Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Kinas vindkraft susar förbi den europeiska marknaden

    Den kinesiska vindkraftsmarknaden växte med 27 procent under 2015 och övertog förstaplatsen från EU för första gången någonsin.

    Enligt en rapport från the Global Wind Energy Council installerades hälften av all ny vindkraft globalt sett i Kina förra året. Landet spädde på hemmamarknaden med 30,5 gigawatt vilket fick den totala installerade kapaciteten att landa på 145,1 gigawatt.

    I EU växte vindkraften med 6 gigawatt till en total kapacitet på 141,6 gigawatt, en ansträngning som inte räckte för att säkra platsen som världens meste vindkraftsproducent.

    Rapporterna om hälsoskadliga smognivåer från bland annat förbränning av kol i Kina duggade tätt under fjolåret, och satsningen på vindkraft ses som ett sätt att råda bot på problemet.

    Buchts misslyckade försök att ställa saker till rätta

    Igår satt Landsbygsministern Sven Erik Bucht i Gomorron Sverige och försökte rädda sig från kritiken han fått till följd av måndagens intervju i Ekot. Han lyckades däremot inte så bra med det. 

    Bucht börjar med att förklara händelsen med att han ”klipptes mitt i en mening” och att han inte fick chans att berätta att en klimatpåverkan inte sker när vi äter köttet, utan när det produceras. Breaking news! Metan- och koldioxidutsläpp kommer alltså inte ur din mun i takt med att du tuggar på en köttbit, utan innan. Där trillade nog planeten ur omloppsbanan i ett ”aha-moment” och insåg orimligheten i att peka ut människors köttätande för de konsekvenser som uppstår i produktionsfasen.

    Eller så struntar planeten i varifrån utsläppen kommer, och i så fall borde vi kanske fundera på vad som är klimatsämst på vår tallrik och minska på det. Utbud och efterfrågan är inte helt oviktigt, och om vi (precis som Bucht) tycker att ”kött är gott!” och vill äta det, så kommer bönderna också att rikta in sig på det. Om vi däremot vill rikta oss mot ett mer hållbart och klimatsmart jordbruk kan det vara bra att sätta in insatser som gör det lättare att välja rätt.

    Bucht säger att han förstår kritiken som riktats mot honom, men att han står för vad han har sagt. Han framstår också som lätt motsägelsefull när han ställer sig bakom behovet av politiska styrmedel, för att sedan avsäga sig ansvaret av praktiska åtgärder:

    Jag ifrågasätter inte deras [Jordbruksverket och Naturvårdsverket] syn på det här eller vad de rekommenderar, de har säkert rätt. Men steget att jag som politiker ska säga att nu inför vi en köttskatt är för långt, det är inte jag beredd att göra.

    Enligt Bucht pågår dock en utredning av politiska styrmedel där det just nu arbetas med en nationell livsmedelsstrategi. Det låter ju som en nödvändig strategi, men det är ganska oroväckande hur lättvindigt han verkar se på just köttkonsumtionen:

    Det handlar om resurseffektivt jordbruk som ger mindre miljöpåverkan. Men det kommer inte stå något om köttkonsumtion där. Men jag har inget emot att människor minskar sin köttproduktion. […] Jag skulle framför allt vilja se en minskning av det utländska köttet.

    Underbart att du inte invänder dig mot beteenden som gynnar vår planet, Bucht! Men utsläppsminskningar är en fråga som rör planetens och generationers framtid. Kanske borde även politiker se över vad de kan bidra med, då just politiken verkligen kan förändra saker till det bättre, både snabbt och stort. Om inte en landsbygdsminister kan reglera produktionen av svenskt kött och importen av utländskt, vem kan? Nej, Bucht tycker snarare att frivillig-insatser ska fixa till det här (även om det inte fungerat hittills):

    Vi politiker ska inte komma med pekpinnar och säga till vad folk ska ha på sina middagbord. Vi måste ge mer information och märka fler livsmedelsvaror. Så konsumenterna kan göra mer medvetna val.

    Visst är det bra att i stor utsträckning använda morötter och att genom informationsspridning knuffa människor i rätt riktning. Det är däremot naivt att tro att inte också piskor behövs för att hantera klimathotet, när vi trots allt haft alla möjligheter att redan vara hållbara om fler individer gjort mer medvetna val. Det är individers ansvar att (bokstavligen) handla rätt, men det är makthavarnas ansvar att justera de riktlinjer som vi på individnivå inte har någon kontroll över, eller har ansvar för. I alla fall när det rör vår framtid.

    Det kanske börjar bli dags för en ny landsbygdsminister på den politiska tallriken. Gärna en poltiker som faktiskt tycker att politik är en bra grej för att göra bra saker, eller saker överhuvudtaget. Annars kan vi ju bara sätta en halmgubbe på posten och spara in den lönekostnaden.  

    Flygbranschen presenterar historisk standard för koldioxidutsläpp

    På måndagen togs ett stort kliv mot ett avtal om minskade koldioxidutsläpp för flygbranschen. De nya utsläppsstandarderna ska uppmuntra flygbolag att vara så bränsleeffektiva som möjligt.

    Samtalen har pågått i 6 år, men i måndags kom till slut beskedet från FN:s internationella luftfartsorganisation (ICAO) i Montreal. De nya kraven måste fortfarande godkännas av ICAO:s styrande råd senare i år, men om de antas kommer de vara obligatoriska för nationella luftfartsmyndigheter i hela världen.

    Avtalet gäller både små och stora flygplan som kommer att byggas efter 2020. De föreslagna standarderna skulle bland annat innebära en utsläppsminskning på 33 procent mellan 2023 och 2028. Kraven skulle inte gälla redan existerande flygplan, men skulle kräva att framtida plan tillverkas för att vara så lätta och så bränslesnåla som möjligt.

    Varken flygbranschen eller sjöfartsindustrin inkluderades under klimatförhandlingarna i Paris i höstas, vilket möttes av stark kritik från internationella miljöorganisationer. Trots att ICAO nu presenterat en överenskommelse för flygindustrin möts de nya normerna med viss skepsis, bland annat från organisationen International Council on Clean Transportation (ICCT). Bill Hemmings, luftfartsdirektör på Transport & Environment, kommenterade överenskommelsen:

    Det här resultatet var det minimum som krävdes från ICAO för en trovärdig första start.

    Obamas lagförslag om renare luft nedröstat i USA

    Imorse stod det klart att Högsta domstolen i USA röstat ned förslaget Clean power plan. Lagförslaget syftade till att minska koldioxidutsläppen från landets nuvarande kraftverk med en tredjedel till år 2030.

    Lagförslaget, som lades fram i slutet av sommaren 2015, anses vara det mest viktiga verktyg landet  har för att nå upp till de löften om minskade utsläpp som USA utgav under klimatförhandlingarna i Paris i december, enligt Reuters.

    Förslaget har å ena sidan stöttats av en sammanslutning av 19 000 städer i USA och ett dussintal delstater och å andra sidan mött motstånd från en rad företag och hela 27, i huvudsak republikanska, delstater.

    Det var på det berömda håret då förslaget föll med fem nej och fyra ja.

    Än är det emellertid inte helt avgjort. Den 2 juni i år kommer frågan åter tas upp då en appellationsdomstol ska ta ställning till om huruvida lagen är laglig eller ej.

     

    Riksdagspartier överens om långsiktigt klimatmål

    Enligt vad Svenska dagbladet erfar innebär överenskommelsen att Sverige senast år 2045 ska ha noll i nettoutsläpp av växthusgaser.

    Svenska dagbladets reporter Jenny Stiernstedt kunde nu under tisdagskvällen avslöja att de sju partierna i Miljömålsberedningen kommit överens om ett nytt klimatmål för Sverige. I en artikel i tidningen framgår följande:

    Hittills har Sverige haft en vision om noll nettoutsläpp till 2050. I kommande förslag från Miljömålsberedningen är målsättningen att Sverige senast 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Åren därefter ska utsläppen bli negativa, erfar SvD. (…) Minst 85 procent av utsläppsminskningen ska ske inom Sveriges gränser. För att klara det ska lagring av koldioxid kunna användas. Och för att nå hela vägen till noll nettoutsläpp ska åtgärder som genomförs i andra länder kunna räknas in.

    UPPDATERING: Kort efter Svenska dagbladets avslöjande publicerade DN debatt den artikel som var tänkt att publiceras först i morgon, skriven av politikerna i Miljömålsberedningen. Här framgår:

    Vi föreslår att riksdagen beslutar att målet tidigareläggs till 2045. Nettonoll år 2045 innebär enligt vårt förslag att utsläppen i Sverige ska ha minskat med minst 85 procent jämfört med 1990. Med den kraftiga befolkningsökning som förväntas i Sverige till mitten av seklet är en minskning med 85 procent till år 2045 ett ambitiöst mål. De utsläpp som kan kvarstå år 2045 (för att åren därefter uppnå negativa utsläpp) ska dessutom kompenseras med åtgärder i enlighet med internationellt beslutade regler, vilket gör målet än mer ambitiöst. (…)

    För att stärka ramverket föreslår vi att riksdagen beslutar om en klimatlag som tydliggör processerna inom klimatpolitiken och den långsiktiga inriktningen på arbetet. (…)

    Vi föreslår också att regeringen inrättar ett oberoende klimatpolitiskt råd. Rådets uppgift blir bland annat att ge en ”second opinion” genom att granska regeringens samlade klimatpolitik – inte minst se till att politiken inom olika områden drar åt samma håll. (…)

    Vi återkommer till frågorna om styrmedel och konkreta åtgärder för att nå det föreslagna långsiktiga målet när Miljömålsberedningen lämnar sitt slutbetänkande i juni i år.

    Mer information, kommentarer och analyser om detta följer under de kommande dagarna här på bloggen.

    ___

    Miljömålsberedningen består av Matilda Ernkrans (S), Johan Hultberg (M), Stina Bergström (MP), Rickard Nordin (C), Jens Holm (V), Lars Tysklind (L) och Irene Oskarsson (KD). Ordförande är Anders Wijkman.

     

     

    Vind- och vattenkraft ökar i Sverige

    Förra året ökade elen från vatten och vind med 23 procent. Tillsammans stod de för närmare 60 procent av Sveriges elanvändning 2015.

    Förra året byggdes närmare 200 nya vindkraftverk i Sverige, något om visade sig i en ökad generation om 5 miljarder kilowattimmar. Under decembers första helg slogs dessutom vindkraftsrekord, då snålblåsten täckte 30 procent av elbehovet.

    Men förstaplatsen kneps av vattenkraften med en produktionsökning på närmare 12 miljarder kilowattimmar.

    Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på Bixia, förklarar uppsvinget:

    Ökningen av vattenkraften under förra året beror till stor del på stora mängder snö, som i kombination med en kylig försommar gjorde att vårfloden försenades. När snön smälte blev tillrinningen i vattenmagasinen väldigt stor och sedan dess har fyllnadsgraden i magasinen legat över det normala.

    Regeringen kritiseras efter köttuttalande

    Landsbygdsministern ser inga miljöproblem med att det äts mycket kött i Sverige, trots att regeringens egna expertmyndigheter tycker annorlunda. 

    Svenska myndigheter har länge påtalat att den svenska köttkonsumtionen behöver minska. Exempelvis Naturvårdsverket skriver i sin rapport Köttkonsumtionens klimatpåverkan (pdf):

    En viss minskning av svensk köttkonsumtion skulle utöver minskad klimatpåverkan även kunna gynna folkhälsa och ge bättre förutsättningar för den globala livsmedelsförsörjningen.

    I en rapport om det svenska miljömålsarbetet (pdf) som publicerades förra året skriver även myndigheten:

    Nuvarande trender med ökande utsläpp av växthusgaser från konsumtion av kött behöver vända om vi ska nå målet om begränsad klimatpåverkan och generationsmålet. Potentialen för att minska köttkonsumtionens klimatpåverkan är större med minskad konsumtion än med förändringar i den svenska köttproduktionen eftersom en stor del av det som konsumeras produceras utanför Sveriges gränser. Troligen krävs en rejäl höjning av priset på kött om det ska få någon tydlig effekt.

    Också Jordbruksverket är inne på ett liknande spår och inleder sin rapport Hållbar köttkonsumtion – Vad är det? Hur når vi dit? (pdf) på följande sätt:

    Vi i västvärlden behöver äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska. I synnerhet nötkött bidrar med stora utsläpp av växthusgaser. Vi behöver också äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka till att producera mat åt alla. Det gäller alla köttslag. Köttkonsumtionen kan minskas genom att i första hand slänga mindre mat men även genom att äta mindre köttportioner eller kött mer sällan. Ur hälsosynpunkt behöver vi inte äta så mycket kött som vi i genomsnitt gör i Sverige i dag. I stället kan vi ur såväl hälso- som miljösynpunkt öka intaget av vegetabilier. Dessutom går det åt mindre resurser om vi äter mer vegetabilier i stället för kött.

    Regeringen håller just nu på att utarbeta en livsmedelsstrategi som syftar till att göra jordbruket mer hållbart och miljövänligt. Men Sveriges radio kan i dag avslöja att det inte finns några planer på att ta sig an den svenska köttkonsumtionen genom strategin.  När landsbygdsminister Sven Erik Bucht (S) får frågan av Sveriges radios reporter om han alls ser några problem med att det äts mycket kött i Sverige svarar han:

    – Nej inte ser jag det inte.

    Uttalandet har kritiserats, bland annat av Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl, som säger till Svenska dagbladet:

    – Jag blir förvånad och bekymrad över landsbygdsministerns uttalande. Vetenskapen är glasklar. Forskning visar att köttkonsumtion och köttproduktion har en stor miljöpåverkan.

    Även Greenpeace Sverigechef, Annika Jacobson, stämmer in i kritiken och säger till Dagens arena:

    – Ska man ta hållbarhetsfrågan på allvar måste man inkludera köttproduktionens inverkan på klimat, hälsa, antibiotikaresistens och vattenförbrukning i en livsmedelsstrategi. Det handlar inte om pekpinnar, förstår man inte den kopplingen är man i otakt med tiden.

    Socialdemokraternas miljöpolitiska talesperson, riksdagsledamoten Matilda Ernkrans, kritiserar även hon uttalandet från landsbygdsministern, rapporterar Altinget.

    Vakter vid svenska kärnkraftverk ska utrustas med vapen för att stoppa antagonistiska hot

    Dessutom ska området runt kärnkraftverken bevakas och kontrolleras med hjälp av hundar.

    I går meddelade Strålsäkerhetsmyndigheten att man fattat beslut om nya tillståndsvillkor för Sveriges kärnkraftverk. Bland annat ska kärnkraftverkens skyddsvakter utrustas med vapen och området bevakas och kontrolleras med hjälp av hundar, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

    I ett tillhörande beslutsdokument (pdf) från Strålsäkerhetsmyndigheten framgår att ”baserat på terrorhot i omvärlden bedöms fortlöpande behovet av utvecklat fysiskt skydd vid de svenska kärntekniska anläggningarna”. Här framgår också att tillgång till ändamålsenlig utrustning, som tjänstepistoler, skulle ”skapa bättre förutsättningar för skyddsvakterna att tidigt upptäcka och där så är möjligt ingripa mot antagonister”.

    Kraven på beväpning och bevakningshundar börjar gälla den 4 februari 2017.

     

    Marocko inviger fas ett av världens största solenergianläggning

    På torsdagen invigdes den första etappen av megaprojektet i Marockos Ouarzazate-provins. Samtidigt påbörjades byggandet av fas två och tre, vars slutdatum är satta till 2017.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om solenergianläggningen i Ouarzazate, senast i december då öppnandet av okänd anledning skjutits upp. Men på torsdagen ledde den marockanske kungen Mohammed VI den officiella öppningsceremonin för anläggningens första etapp, Noor I.

    Under sitt tal påpekade Ali Fassi Fihri, direktör för the National Electricity and Drinking Water Office (ONEE), att landets elbehov har tredubblats sedan 1999. Användandet av förnybar energi är därför en positiv utveckling för Marocko, ett land som i nuläget importerar 94 procent av sin vanligtvis fossila energi från andra länder.

    Ceremonin ägde rum i närvaro av bland annat marockanska politiker, statschefer och projektfinansiärer.

    Obama föreslår ny oljeskatt – vill investera i förnybart

    I budgeten som presenteras nästa vecka föreslår president Obama en ny oljeskatt, det meddelade Vita Huset igår.

    Genom att införa en oljeskatt på 10 dollar per fat vill Obamaadministrationen slå ett slag för miljövänliga investeringar i energi och infrastruktur, rapporterar CNN. Intäkterna skulle också puffa för innovation och fossiloberoende.

    Under en presskonferens på torsdagen påpekade Jeffrey Zients, Obamas ekonomiske rådgivare, att det amerikanska transportsystemet är alltför beroende av olja, och att systemet inte är redo att hantera utmaningarna från ett klimat i förändring.

    Vi måste hantera problem som har sjudit i flera decennier. Ingen tvistar om utmaningarna, men ingen vill prata om hur vi ska betala för det.

    Om den föreslagna skatten kommer att implementeras återstår att se. Enligt CNN är det dock osannolikt att den tar sig helskinnad genom den republikandominerade kongressen.

    Liberalerna tydliggör sin position om Vattenfalls brunkolsverksamhet

    ”Om vi vill undvika att MER kol bryts (det önskar klimatet!) kan ett alternativ vara att avstå försäljning”, skriver partiets energipolitiska talesperson Maria Weimer, på Twitter. 

    I går hölls en debatt i riksdagen som handlade om den granskningsrapport (pdf) om Vattenfall som Riksrevisionens publicerades förra året.

    En av politikerna på plats för debatten var Maria Weimer, energipolitisk talesperson för Liberalerna. När det gäller Vattenfalls strategi att sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland sa hon bland annat:

    – Grunden till försäljning har främst handlat om att bolaget ska ha en egen produktionsportfölj som är fossilfri. Men vi får inte glömma att miljöaspekten och frågan om långsiktig hållbarhet också bör finnas med i ett ställningstagande om försäljning.

    Hon fortsatte:

    – I maj besökte jag ett av de tyska kolkraftverken, Welzow-Süd, där jag fick gå ned i kolgruvan. Jag fick en tydlig bild av den livliga tyska debatten om kolkraften och även av Vattenfall som ägare, en bild som är väldigt positiv just i dessa trakter. Man ser Vattenfall som en konstruktiv partner och omtyckt arbetsgivare. Detsamma gäller inte de företag som vi hittills har sett är intresserade av att köpa kolgruvorna, långt ifrån – det är företag som inte har så bra rykte. Herr talman! Klimatfrågan måste stå över allt annat. Perspektivet får inte begränsas bara till Sverige och Vattenfalls eget ägande, utan det måste vara ett europeiskt klimatperspektiv.

    I samband med debatten skrev Maria Weimer också på Twitter:

    Om vi vill undvika att MER kol bryts (det önskar klimatet!) kan ett alternativ vara att avstå försäljning.

    samt:

    Oavsett om Vattenfall säljer eller ej är EU:s klimatmål prio! Här har Greenpeace faktiskt rätt. Långsiktigt mål = kolet ska ligga kvar i marken!

    Trappa upp arbetet för biologisk mångfald? Absolut, om EU-parlamentet får välja!

    Omröstningen kring ett förbättrat arbete kring biologisk mångald röstades i tisdags igenom, vilket var tur då både rapporten som de röstade om och Världsnaturfonden säger att bevarandet har stort behov av att stärkas. Sverige var inte helt bidragande till det positiva utfallet. 

    EU-parlamentet hade i tisdags en omröstning kring om arbetet för biologisk mångfald skulle stärkas. Lyckligtvis röstade majoriteten medlemmar för förslaget, men fyra svenska parlamentariker, de tre moderaterna Anna-Maria Corazza Bildt, Gunnar Hökmark (namnet till trots) och Christopher Fjellner röstade tillsammans med kristdemokraten Lars Adaktusson i slutänden mot att trappa upp arbetet för biologisk mångfald.

    Enligt Världsnaturfonden är 60 procent av Europas djur och växter i dagsläget hotade. De fastslår att åtgärder måste sättas in för att skapa tillräckligt skydd och finansiering för att arter och livsmiljöer ska kunna återhämta sig till år 2020.

    Kampanjen Nature Alert har undertecknats av över en halv miljon människor och det glädjande utfallet av tisdagens möte ses som en framgång för Europas miljöorganisationer.

    Om EU-kommissionen följer parlamentets förslag återstår dock att se.

     

    Frankrike lägger 1000 kilometer solväg

    Frankrikes regering ska belägga 1000 kilometer befintlig väg med solceller. När projektet är färdigställt kommer solvägarna kunna försörja fem miljoner människor med el.

    Projektet är ett samarbete mellan det franska vägbyggnadsföretaget Colas och franska solenergiinstitutet INES och kommer att vara fullbordat om 5 år.

    Den nya tekniken, även kallad Wattway, välkomnar all typ av trafik och kan enligt Colas hålla lika länge som vanlig vägbeläggning. Solcellerna är även vattentäta och har klarat sig helskinnade ur de snöplogstester som de utsatts för.

    Enligt Colas är franska vägar bara trafikerade 10 procent av tiden. Genom att belägga dem med de nya solcellerna kan de utnyttjas för elgenerering under resterande tid. Även gatlyktor, trafiksignaler och annan allmän belysning kommer att få sin beskärda del.

    Frankrikes miljö- och energiminister, Ségolène Royal, är mycket positiv till projektet och har föreslagit att kostnaden för de nya solvägarna bland annat ska täckas av en skatteökning på bensin.

    Lise Nordin (MP): Rekordsatsning på sol med Miljöpartiet

    Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin svarar på Rickard Nordins (C) debattartikel ”Svårt att begripa Miljöpartiets solskatt”. 

    Regeringen har ett mål om 100 % förnybar energi och solenergi är en viktig pusselbit. För att nå dit behövs långsiktiga spelregler och stöd för att sätta fart på investeringarna. Jag välkomnar att Centerpartiet nu engagerar sig i solenergi, men det vore ännu bättre om det lett till satsningar på solenergi medan de satt i regering. De förslag som Rickard Nordin lyfter fram i sin artikel har diskuterats i flera år men blev inte verklighet när Centerpartiet hade chansen. Flera viktiga steg har tagits sedan 2014 för att säkra långsiktiga förutsättningar för solenergin att växa och skattefrågorna är högt på agendan för att lösas.

    EUs statsstödsregler
    Redan 2012 diskuterades att det finns risk att Sverige kan fällas av EU för otillåtet statsstöd om det inte finns någon begränsning i hur stor solcellsanläggning man kan få bygga utan att betala skatt. Det är företagen som skulle bli återbetalningsskyldiga och det är en risk Miljöpartiet förstås vill undvika. Efter hårt arbete höjde vi förslaget i effektgräns från 144 kW till 255 kW. All produktion upp till 255 kW är alltså fri från skatt. En förbättring har gjorts i att alla har skattefritt upp till 255 kW, även om du säljer viss överskottsel. Tidigare fick hela produktionen beskattas om man sålde ens en kilowattimme. Producerar du lite över din egen konsumtion så är du med det nya förslaget fortfarande fri från skatt upp till 255 kW. Enligt Finansdepartementet finns idag cirka 10 000 solcellsanläggningar och endast 10 skulle alls påverkas av den här skatteförändringen. Men det finns en viktig fråga kvar att lösa – de som äger flera anläggningar. Ett stort företag eller en kommun som vill bygga solceller på många tak når sannolikt över gränsen 255 kW när anläggningarna räknas samman. Det vore bättre om skatteplikten gäller per anläggning och inte per juridisk person eller man kunde göra all produktion skattefri om den sker bakom anslutningspunkten och alltså inte går ut på elnätet. Regeringen kommer nu att se över hur man skattemässigt kan gynna de som äger stora eller flera anläggningar.

    Skattereduktionen
    Sedan 1 januari 2015 kan alla med solceller på sitt tak få en ersättning på 60 öre per kilowattimme på den el man säljer ut på nätet genom så kallad skattereduktion. Detta ger klart förbättrad lönsamhet. Nästa steg som regeringen aviserat är att se hur skattereduktionen kan omfatta även andelsägd förnybar el. Då kan den som inte har ett eget tak utan bor i lägenhet också få del av möjligheten. Skattereduktionen ska också göras enklare, förslagsvis genom att räknas av på elräkningen istället för inkomstdeklarationen. Nu diskuteras också möjligheten att göra det enklare för hushållen genom att slopa kravet om momsregistrering.

    Investeringsstödet
    Regeringen gör i budgetpropositionen en mycket stor satsning på solcellsstödet, totalt 1,4 miljarder kronor under mandatperioden. Redan 2016 höjs anslaget från 50 mkr till 225 mkr. Därefter hela 390 mkr per år. Många privatpersoner, företag och kommuner har sökt av pengarna och en kö bildades under alliansregeringen. I kön hos Länsstyrelserna finns ansökningar på ungefär 600 mkr och alla i kön kan nu få sina pengar utbetalade redan inom två år.

    Solstrategi
    Regeringen har nyligen gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för solenergi. Det är första gången som Sverige får en solstrategi. Syftet är att öka användningen av solel. Det är viktigt för att ta ett samlat grepp om hur vi ska skapa fortsatt goda förutsättningar för solutbyggnaden. Förslaget ska presenteras i år.

    Höjt mål elcertifikat
    Certifikatsystemet är ett teknikneutralt stöd till ny förnybar el som funnits sedan 2003. Ersättningen ges till de som bygger förnybar el och sätts utifrån ett mål om hur mycket som ska byggas. Regeringen har lagt fram förslag om att höja målet från 25 TWh till 30 TWh till år 2020 och riksdagen röstade för det i oktober. Det höjda målet beräknas avsevärt höja lönsamheten för förnybar el och detta förslag är viktigt för utbyggnaden av framför allt större solanläggningar.

    Med bland annat en rekordstor satsning på investeringsstöd till solceller och solstrategin är det tydligt att en regering med Miljöpartiet menar allvar med solenergin. Med långsiktiga skatteregler skapas tydlighet för solenergin att växa med både storskaliga och småskaliga lösningar.

    Lise Nordin
    Riksdagsledamot (MP) energipolitisk talesperson

    ”TT Nyhetsbyrån missförstod rapporten om ekomat”

    Nu svarar de danska forskarna på den omdebatterade artikeln som publicerades i helgen. 

    I lördags uppmärksammade Supermiljöbloggen att det fanns en hel del frågetecken kring den artikel från TT Nyhetsbyrån som bland annat Dagens nyheter publicerade och som har rubriken Forskare ifrågasätter nyttan med ekomat. Bland annat kan man läsa i TT:s artikel:

    Men nyttan av ekomat är ifrågasatt. Nu senast från Danmark där en rapport från International Centre for Research in Organic Food Systems i Aarhus visar att ekologiskt framtagna livsmedel inte är nyttigare för oss människor än den mat som produceras på konventionellt vis. Inte är den miljövänligare heller.

    I ett mejl till Supermiljöbloggen kommenterar nu de danska forskarna vad man kallar för den svenska ”mediestormen”.

    Det svenske nyhedsbureau TT har udsendt en artikel som tager vores vidensyntese til indtægt for, at økologi ikke er bedre for hverken sundhed eller miljø. Det er ikke i overensstemmelse med konklusionerne i vidensyntesen.

    En längre kommentar från forskarna, samt mer information om rapporten, finns att läsa här, men på grund av stort intresse bland Supermiljöbloggens läsare för denna fråga publiceras den danska texten i sin helhet även här nedan:

     

    ICROFS VIDENSYNTESE MISTOLKES I SVENSKE MEDIER
    Det svenske nyhedsbureau TT og en række svenske medier tager fejlagtigt ICROFS nye vidensyntese til indtægt for, at økologi hverken gavner sundhed eller miljø. Det er ikke korrekt. Vidensyntesen konkluderer derimod, at økologi overordnet set har positiv effekt på begge dele.

    Under overskrifter som ”Ny rapport: Ekomaten varken nyttigare eller miljøvenligare” og ”Forskare ifrågasätter nyttan med ekomat” har en artikel fra det svenske nyhedsbureau TT været bragt i en række svenske medier. Artiklen tager fejlagtigt ICROFS vidensyntese fra 2015 til indtægt for konklusioner om, at økologi hverken gavner sundhed eller miljø.

    TT, der er et nyhedsbureau ejet af en række svenske medier, skriver, at ICROFS vidensyntese viser, at økologiske fødevarer stik imod den almindelige opfattelse ikke er sundere for mennesker end konventionelle fødevarer og heller ikke mere miljøvenligt.

    Det er imidlertid ikke rigtigt forstået. Vidensyntesen, der er udarbejdet af ca. 75 danske forskere og eksperter, viser, at økologien overordnet set har en positiv effekt på fælles samfundsgoder som natur og biodiversitet, miljø, mennesker og dyrs sundhed og velfærd samt udviklingen i landdistrikterne.

    Plusser og minusser

    Økologisk dyrkning fremmer især den biologiske mangfoldighed: Der er typisk flere vilde dyr og planter på de økologiske marker, flere bestøvende insekter og større diversitet af mikroorganismer i økologisk jord end i konventionelt dyrket jord.

    På andre områder viser den omfattende forskning, som vidensyntesen har kortlagt, at der er både positive og negative effekter af økologi. For eksempel er økologisk produktion mere klimavenlig end den konventionelle målt pr. hektar, men ikke når man beregner det pr. kilo kød eller korn.

    Økologisk dyrkning skåner grundvandet for forurening med syntetiske pesticider og i nogle tilfælde også for nitratudvaskning. Således har økologiske malkekvægsbedrifter væsentligt lavere nitratudvaskning end konventionelle, mens økologisk og konventionel planteproduktion har samme udvaskning, og økologisk svineproduktion ligger højere. Det skyldes bl.a. at søerne går på friland.

    Flere vitaminer, mindre gift

    Når det gælder økologiske fødevarer, konkluderer vidensyntesen på grundlag af mange forskellige forskningsprojekter, at de adskiller sig positivt sig fra konventionelle fødevarer på flere områder. Økologisk mad indeholder meget få eller slet ingen pesticidrester og har i nogle tilfælde også et højere indhold af vitaminer, gavnlige mineraler og antioxidanter. Økologisk svindekød har desuden lavere indhold af antibiotikaresistente bakterier.

    Alligevel er det korrekt, at man ikke utvetydigt kan sige, der er videnskabeligt bevis for, at økologisk mad er sundere end konventionel. Det skyldes, at menneskers sundhed er et meget komplekst fænomen, og at sundheden påvirkes af mange faktorer, som man ikke umiddelbart kan undersøge i kontrollerede forsøg.

    ”Selvom der er sunde stoffer i økologiske fødevarer, er det svært at dokumentere sundhedseffekter, for mennesker både ryger, drikker og dyrker motion. Derfor er det meget svært at undersøge, hvad der skyldes hvad,” forklarer akademisk medarbejder i ICROFS Lizzie Melby Jespersen, som var koordinator og redaktør for vidensyntesen.

    Den manglende videnskabelige dokumentation er imidlertid ikke ensbetydende med, at der ikke er en forskel, undestreger ICROFS direktør Niels Halberg. Det er derimod udtryk, for, at vores viden på nuværende tidspunkt er utilstrækkelig til videnskabeligt at påvise f.eks. sundhedseffekten af færre pesticidrester i maden. Der er fortsat brug for forskning på området.

    Niels Halberg påpeger desuden, at formålet med vidensyntesen hverken er at tale for eller imod økologi, men at kortlægge den forskningsbaserede viden om, hvordan økologien påvirker en række centrale faktorer, som under ét kan kaldes samfundsgoder.

    ”Og hvad det angår, kan vi konkludere, at politikere såvel som forbrugere både får i pose og sæk, når de støtter økologien, fordi den ikke bare leverer fødevarer af en bestemt standard, den bidrager også til en række fælles goder i samfundet,” siger Niels Halberg.

    Norge vill utöka utvinningen av fossila bränslen

    Nu trycker den norska oljeindustrin på för att expandera utvinningen av framförallt naturgas från landets källor. Det här påverkar både den globala uppvärmningen och de känsliga naturområden som finns längs den norska kusten och i Arktis.

    Bläcket har knappt hunnit torka på dokumenten från avtalet i Paris innan Norge börjar lägga fram förslag på att öka sin utvinning av fossila bränslen, något som verkar gå emot vad man kom överens om i Paris. Där kom världens länder överens om att minska utsläppen av växthusgaser för att kunna nå målet på väl under två graders global uppvärmning.

    Nu trycker Norges oljeindustri på för beslutet att öka produktionen av fossila bränslen från landets olje- och gaskällor. Norge vill att andra länder ska överge sina fossila energikällor för att nå målen som klubbades igenom i Paris. Samtidigt vill nu den egna industrin öka produktionen av naturgas, något som The Guardian skriver om.

    If Europe were to replace coal with Norwegian natural gas, this would result in a 50% decrease in greenhouse gas emissions for every unit of energy produced. We produce gas with low emissions, which can replace coal with high emissions,” säger Karl Eirik Schjøtt-Pedersen, VD för Norsk Olje og Gass och tidigare finansminister vid ett möte i veckan med politiker, forskare och näringslivet från Arktiska nationer i Tromsø, Norge.

    Argumenten handlar om att Norge med sin ”renare” naturgas kan hjälpa andra länder som har smutsigare energislag att ställa om. Om till exempel kol ersätts med naturgas kan utsläppen av koldioxid minska, enligt Karl Erik Schjøtt-Pedersen.

    Ett problem som uppstår om Norges oljeindustri får som de vill, är att expansionen kommer ske i områden som är väldigt känsliga vad gäller naturtyper och biologisk mångfald. En av världens rikaste torskbestånd hotas utanför Lofoten, likaså områden kring Arktis som de norska oljeföretagen menar på är rika på olja.

    The government is hypocritical and in denial over Paris. It does not think it is any brake on oil. They say our oil is cleaner and that the EU needs us. Meanwhile it is lobbying in Europe against stronger energy efficiency laws. There seem to be no limits on the Norwegian oil industry. They want to keep on expanding, säger Silje Lundberg, Friends of the Earth Norway till The Guardian.

    Genom investeringen i Lundin Petroleum har Statoil, med norska staten som majoritetsägare, redan kommit en bit på väg att säkra de långsiktiga tillgångarna i Nordsjön. Samtidigt som Norge planerar att utöka sin utvinning av gas och olja ännu mer från haven utanför landet har man som mål att reducera utsläppen med 30% till 2020 och 40% till 2040.

    Energibolag skulle bygga nytt kolkraftverk i Indien – kom på att solenergi var billigare

    Bolaget har nu ansökt om att sätta upp solpaneler på hela det aktuella området, som ligger i delstaten Punjab i norra delen av landet. 

    Det indiska energibolaget Rattan India Power, som ingår i bolagskoncernen Rattan India Group, opererar flera kolkraftverk i landet. Planen var tills nyligen att bygga ett nytt kolkraftverk i delstaten Punjab. Men när Rattan India Power räknade på ekonomin kom bolaget fram till att det är mer fördelaktigt att sätta upp solceller, det här rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg, som skriver:

    The decision highlights increasing interest in India’s solar program after Prime Minister Narendra Modi set out a target to install 100 gigawatts of capacity by 2020 at an estimated cost of $100 billion. Incentives and regulations designed to draw finance from companies to help meet the target have attracted a handful of overseas developers to bid in auctions for power contracts in India, reducing the cost of solar electricity to a record low.

    Rajiv Rattan, chefen för Rattan India Group, har i en intervju sagt att planen nu är att placera solpaneler, i stället för ett nytt kolkraftverk, på hela det aktuella området i Punjab, som är på 324 hektar.

     

     

    Förhandlingsstart för Sveriges första höghastighetsjärnväg

    I morgon är det förhandlingsstart för Sveriges första höghastighetsjärnväg. Förhandlingen ska fastställa sträckning, stationsorter, nya bostadsprojekt och ekonomiskt ansvar.

    Den nya banan ska binda samman Stockholm, Göteborg och Malmö. För miljön betyder en höghastighetsbana ökad godstrafik på räls eftersom persontrafiken förflyttas, vilket på sikt kan minska transportsektorns utsläpp. En högre kapacitet kommer också att förkorta restider och ge en mer tillförlitlig tidtabell. Vilket borde innebära att fler människor låter bilen stå.

    Sverigeförhandlingen har bjudit in kommuner och regioner till att delta i förloppet, och intressenterna kommer under den inledande dagen att få information om hur förhandlingsprocessen kommer att se ut. Förhandlingsrepresentanterna HG Wessberg och Catharina Håkansson kommer då att framföra vilken sträckning genom Småland och vilka stationsorter som förhandlingen till en början kommer att beröra.

    Under eftermiddagen kommer berörda kommuner och regioner ta emot ett första bud, vilket blir förhandlingens startskott.

    Här kan du läsa mer och i morgon också direktfölja mötet via en webbsändning.

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.