Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Bottentrålningen stort hot mot Arktis

    Med smältande isar öppnas nya möjligheter upp för internationella företag som ser de ekonomiska vinsterna i att utnyttja de tidigare oexploaterade områdena i Arktis. Greenpeace varnar nu för bottentrålningen som är katastrofal för den biologiska mångfalden och de känsliga bottnarna.

    Isarna smälter kring Arktis till följd av den globala uppvärmningen. Samtidigt finns det många länder som vill sko sig på den nya möjligheten till exploatering som kommer. Men det är inte bara oljebolagen som plötsligt ser en öppning till det svarta guldet. Även den industriella fiskeflottan ser nya möjligheter att dra in stora fångster från bestånd som tidigare varit ganska orörda.

    Greenpeace har nu tagit fram en ny rapport, This far not further, som belyser det nya hotet mot Arktis liv – bottentrålningen. Satellitdata och undersökningar som gjorts visar att allt fler trålare fiskar i de tidigare isbelagda områdena. De tunga trålarna river upp och förstör havsbotten i jakten på en så stor fångst som möjligt. Trålarna kan förstöra hela ekosystem och de känsliga korallrev som finns är otroligt utsatta.

    Statlig utredning: Skärpta lagar krävs kring PFAS

    Utredningen om kemikaliegruppen PFAS i vattenverket Brantafors utanför Kallinge är nu klar. Regeringen höll nu under förmiddagen presskonferens om den rapport som tagits fram.

    I December 2013 upptäcktes höga halter av den giftiga kemikaliegruppen perflourerande ämnen, PFAS, i vattenverket utanför byn Kallinge i Blekinge. kemikalierna visade sig komma från intilliggande flygfält där bland annat brandförsvaret övade. Ämnena finns i stor omfattning i brandskum på grund av sina vatten- och fettavvisande egenskaper. Det spreds via grundvattnet till vattentäkterna som sedan kom till Kallingebornas vattenkranar.

    Utredningen, ledd av Göran Enander, innehåller förutom en rapport om hur spridningen av kemikalierna kunde ske även en handlingsplan för ett förbud mot gruppen.

    Det är inte bara de boende i Kallinge som har drabbats av förgiftat dricksvatten. Höga halter har tidigare även upptäckts i Uppsala, Tullinge utanför Stockholm och Halmstad. Ämnena kan ge upphov till hormonstörningar och problem med levern hos människa, men är även väldigt farligt då de kommer ut i naturen och påverkar levande organismer, något som SMB rapporterade om då.

    PFAS är ett samtalsämne som har blivit väldigt omdiskuterat det senaste året, mycket på grund av de rapporter som Greenpeace tagit fram om hur kemikalierna används i friluftsprodukter för att avvisa vatten och smuts. Regeringen har tagit krafttag i frågan och kopplat in flera olika myndigheter för att kunna begränsa användningen av PFAS.

    Svenska pantpengar gav tusentals träd i östra Afrika

    Ekerö, Österåker och Trosa är de kommuner där invånarna procentuellt sett gav mest förra året. 

    Biståndsknappen som introducerades 2004 finns nu i 564 Coop-butiker över hela landet. Ny statistik visar att det totalt skänktes pant till ett värde av 6,7 miljoner kronor hos Coop under 2015.

    – Att skänka bort sin pant kan verkligen göra skillnad, pengarna som skänktes via Biståndsknappen under 2015 motsvarar över 335 000 nya träd i östra Afrika. Träden hjälper människor att stå emot torka, skyfall och andra effekter av klimatförändringarna som redan är ett stort problem i Kenya och Tanzania, säger Henrik Brundin, vice vd för Vi-skogen, i ett pressmeddelande.

    I Ekerö kommun skänkte invånarna bort 4,70 kronor av varje pantad 100-lapp. Det gör att de hamnar i topp bland de svenska kommunerna.

    Bästa kommun (Förra årets placering inom parentes)

    1. Ekerö – 4,70 procent (9)
    2. Österåker – 4,46 procent (72)
    3. Trosa – 4,41 procent (12)
    4. Stenungsund – 4,27 procent (24)
    5. Salem – 4,23 procent (11)
    6. Uppsala – 4,09 procent (4)
    7. Lidingö – 4,00 procent (2)
    8. Vadstena – 3,94 procent (5)
    9. Nacka – 3,88 procent (10)
    10. Danderyd – 3,88 procent (3)

    Linköping och Västerås bäst i Sverige på solceller

    Men intresset för solenergi ökar i hela landet. 

    Dagens Nyheter presenterar i dag statistik över vilka kommuner i Sverige som förra året installerade mest solcellseffekt inom elcertifikatsystemet. Tio i topp-listan ser ut på följande sätt:

    1. Linköping 3 090 kW
    2. Västerås 1 974
    3. Stockholm 1 534
    4. Lund 1 311
    5. Norrköping 1 294
    6. Arvika 1 248
    7. Uppsala 1 134
    8. Katrineholm 1 067
    9. Helsingborg 984
    10. Kungsbacka 946

    Solcellsutbyggnaden i Sverige går just nu snabbt, även om det fortfarande handlar om små nivåer. Enligt Energimyndigheten har solcellskapaciteten fördubblats fyra år i rad. En anledning är de sjunkande priserna.

    – På drygt fem år, från 2010 till nu, har priserna sjunkit med 75 procent. Då kostade ett villasystem kanske 60 kronor per watt exklusive moms, nu ligger priset runt 15 kronor per watt, säger Johan Lindahl, talesperson på Svensk solenergi, och även den som varit ansvarig för solcellsstatistiken på uppdrag av Energimyndigheten, till Dagens Nyheter.

    Årets jakt på sillval stoppas

    Islands största valjaktsföretag gick för några dagar sedan ut med nyheten att de ställer in jakten på den hotade sillvalen i år. Den främsta anledningen sägs vara minskad efterfrågan från Japan, den största importören av valköttet. 

    Människor runtom i världen jublade när Hvalur HF för några dagar sen meddelade att årets jakt på sillval ställs in. Den utrotningshotade arten är världens näst största och brukar benämnas havens ”Greyhound”.

    Arten har länge varit en av de främsta måltavlorna inom valjakten, men då islänningarnas konsumtion av köttet inte är speciellt stor har det mesta exporterats till Japan, enligt Natursidan.se. Nu har både problem med transporterna uppstått och inträde i Japan försvårats . Många hamnar längs vägen vill inte ta emot lastfartygen samtidigt som Japan vill göra egna kemiska tester av köttet, något som gör det svårare för företaget att kunna sälja köttet.

    Vilka anledningarna till beslutet än är räddar det livet på många utrotningshotade sillvalar. Samtidigt ökar turismen kring valskådning allt mer för varje år, vilket verkligen gynnar islänningarnas ekonomi. Kanske är beslutet att avstyra sommarens jakt på grund av exportsvårigheter bara en ursäkt från företaget för att rädda ansiktet utåt. Kanske blir detta lilla steg ett stort steg för att hela valjaktsindustrin ska lägga ner.

    Klädoteket presenterar den hållbara Modefestivalen ”Fashion UP!”

    Hållbart är det nya svarta. Fashion UP! är mer än en fashion show. 

    Klädoteket är en butik med ett hållbart koncept som hyr ut kläder och accessoarer i en blandning av second hand, vintage och designmärken. Den 18-19 mars håller de i modefestivalen Fashion UP! i Göteborg. Festivalen ska lyfta fram det nya inom mode och design, med inriktning på upcycling, pop up-butiker, swop-shop och fashion talks. 

    Tvådagarsfestivalen Fasion UP! har som syfte att förändra modeindustrin, en industri vars miljöpåverkan ofta döljs eller där kunskap om den sällan leder till några större förändringar i konsumtionsmönster. Sara Habte Selassie, en av grundarna, berättar:

    Vi vill inspirera människor genom att lyfta fram de positiva exempel som finns inom modebranschen. Det var så vi kom på att vi måste skapa en modefestival som kretsar kring ansvar och respekt. […]  Det är svårt att veta hur baksidan av modeindustrin ser ut, när miljöpåverkan och arbetsvillkor är delar som mörkas. Trots detta vet många konsumenter om verkligheten, men har ändå svårt att förändra sitt konsumtionsbeteende. Detta vill vi ändra på!

    Här hittar du FB-eventet.

    Besprutade vindruvor omplacerades till städhyllan

    Matbutiken ansåg inte att de oekologiska vindruvorna hörde hemma i fruktdisken. Istället omplacerades de gröna klasarna till ett mer passande läge – städhyllan.

    Vanligtvis säljs bara ekologiska vindruvor på Hemköpbutiken i Täby, men när den lilla frukten då och då agerar annonsvara måste de trots allt köpa in den icke-ekologiska varianten. Handlaren Joakim Skotte förklarar den ovanliga druvplaceringen i en intervju med Aftonbladet:

    Jag anser att det är väldigt mycket kemikalier på dem så då tycker jag att kemikalier ska stå bredvid andra kemikalier, på grovkemhyllan.

    Enligt Skotte har responsen varit överväldigande positiv, trots att många har blivit förvånade när de hittar frukt i städhyllan. Vid druvorna har butiken satt upp en skylt som förklarar läget:

    Hej! Vi har valt att inte sälja vanliga vindruvor. Vi har placerat dessa vanliga vindruvor här, för att visa hur mycket kemikalier man besprutar dessa med. Ni hittar endast ekologiska vindruvor hos oss på Hemköp Alléns.

    Joakim Skotte hoppas nu att fler matbutiker hakar på.

    FN-rapport: Matförsörjningen hotas av bidöden

    Mer än tre fjärdedelar av världens matgrödor är åtminstående delvis beroende av pollinering och i många regioner hotas över 40 procent av bina och fjärilarna av utrotning.  Att minska användandet av bekämpningsmedel är en viktig del av lösningen, enligt en ny FN-rapport. 

    Rapporten är en sammanfattning av 3000 vetenskapliga studier och information från ursprungsbefolkning och lokalbefolkning på 60 platser i världen.

    Så viktiga är bin för världens matförsörjning

    Det finns över 20 000 biarter och dessutom många fjärilar, flugor, skalbaggar, fåglar, fladdermöss och andra djur som genom pollineringen hjälper frukter, grönsaker, sädeslag och nötter att befruktas. Nästan 90 procent av av världens vilda blomväxter är åtminstående delvis beroende av pollinering liksom mer än tre fjärdedelar av världens matväxter.

    Utan dessa grödor skulle risken för undernäring öka och fattigare länder skulle också tappa exportintäkter från exempelvis kaffe och kakao. Det ekonomiska värdet på de matgrödor som är beroende av pollinering bedöms vara mellan 235-577 miljarder amerikanska dollar årligen. Förutom att bidra till mat så bidrar pollinatörer även till växter som används för att skapa biobränslen, mediciner och byggnadsmaterial.

    Problemen och lösningarna

    I många regioner hotas över 40 procent av bina och fjärilarna av utrotning och globalt sett hotas cirka 16 procent av de pollinerande ryggradsdjuren. Anledningarna är förändrad markanvändning, intensivt jordbruk, bekämpningsmedel, främmande arter, sjukdomar, skadedjur och klimatförändringar. Bekämpningsmedel som neonikotinoider har visat sig vara skadligt för vilda bin.

    GMO-grödor egenskaper avgör hur de påverkar pollinatörer. De GMO-grödor som är toleranta mot bekämpningsmedel har en negativ påverkan på pollinatörer. Men GMO-grödor som är resistenta mot skadedjur minskar behovet av bekämpningsmedel och kan vara positivt för pollinerande insekter.

    Lösningarna enligt rapporten är att skapa en större mångfald av miljöer som pollinatörer kan leva i, minska användandet av bekämpningsmedel, förbättra regleringen av handel och användning av kommersiella pollinatörer,  stödja vissa traditionella naturvård och jordbruksmetoder samt bättre samarbete mellan vetenskapen och ursprungsbefolkningar.

     

    Halvering av norska vildlaxen sedan 80-talet

    Den allt mer spridda laxlusen och den odlade laxen misstänks ligga bakom den enorma minskningen av vildlaxbeståndet med hela 55 procent från 1980-talet. 

    Laxlusen är den vanligaste parasiten på lax – lusen är ett litet kräftdjur som lever på laxens hud i vattnet och skrapas bort innan laxen säljs. De norska odlade laxen har de senaste åren drabbats allt mer av laxlusen då lusen blivit resistent mot de medel som används för att stoppa den, vilket drabbat både den vilda laxen liksom miljön, skriver Aftonbladet.

    Det vilda beståndet påverkats negativt av laxodlingarna då fiskarna rymmer och sjukdomarna sprids till de vilda laxarna. Det ”Vetenskapliga rådet för laxförvaltning” menar att problemet kommer öka fortsätta att öka.

    Enligt Natursidan har Norges fiskeriminister Per Sandberg uttalat sig om att det inte är läge att utöka laxodlingarna förrän problemet med laxlössen är löst.

     

    EU-kommissionen:: Livsstilsförändringar krävs om 1,5-gradersmålet ska nås

    På klimattoppmötet i Paris i december kom världens länder överens om att försöka hålla den globala uppvärmningen under 1,5-grader, den globala uppvärmningen har redan överstigit en grad.  

    För att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader krävs det djupgående livsstilsförändringar i Europa, att möjligheten att höja EU:s klimatmål undersöks och även att möjligheten att ta ned koldioxid från atmosfären undersöks, detta enligt ett läckt dokument från Europeiska Kommissionen som tidningen The Guardian kom över i mitten av februari.

    Men EU-kommissionen skriver också att översynen om klimatmålet för 2030 om 40 procents minskade utsläpp jämfört med 1990 kommer att ske efter att FN:s klimatpanel 2018 har släppt en rapport om 1.5-gradersmålet. Att översynen om EU:s klimatmål för 2030 dröjer till tidigast 2018 är något som kritiseras av miljöorganisationer.

    För att nå 1,5-gradersmålet krävs omedelbara utsläppsminskningar, en snabb utbyggnad av alla tekniker som minskar utsläppen och en låg energiförbrukning, detta enligt den senaste rapporten från 2014 från FN:s klimatpanel. Men hittills finns det rätt så lite forskning om vad som krävs för att uppnå 1,5-gradersmålet.

     

    Jonathan Volt: Vad vi kan lära oss av Europas dieselhaveri 

     

    ”Sedan mitten av 1990-talet har EU främjat dieselbränsle och marknadsfört det som ett grönt alternativ till bensin. Denna linje har inte bara varit skadlig för miljön men också styrt bilindustrin in i en återvändsgränd: den avlägsna drömmen om ”miljövänlig diesel” har slutat i en grådaskig mardröm”, det skriver Jonathan Volt.

    Vissa politiker har förstått hur illavarslande Europas dieselsituation är, medan andra håller hårt i drömmen om miljövänlig diesel. Däremot sitter de alla fortfarande i knät hos den mäktiga och jobbskapande bilindustrin. För ett par veckor sedan sköt Europeiska rådet upp en omröstning av nya utsläppstest (Euro 6), efter påtryckningar av bilindustrin. De, redan då, urvattnade utsläppstesten kommer att tillåta dieselbilar att släppa ut dubbelt så mycket kväveoxider (NOx) än vad lagen tillåter. En liknande händelse skedde i 2013 då den tyska förbundskanslern Angela Merkel bromsade Europeiska kommissionens plan att göra bilar mer bränsleeffektiva – även då efter påtryckningar från industrin.

    Rädsla är vägen till den mörka sidan. När USA och Japan förstod dieselns begränsningar och ökade sina investeringar i grönare alternativ som hybrid- och elbilar, tog Europa en genväg med sin dieselpolitik. Detta fick andelen av dieselbilar i Europa att i raketfart öka från 10 till 50 procent mellan 1995 och 2012: 45 miljoner extra dieselbilar som nu blockerar vägen till den ljusa sidan.

    Effekterna av Europas dieselpolitik är besvärliga. Samtidigt som diesel producerar 15 procent mindre koldioxid (CO2) än bensin, avger det fyra gånger så mycket NOx och 22 gånger mer små partiklar (PM2.5) – båda orsaker stora hälsoproblem i europeiska städer. En ny rapport från den Europeiska Miljöbyrån (EEA) slår fast att luftföroreningar orsakat av PM2.5 var anledningen till 432.000 förtida dödsfall i Europa under 2012.

    I september avslöjade den amerikanska miljöskyddsmyndigheten, the Environmental Protection Agency (EPA), att den europeiska biltillverkaren Volkswagen hade fuskat på utsläppstest i USA. VW erkände detta och deras verkställande direktör avgick. Problem löst? NEJ! Kringgåendet av miljöskyddslagar är inte ett Volkswagen-problem utan ett systemproblem. En rapport från International Council on Clean Transportation visar att bara 10 utan 32 bilar klarade riktiga utsläppstester. I genomsnitt släppte nya dieselbilar ut dubbelt så mycket än vad som är tillåtet.

    EU:s förhoppning om att både gynna (diesel-)industrin och minska transportsektorns koldioxidutsläpp tog tvärstopp. En studie som undersökte anledningarna till, och effekterna av, Europas dieselpolitik kommer fram till att klimatförändringarna har ”påverkats negativt” och att luftföroreningarna i flera europeiska städer har ”stigit till alarmande nivåer”. Rapporten slår också fast att ”progressivare utvecklingsscenarier hade kunnat förhindra denna utveckling”

    Tiden för progressiv utveckling har äntligen kommit! I kölvattnet av ny information och avslöjandet av det utbredda dieselfusket, måste nu europeiska länder sluta subventionera diesel. Svenska konsumenter betalar idag 75 öre mindre för en liter diesel jämfört med bensin. I det långa loppet kommer europeiska medborgare att gynnas om politiker istället styr investeringar mot gröna alternativ med större utvecklingspotential. För att vända trenden måste de europeiska politikerna agera på flera nivåer:

    • Öka dieselskatten! Det låga oljepriset gör detta till ett gyllene tillfälle.
    • Inför miljözoner, i vilka tungt förorenande fordon förbjuds, för att förbättra luftkvaliteten i Europeiska städer. Frisk luft är en grundläggande mänsklig rättighet som stockholmare, londonbor och parisare för tillfället berövas på. Miljözoner bör kompletteras med högre trängselskatt för att minska den totala trafiken och således förbättra luftkvaliteten i de urbaniserade områdena.
    • Skapa incitament för grönare alternativ genom inväxlingspremier och skattelättnader. Londons borgmästare Boris Johnson har föreslagit att minska antalet dieselbilar genom att erbjuda en premie till de som väljer att byta sin dieselbil till ett mer miljövänligt alternativ. I detta avseende är Danmarks planerade skattehöjning på elbilar mycket illavarslande.
    • Informera! Ingen konsument ska kunna köpa en dieselbil i tron på att det är ett miljövänligt alternativ.

    Den europeiska bilindustrin måste ta steget från diesel och till mer hållbara alternativ för att förbli relevanta i en framtid där konsumenter kommer att efterfråga hållbara alternativ. Europas förblindade fokus på diesel har gjort att industrin nu ligger efter amerikanska biltillverkare i utvecklingen av grönare alternativ – såsom elbilen. Politiker måste ta ansvar och införa långsiktiga regleringar, även om industrin eller väljarkåren i stunden tycker annorlunda. Långsiktiga riktlinjer borde styra investeringar mot hållbara alternativ och därmed skapa en bättra framtid både för industrin och den europeiska befolkningen. Välmående industrier är en viktig del i ett fungerande samhälle, men det är också en frisk befolkning. Det är tid för en grön kursändring.

    En engelsk version av denna text var först publicerad på Politheors hemsida.

    Jonathan Volt

    Oscarvinnaren DiCaprios tacktal fokuserade på klimatförändringarna

    Den flerfaldigt Oscarsnominerade Hollywoodgiganten Leonardo DiCaprio vann inatt sin första Oscar för bästa huvudroll i filmen ”The Revenant”. I sitt tacktal passade han på att rikta fokus mot klimatförändringarna.

    Att göra ”The Revenant” handlade om människans förhållande till jorden. En jord där vi tillsammans år 2015 fick uppleva det varmaste året i historien. Vi fick flytta produktionen till den sydligaste polen för att ens kunna hitta snö.

    Klimatförändringen är på riktigt, det sker här och är det största hotet mot mänskligheten. Vi måste jobba tillsammans och sluta förhala. Vi måste stödja världens ledare som inte talar för stora förorenare eller de stora företagen utan för mänskligheten, världens ursprungsbefolkningar, de miljarder av underpriviligerade som påverkas allra mest, våra barnbarn och de människor vars röster har drunknat på grund av girighet. Låt oss inte ta den här planeten för givet. Jag tar inte den här kvällen för givet, sa DiCaprio från scenen.

    Dicaprio startade år 1998 ”Leonardo DiCaprio Foundation” som jobbar för att skydda utrotningshotade djur och habitat på vår planet.

    Ytterligare 15 kommuner anmälda till årets skräpplockarkampanj

    215 kommuner i Sverige är hittills klara för att delta i Håll Sverige Rents kampanj Vi Håller Rent. Här kan du se om din kommun är en av de 75 som ännu inte anmält sig. 

    I början av veckan skrev Supermiljöbloggen att 200 kommuner i Sverige hittills anmält sig till årets skräpplockarkampanj som arrangeras av Håll Sverige Rent. Kommunerna deltar i kampanjen bland annat genom att dela ut skräpplockningsmaterial till de invånare i kommunen som vill vara med, något som sker från april och framåt. Det skiljer sig sedan från kommun till kommun när själva skräpplockningen sker, där vissa har en dag, andra en specifik vecka eller där det sker valfritt under kampanjens period.

    De senaste dagarna har fler kommuner valt att hänga på, och häromdagen skrev Håll Sverige Rent på sin Facebooksida att ytterligare 15 stycken anslutit sig. Därmed är det 75 kommuner kvar innan samtliga kommuner i Sverige deltar i kampanjen mot nedskräpning.

    Här kan du se om din kommun anmält sig.

     

    ”Sverige har nått peak meat”

    Mycket talar för att köttkonsumtionen har nått sin kulmen.

    Köttkonsumtionen i Sverige har de senaste åren legat på drygt 87 kilo per person. 2014 handlade det om 87,4 kilo och förra året var det 87,3 kilo, det här rapporterar i dag Svenska dagbladet som tagit del av nya siffror från Jordbruksverket.

    Men mycket talar för att köttkonsumtionen har nått sin kulmen. Ungefär som i USA där köttkonsumtionen minskat de senaste åren.

    – Jag tror att Sverige är vid det man i USA har kallat ”peak meat”, vi ligger ungefär tio år efter, säger Ingela Stenson, omvärldsanalytiker vid United Minds till tidningen.

    Även från Jordbruksverket menar man att denna utveckling är på gång. Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare, är dock förvånad att det inte gått snabbare.

    – Med tanke på de trender som råder i samhället, som visar att allt fler väljer att äta vegetariskt, samt en större efterfrågan på svenskt men också ekologiskt kött, så trodde jag att vi skulle se en minskning av köttkonsumtionen, säger hon till Svenska dagbladet.

    Konsumentmakt – ett slipat svärd i kampen mot klimatförändringarna

    Halvtimmesduschar och bilfärder i all klimatskadlig ära. Den riktiga boven i dramat gömmer sig i sakerna vi köper.

    Kina, hela världens fabrik och världens största utsläppare av växthusgaser. Eller? Diana Ivanova, forskare i Industriell Ekologi, har tillsammans med ett gäng kollegor analyserat data från 43 länder för att bestämma hur stor klimatpåverkan vi har. Men i stället för att fokusera på producenten har de ställt in siktet på konsumenten.

    Studien visar att konsumtion står för över 60 procent av globala koldioxidutsläpp och uppemot 80 procent av all vattenanvändning. Det må låta krasst, men det betyder samtidigt att konsumenten har en fantastisk förmåga att diktera framtiden för världens klimat. Men studien visar också att det inte är direktpåverkande aktiviteter som det där avslappnande badet (trots att Hans Majestät har en bra poäng) eller bilfärden till parken som är de största klimatbovarna. Istället är det den indirekta påverkan vi har när vi köper en vara med hela dess produktionskedja.

    Diana Ivanova föreslår vatten som ett bra exempel:

    Halvfabrikat, som den där fryspizzan du köpte till middag igår, innebär en oproportionerligt hög vattenförbrukning. Att tillverka halvfabrikat kräver energi, material och vatten för att odla råvarorna, frakta dem till fabriken, producera halvfabrikaten och slutligen förpacka den färdiga varan.

    Forskarna har fokuserat på fyra områden: koldioxidavtryck, landanvändning, materialåtgång och vattenavtryck som alla analyserats ur ett konsumentperspektiv. USA, Australien och Luxemburg hamnade i skamvrån då den genomsnittlige konsumenten släpper ut runt 18 ton koldioxid om året. I Sverige landade motsvarande siffra på 8,7 ton koldioxid per person. Och Kina, hela världens fabrik och världens största utsläppare av växthusgaser? 1,8 ton koldioxid per person.

    Studien visar att det gamla talesättet ”med makt kommer ansvar” är högaktuellt, men nu i tappningen konsumentmakt=konsumentansvar. Genom studien vill forskarna ge en bättre bild av hur vår konsumtion påverkar vår miljö, och hur vi kan förändra vårt förhållningssätt till våra köp. Och vad är forskarnas förslag för att enkelt minska ditt eget avtryck? Sluta äta kött och konsumera mindre.

    Vill du bli en fena på hållbar konsumtion men vet inte var du ska börja? Spana in Medveten Konsumtion eller Ekoguiden och hitta gröna smultronställen i din stad.

    Miljardförlust för franskt kärnkraftsbolag

    Skyller på det försenade bygget i Finland. 

    I går meddelade det franska statskontrollerade kärnkraftsbolaget Areva att nettoförlusten för 2015 landade på två miljarder euro. Det var mer än dubbelt så mycket jämfört med vad analytiker förutspått, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

    Ett av de stora problemet är bygget av en ny kärnkraftsreaktor i Olkiluoto, Finland. Arbetet drog i gång 2005 och skulle vara klart 2009. Men förseningar, som bland annat haft att göra med att Areva och beställaren TVO har slagits i domstol om vem som egentligen ligger bakom förseningarna, innebär att startdatumet flyttats fram till 2018.

    Att det blir så är dock osäkert. Arevas finansdirektör Stephane Lhopiteau säger till Reuters:

    – We are in talks with the client to see whether we need to delay or not, but for now we stick with our target of starting the reactor by end December 2018.

    Grön ungdom kritiserar Trafikverket

    Språkröret Hanna Lidström menar att det är oacceptabelt att det omdiskuterade klimatunderlaget till en av myndighetens rapporter publiceras bara dagar innan remisstiden går ut.

    Tidigare i veckan var Supermiljöbloggen först med att berätta att Trafikverkets tidigare stoppade klimatunderlag nu har publicerats. Underlaget hörde till en större rapport om transportinfrastrukturplanering, som överlämnades till regeringen i november, men själva klimatunderlaget blev aldrig offentligt.

    Men nu är materialet öppet att ta del av. Enda haken är att det sker bara dagar innan det att remisstiden går ut för att lämna synpunkter på själva huvudrapporten. Det här har väckt kritik från flera håll.

    Grön ungdoms språkrör Hanna Lidström, säger i en kommentar att remisstiden måste förlängas:

    – Det är helt oacceptabelt. Klimatrapporten visar tydligt att det inte räcker med ny teknik och nya bränslen – vi måste också slopa alla planer på att bygga fler motorvägar.

    Liknande tongångar kommer från Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Stina Bergström, som säger till Sveriges radios Ekot:

    – Det är absolut nödvändigt att regeringen förlänger remisstiden nu när det här materialet har dykt upp.

    Även Joanna Dickinson, handläggare på Naturvårdsverket, regeringens expertmyndighet på miljöområdet, är kritisk och säger till Ekot:

    – Vi har inte kunnat ta ställning till vad den här rapporten tillför underlaget, när det gäller hur man ska integrera klimatpolitiken med utvecklingen av transportsystemet. Och det finns ingen möjlighet att hinna göra det heller, för remisstiden går ut på måndag, den 29 februari.

     

     

     

     

    Damberg: Affärsmässigheten avgörande för att Vattenfalls ska få sälja sin brunkolsverksamhet

    Men vad innebär egentligen det? Supermiljöbloggen försöker reda ut.

    Frågan om vad som kan anses vara affärsmässigt ser ut att bli avgörande när det kommer till Vattenfalls planer på att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet.

    Näringsminister Mikael Damberg (S), som är den i regeringen som har ansvaret för bolag med statligt ägande, fick i dag utanför Näringsdepartementet i Stockholm ta emot runt 65 000 namnunderskrifter från Greenpeace chef Annika Jacobson – underskrifter från människor som uppmanar regeringen att se till så att Vattenfall fasar ut brunkolsverksamheten i stället för att sälja den till en ny ägare. Mikael Damberg sa bland annat så här i samband med överlämnandet:

    – Riksdagen har bestämt att Vattenfall ska vara ett affärsmässigt bolag som ska driva sin verksamhet på affärsmässiga grunder. Det betyder att om styrelsen för Vattenfall kommer fram till att de har hittat en köpare, att de hittat en affär som de tror på, då utgår jag från att den är affärsmässig, för annars bryter de mot det uppdrag som riksdagen har gett.

    Mikael Damberg påpekade även att frågan om affärsmässighet är avgörande också för regeringens ställningstagande, om en försäljning skulle bli aktuell.

    – Jag som ägarminister kan inte göra annat än att utgå från affärsmässigheten när jag tittar på det här.

    Ett liknande resonemang hade Mikael Damberg i en interpellationsdebatt i mars förra året, då han sa:

    – Vattenfall har sedan 2010 ett riksdagsbeslut, ett uppdrag från riksdagen, att affärsmässigt bedriva energiverksamhet på sådant sätt att det är ett av de bolag som leder utvecklingen mot miljömässigt hållbar energiproduktion. Det innebär att regeringen som ägare, i sin styrning av Vattenfall, inte ska vidta några åtgärder som strider mot det av riksdagen beslutade uppdraget att Vattenfall ska vara och agera affärsmässigt.

    Men vad som är affärsmässigt eller inte verkar långt i från satt i sten.

    I en interpellationsdebatt som hölls i höstas tog Mikael Damberg upp – för att tydliggöra denna diskussion med ett exempel – vad som skulle kunna hända om regeringen plötsligt skulle kräva att Vattenfall bara jobbade med solceller:

    – Då skulle Vattenfalls styrelse kunna hävda: Det är inte affärsmässigt. Den skulle kunna säga till oss: Det är inte korrekt, för det är inte vårt uppdrag. Det blir då en diskussion. Har vi i regeringen överträtt våra befogenheter som ägare och representant för ägaren?

    Mikael Damberg nämnde i samma debatt ett annat exempel, i att regeringen skulle välja att ”ge bort tillgångarna”. Det menade näringsministern var något som regeringens egna jurister faktiskt redan tittat på:

    – Våra jurister gör bedömningen att vi inte kan ge bort statens tillgångar utan att frångå affärsmässigheten.

    Allt detta bäddar för en spännande diskussion framöver, eftersom både Vattenfalls ledning, Vattenfalls styrelse, regeringen samt riksdagens partier kan komma att behöva ta ställning till och motivera varför en försäljning av Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet ska ses som affärsmässig, alternativt inte affärsmässig.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.