad tycker egentligen deras medlemmar om att de missar möjligheter att påverka miljölagstiftningen genom att agera så oseriöst?

    Christofer Fjellner
    Europaparlamentariker för Moderaterna

    Hälften av världens befolkning lider av extrem vattenbrist

    En ny studie visar att över hälften av världens befolkning lider av svår torka flera gånger per år. Orsakerna är det varmare klimatet, ett ökat befolkningstryck, en förbättrad levnadsstandard och det expanderande jordbruket.

    Studien, som tagits fram av forskare vid det holländska Twente-universitetet, har undersökt tillgången till färskvatten runt om i världen. Faktorer som klimat och miljö har analyserats, men även hur mycket vatten som krävs i olika samhällen för att upprätthålla befolkningar och jordbruk.

    De nya siffrorna visar att 4 miljarder människor lider av extrem torka åtminstone en dag i månaden, en summa som tidigare forskning har uppskattat till allt från 1,7 till 3 miljarder. 2 miljarder av dessa bor i Kina och Indien, men rapporten inkluderar även 120 miljoner människor i Kalifornien med omgivningar, där vattenbristen på senare tid har varit extra hård mot USA:s trädgårdsland.

    Forskarna poängterar dock att jordens totala färskvatten är tillräckligt för att släcka all världens törst, men att det ofta rör sig om en geografisk och tidsmässig ”mismatch” i utbud och efterfrågan. Detta är särskilt tydligt i varma eller tätbefolkade områden, där perioder av vattenbrist får människor att krama ut de sista dropparna ur redan pressade vattenreservoarer.

    Avslutningsvis varnar forskarna för de effekter ett varmare klimat kan ha på tillgången till sötvatten och betonar vikten av att skapa ett hållbart vattenfotavtryck:

    Att möta mänsklighetens ökade behov av färskvatten och samtidigt skydda våra ekosystem…kommer att vara en av det här århundradets svåraste och viktigaste utmaningar.

     

    Strandade grindvalar fulla av gifter

    I september 2012 spolades ett flertal döda grindvalar upp på de skotska stränderna. Forskare som undersökt valarna kan nu konstatera att höga halter av kadmium och kvicksilver har hittats i dem, tungmetaller som kommer från mänskliga föroreningar. 

    Höga halter av kadmium har hittats i flera av de grindvalar som spolades upp längs den skotska kusten för några år sedan. Forskarna har nu kommit fram till att valarna absorberar tungmetallen i hjärnan, men också i andra viktiga organ.

    Det som tidigare har varit känt är att kadmium kan penetrera hjärnan hos nyfödda valar och foster. Nu finns även bevis för att tungmetallen kan påverka vuxna individer, skriver The Guardian.

    Enligt Naturvårdsverket ger kadmium framförallt skador på njurarna hos människor och kan resultera i benskörhet. Många av de största utsläppskällorna har reducerats de senaste decennierna, men då ämnet finns kvar i miljön sker fortfarande exponering och det tas upp av både växter och djur.

    Vi fick möjlighet att samla in ett utan motstycke antal vävnadsprover från alla de stora organen, inklusive hjärnan, och som ett resultat kan vi se för första gången de långvariga effekterna av exponering hos däggdjur av miljöföroreningar, sa Dr Eva Krupp, den person som leder utredningen om de strandade valarna 2012.

    Forskarna vill även varna för möjligheten till för höga halter av kvicksilver, något som ökar i koncentration med åldern. Även här var halterna långt över farlig nivå, halter så höga att de skulle kunna orsaka svåra neurologiska skador hos människa.

    Precis som en ökad koncentration av kvicksilver i hjärnan när valarna blir äldre kan vi se liknande effekt med kadmium, vilket inte tidigare har rapporterats, säger Krupp. Det är känt att kadmium kan penetrera blodhjärnbarriären hos nyfödda eller under utvecklingsfaser, men det var inte känt att göra det hos vuxna. Våra resultat är viktiga då vi för första gången kan visa att kadmium finns i hjärnvävnaden och att nivåerna ökar med åldern.

    Kvicksilver är även det tillsammans med sina olika föreningar, framförallt metylkvicksilver, väldigt skadligt för miljön. Ämnet ger skador på hjärnan och nervsystemen och ackumuleras uppåt i näringskedjan. De svenska utsläppen har minskat rejält de senaste decennierna, men då det kan färdas långt är nedfallet över Sverige fortfarande stort,

    Krupp menar att ämnet selen, som fungerar som kroppens försvar mot skadliga kemikalier, inte är tillgängligt på samma sätt hos äldre individer och därför ger ett minskat skydd med åldern.

    I och med att föroreningarna av farliga kemikalier i haven ökar kan det leda till stress för valarna och vara orsaken till de strandningar som skett de senaste åren. Dock är den exakta orsaken till händelserna inte fastställd.

    Klimatförändringarna hotar ölen – men än finns det hopp for the hops!

    Klimatförändringarna påverkar som bekant många områden negativt. Enligt National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) hotas nu också ölproduktionen till följd av varmare klimat och extrema väder.

    Varmare temperaturer och extrema väder försämrar produktionen av humle, en av ölens huvudingridienser, vilken tillsätts för att ge ölen bitterhet, unika smaker och arom. Förutom att humleodlingen hotas till följd av klimatförändringarna har torka och minskat snötäcke lett till att också rena vattenresurser blivit en brist i produktionen.

    Många ledande bryggerier arbetar nu innovativt med att göra produktionskedjan mer hållbar. Det kan inkludera förnybar energi, ny teknik, vatten- och energieffektivitet, avfallsåtervinning och att minska sina växthusgasutsläpp.

    Under 2015 tecknade ett antal av de ledande bryggerierna också under en klimatdeklaration som uppmärksammar de specifika risker och möjligheter som klimatförändringarna bidragit till inom ölindustrin. Genom att försöka förutse framtida förändringar och skapa en flexibilitet, avser bryggerierna att säkertställa att vi ölälskare inte går törstiga.

    Så spill inga tårar i ölglaset än, det finns hopp for the hops!

     

     

    Sjöstedt vill att regeringen samlar alla partier för samtal om Vattenfall

    Menar att det sannolikt finns stöd i riksdagen för en avvecklingsplan av den tyska brunkolsverksamheten. 

    Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt menar att regeringen kommer svika klimatet om man går vidare med en försäljning av Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. I en intervju med Svenska dagbladet säger han att läget i riksdagen förändrats sedan det att både Liberalerna och Kristdemokraterna uttryckt att man kan tänka sig att ställa miljökrav på en köpare vid en försäljning.

    – Vi kan se hur både L och KD börjar backa från tidigare positioner och ställa miljövillkor. De verkar vara beredda att ompröva det här. Det innebär att om regeringen samlar ihop sig, släpper prestigen och gör en avvecklingsplan – då finns sannolikt stöd för den i riksdagen, säger Vänsterpartiledaren till Svenska dagbladet.

    Vattenfalls vd, Magnus Hall, har i en intervju med Miljöaktuellt i slutet av förra året meddelat att bolaget inte planerar att ställa några speciella krav på en eventuell köpare.

    – Vi har fullt normala krav på detta med utgångspunkt från de driftförutsättningar man har i Tyskland. Vi har inga andra krav. Den som köper det här ska naturligtvis ha möjlighet att utveckla det på det sätt de vill. Vi kan inte ställa några krav på vad de ska få eller inte få göra, utan det får köparen ta ställning till. Och framför allt kommer de ju leva under det som vi också gör i dag, nämligen tyska förutsättningar, sa Magnus Hall då.

    Kuylenstierna: Koppla hållbarhetsmålen till statsbudgeten

    Koppla 2030-agendan till samtliga departement och myndigheter – och direkt till statsbudgeten. Det skriver Johan Kuylenstierna, vd på Stockholm Environment Institute.

    Om vi inte vågar tänka nytt när det gäller förvaltning och hur vi mobiliserar alla krafter i samhället – framför allt dem som sitter på den verkliga makten – riskerar 2030-agendan att inte bli något annat än en vacker vision, skriver Kuylenstierna på Miljöaktuellts debattsida.

    Då hållbarhetsmålen är globala vill Kuylenstierna att Sverige ska ta fram nationella delmål som ska kopplas tydligt till budgeten, departementen och myndigheterna.

    Tanken bakom de globala målen och Agenda 2030 är att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor och säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

    Regeringen ska tillsätta en kommission med civilminister Ardalan Shekarabi i spetsen för att reda ut hur Sverige ska nå Agenda 2030-målen.


    Här kan du läsa om målen som har med miljö att göra.

    Här kan du läsa en äldre intervju med Kuylenstierna.

    Supermiljöpodden #6 – Vad kan du göra åt din miljöpåverkan?

    Detta är det första avsnittet i en serie på tre delar där Supermiljöpodden fokuserar på de största källorna till globala växthusgasutsläpp: el-produktion, transport och jordbruk. Först ut är tema el-produktion och konsumtion. Dessutom diskuterar Vera och Ellen rening av läkemedelsrester i avloppsvatten, det planerade höghastighetståget och de senaste utspelen om livsmedelsindustrin.

     


    Tidigare avsnitt:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.
    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.