Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Regeringen vill göra mer för att skydda miljön i Arktis

    Men Greenpeace menar att det är oklart vad den nya inriktningen egentligen betyder.

    I dag meddelade regeringen att en ny inriktning för den svenska miljöpolitiken gällande Arktis är på gång. I en debattartikel i Svenska dagbladet skriver klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP), utrikesminister Margot Wallström (S) samt ministern för strategi och framtidsfrågor Kristina Persson (S) att fyra frågor ska prioriteras. I korthet beskrivs dessa frågor på följande sätt i artikeln:

    1. Ett stärkt klimatarbete. Regeringen vill se förstärkta insatser inom Arktiska rådet kring klimat och förnybar energi.
    2. Ge rättsligt skydd till känslig natur. Regeringen driver på för att de arktiska länderna ska utveckla ett nätverk av skyddade områden.
    3. Förhindra riskerna med oljeborrning. Regeringen vill att endast bolag som kan ta hela kostnaden vid en olycka ska kunna få tillstånd att utvinna olja i Arktis, vilket i praktiken är ett krav som kan skydda Arktis från riskerna med oljeborrning.
    4. Förhindra överfiske. Regeringen anser att kommersiellt fiske i centrala norra ishavet inte bör tillåtas innan en regional organisation för fiskeriförvaltning finns på plats, som säkerställer att fiske sker på ett hållbart sätt.

    Greenpeace välkomnar ambitionerna men påpekar att det är högst oklart vad regeringen egentligen lovar att själv göra. På Twitter kommenterar organisationen de fyra punkterna så här:

    1. Stärkt klimatarbete. Sverige bör driva stopp för oljeborrning i Arktiska rådet. Och låta Vattenfalls kol stanna i marken.
    2. Skydda känslig natur. Hur? Ge konkret plan för att göra löftet till verklighet! Skyddade områden här hemma skulle ge mer trovärdighet.
    3. Olja. Det finns ingen säker oljeborrning i Arktis. Diskussionen måste handla om att stoppa utvinningen.
    4. Fiske. Bra att inte tillåta fiske i områden där man inte vet hur bestånden ser ut. Men helt fiskefria områden måste upp på agendan!

     

    Världens 20 mest kritiserade bolag – Vattenfall med på listan

    Ny rapport visar vilka företag som fick mest kritik från icke-statliga organisationer under förra året.

    Analysföretaget Sigwatch har kommit med en ny årlig granskning över vilka bolag runt om i världen som under 2015 fått mest kritik, men även mest beröm, från icke-statliga organisationer, så kallade NGO:s.

    I rapporten Corporations that NGOs loved and hated in 2015 (pdf) framgår att svenska statliga energibolaget Vattenfall hamnar på plats 13 på listan över mest kritiserade bolag. Listan toppas av Shell, som under förra året fick utstå massiv kritik för sina planer på oljeutvinning i Arktis.

    1. Shell (Royal Dutch Shell)
    2. Monsanto
    3. World Bank
    4. TransCanada
    5. ExxonMobil
    6. Adani Enterprises
    7. Volkswagen Group
    8. Dow Chemical
    9. EDF 9
    10. BP
    11. Wilmar International
    12. BNP Paribas
    13. Vattenfall
    14. BHP Billiton
    15. Bayer
    16. Enbridge
    17. GDF Suez / Engie
    18. Chevron
    19. Total S.A.
    20. Walmart

    På listan över företag som fått mest beröm hamnar Nestlé i topp. ”A recognition of their commitments in a number of areas relating to commodity sourcing, climate and water”, skriver Sigwatch i sin analys.

     

     

     

    Peter Eriksson (MP): ”Dags att ta itu med klimatfinansieringen”

    ”Det är genom att följa pengarna, se till att satsningarna i EU:s budget är riktiga, som klimatmålen verkligen kan nås.” Det skriver Peter Eriksson, Europaparlamentariker för Miljöpartiet.

    När klimatförhandlingarna i Paris nu äntligen har rotts i hamn är det dags att fundera på vad som sker här näst. Hur följer EU upp löften och åtaganden?

    Gröna gruppen i Europaparlamentet har vänt sig till EU-kommissionen och bett kommissionen utvärdera budgetförslaget ur ett klimatperspektiv.

    Miljöpartiet i Europaparlamentet tycker det är dags att ta itu med klimatfinansieringen. Det är genom att följa pengarna, se till att satsningarna i EU:s budget är riktiga, som klimatmålen verkligen kan nås.

    EU-kommissionen borde ta sig en ordentlig titt på EUs budget, granska den som helhet med prestationsbaserad budgetering som utgångspunkt.  EU:s budgetförslag för 2017 arbetas under de kommande månaderna fram. Andan i Parisavtalet måste vara riktgivande, att noggrant avväga vad våra tillgångar används till. Det gäller att proritera rätt.

    I praktiken innebär det att det först gäller att spåra de budgetlinjer som begränsar och de som möjliggör anpassning. Kommissionen bör eliminera utgifter som direkt eller indirekt bidrar till att öka växthusgaserna. EU-kommissionen måste helt enkelt göra en utvärdering av budgetförslaget och utarbeta den så att den tjänar klimatet. Klimatarbete kan inte bedrivas i separata stuprör om vi ska förverkliga Parisavtalet. All verksamhet måste klimatprövas.

    Antalet frågor som måste lösas är många. Det behövs satsningar på en infrastruktur som banar väg för det energiskifte Paris-avtalet obönhörligen förutsätter. Satsningarna på förnybar energi och energieffektivitet och forskning på området måste stärkas. Hur kan EU rikta pengar till hållbara transportformer? Existerande manöverutrymme ska utnyttjas för att omdirigera jordbruksfinansieringen så att EUs jordbruk blir klimatsäkert och utsläppen av växthusgaser från jordbruket minskar. EU:s sammanhållningspolitik som under nuvarande sjuårscykel investerar 351,8 miljarder Euro i Europa måste investeras mer klimatsmart. EU måste finansiera internationellt samarbete för att bekämpa uppvärmningen. Det behövs pengar för att hjälpa särskilt utsatta länder att bekämpa klimatförändringarna.

    Om vi låter bli att ta itu med prioriteringarna är risken överhängande att Paris-avtalets mål inte uppfylls, att avtalsdokumentet endast blir tomma ord. Det är bara genom att göra klimatförändringen till en prioritet inom olika nyckelområden som EU kan nå det mål unionen varit med om att ställa: att hålla uppvärmningen klart under 2 grader och försöka nå målet på 1,5 grader.

     

    Peter Eriksson
    Europaparlamentariker för Miljöpartiet

     

    —–

    Rättelse: I en tidigare version förekom en felaktig siffra för EU:s sammanhållningspolitik. Artikeln har uppdaterats med korrekt siffra.

    Wayne’s Coffee blir Sveriges första Krav-certifierade kafékedja

    Kommer bli ett allt större ekologiskt utbud på de 91 kaféerna i Sverige.

    Sveriges första Krav-certifierade kafékedja är Wayne’s Coffee, det meddelade företaget i veckan.

    – Vi har redan sett hur certifieringen gett ringar på vattnet. Många av våra leverantörer har Krav-märkt sig för att kunna tillgodose våra behov, säger Daniel Nordström, produktutvecklingschef, Wayne’s Coffee, i ett pressmeddelande.

    I dag kan restauranger Krav-certifieras enligt följande system:

    Ett märke = 25 procent godkända produkter eller 15 godkända livsmedel

    Två märken = minst 50 procent godkända produkter

    Tre märken = minst 90 procent godkända produkter

    Wayne’s Coffee hamnar än så länge på nivå ett, men enligt företaget är ambitionen att man kontinuerligt ska erbjuda fler Krav-märkta och ekologiska produkter.

     

    Annelie Pompe: Tillbringa mer tid i naturen

    Annelie Pompe är en svensk äventyrare och världsrekordhållare inom fridykning, en fantastiskt glad och inspirerande fläkt som Supermiljöbloggen fick chansen att träffa precis innan hon klev in i Musikhjälpens bur i Linköping i mitten av december. 

    Man kan lugnt säga att Annelie är en mångsysslare. Hon är både äventyrare, fridykare, bergsklättrare, författare, fotograf, instruktör inom ett flertal sporter och guide för att nämna några. Det är inte ovanligt att man hittar henne på en bergstopp högt ovanför molnen, i haven långt under ytan eller mittemellan, där yogan står i fokus.

    Annelie innehar bland annat världsrekordet i fridykning med variabla vikter och håller just nu på att avsluta Seven Summits, utmaningen att bestiga den högsta bergstoppen på varje kontinent. Hennes kärlek till naturen och allt den har att erbjuda var det som banade väg för alla de otroliga äventyr hon varit med om under åren.

    Om du snabbt skulle beskriva dig själv, vad skulle du säga?

    Jag är en äventyrare som älskar att testa nya saker och ta del av vad naturen kan ge oss. Jag är absolut ingen stadsmänniska, utan en människa som älskar att vara ute i naturen och mår som allra bäst när jag får vara långt från stadens höga puls. Tyvärr känns det som att vi har tappat naturen, att bara få andas, känna dofterna, njuta av allt fantastiskt naturen har att erbjuda. Gör man det kommer det ofta naturligt att man också vill värna naturen.

    Varför har du valt att medverka här idag? 

    Det är en stor ära. De hörde av sig från musikhjälpen eftersom jag var en av dem som folk önskade mest skulle komma till buren. Jag kommer även att auktionera ut en kurs i fridykning på Bali tillsammans med Scuba Travel, för att bidra med pengar till Musikhjälpen.

    Varför är det viktigt att lyfta miljöfrågor?

    De påverkar oss alla hela tiden. Går världen under går vi under, då spelar resten ingen roll. Jag vill verkligen bidra till det som ligger nära hjärtat för mig.

    Vad har du för relation till klimat och miljöfrågorna? Vad var det som fick dig att få upp ögonen för klimatproblematiken?

    Jag har sett mycket first hand. Under mina resor har jag sett väldigt mycket hemska saker som människan gjort mot naturen. Jag har en stark kärlek till havet och det gjorde att jag redan som liten började fridyka. När man gör det ser man helt plötsligt en värld som inte syns ovanför ytan. En värld som på många sett har fått agera soptipp under många, många år.

    Många människor har levt och lever tyvärr efter filosofin ”syns det inte finns det inte” och dumpar därför sina sopor i haven. Genom mina böcker, resor och föreläsningar vill jag visa hur vackra haven är, men även hur hemskt det är med den förstöring som fortfarande pågår. Jag har även under mina år själv sett hur glaciärerna har förändrats och försvunnit mer och mer.

    I Nepal träffar jag ofta människor som berättar om hur det förändras. Det kommer fler extrema väderhändelser och de kommer allt oftare. Det blir allt mer oförutsägbart med vädret, vilket påverkar livet för många som lever där och är beroende av vad naturen har att erbjuda. Många lämnar sina byar på grund av detta och flyttar till stora urbana områden som Katmandu.

    Du genomför resor för att samla in pengar till behövande, vill du berätta lite mer om det?

    Jag samarbetar med några olika organisationer för att belysa och hjälpa till på det sätt jag kan och en viss procent av mina intäkter går till detta. Det första är en sydafrikansk organisation, I am water, som framförallt utbildar människor i vattenmiljö. Den andra är stiftelsen Rolwaling Foundation, där jag försöker hjälpa en nepalesisk bergsby på fötter igen. Sist men inte minst är det Action aid och WWF som jag stödjer.

    Du är ju alltid på resande fot, vart går nästa resa?

    Nästa resa går till Antarktis där jag kommer bestiga berg. Det blir det sista i projektet Seven summits, den utmaning där man bestiger den högsta bergstoppen på varje kontinent.

    Vad tycker du personligen varit det bästa under veckan som Musikhjälpen pågått?

    Det var något E-type sa när han var i buren: ”Ingen ska behöva fly undan klimatet, varken människor eller isbjörnar.”

    Sist och slutligen – vilket är ditt bästa miljötips?

    Tillbringa mer tid i naturen! Jag tror man blir mer miljömedveten när man spenderar tid i naturen.

    Musikhjälpen avslutades efter en dryg vecka med allsång, intressanta diskussioner och härlig musk. En rekordsumma samlades in till olika projekt kring temat Ingen ska behöva fly undan klimatet.

    Massdöd av havsfåglar förbryllar forskare

    Tusentals döda sillgrisslor har spolats upp längs kusterna i Alaska och forskare försöker nu komma underfund med vad det är som orsakat detta. En teori är varmare hav och därigenom brist på föda.

    De 230 sillgrisslekolonier med närmare 3 miljoner fåglar som häckar utmed Alaskas kust har under åren råkat ut för flera katastrofer som resulterat i massdöd. Tidigare har det dock alltid kunnat kopplas till specifika händelser och inte heller varit i denna omfattning som nu ses.

    Forskare försöker nu ta reda på varför så många sillgrisslor dött under vintern, men något konkret svar har man ännu inte hittat. En teori är dock att yttemperaturen på vattnet är varmare än vad det ska vara. Det kan ha påverkat de stora stim av småfisk som sillgrisslorna har som föda, något som Natursidan skriver om på sin hemsida.

    Med ekosystem som förändras och inte fungerar som de ska på grund  av en faktor, är det inte bara en liten specifik del i systemet som påverkas.  I och med att allt hänger samman påverkar varje del så många andra arter och populationer.

    Om vattnet blir för varmt för fisken flyttar de sig norröver mot kallare temperaturer och lämnar då sillgrisslorna att svälta. Varningssignalerna kom redan i mitten av förra året, då ett ovanligt stort antal magra och svältande sillgrisslor sågs. När dessutom vintern nu kom med stormar och kyla var det många som inte överlevde.

    I Alaska följer forskarna inte förflyttningen av foderfisk som man gör i många andra länder, utan man följer istället fåglarnas förflyttning, vilket gör att man helt säkert inte kan säga att det här är orsaken till massdöden. Man har hittat döda fåglar långt från deras naturliga habitat, troligtvis på jakt efter föda.

    I och med att sillgrisslor måste äta en en väldigt stor andel av sin egen kroppsvikt varje dygn går det snabbt utför om de inte hittar föda, vilket troligtvis har lett till många svältande fåglar ute till havs.

    Anledningarna till varför ytvattnet kring Alaska är varmare än normalt kan bero på en stark El Niño som påverkar Stilla Havsströmmarna eller så kan det vara ett resultat av global uppvärmning, något forskarna ännu inte fastslagit.

    Liknande händelser har inträffat på både Island och i Norge (läs mer på Natursidan.se), och forskare där misstänker också att det bland annat handlar om foderfisk som försvunnit från sina naturliga områden.

    2015 var det varmaste året någonsin sen mätningarna började

    2015 är det varmaste året som någonsin uppmätts.  Det gäller både den globala land och havstemperaturen. Den globala landtemperaturen 2015 var 1,3 grader högre än genomsnittet under 1900-talet och havstemperaturen var 0,7 grader varmare än genomsnittet. Land och havstemperaturen var tillsammans 0,9 grader högre än genomsnittet under 1900-talet.

    Detta enligt den amerikanska havs och luftmyndigheten NOAA som också säger att 2015 var 0,16 grader varmare än det tidigare rekordåret 2014. Även NASA har kommit fram till att detta var det varmaste året som någonsin uppmäts. NASA skriver att det finns en liten osäkerhet om temperaturerna, men att det är 94 procents säkerhet att 2015 var det varmaste året någonsin.

    De senaste 39 åren har alla varit varmare än genomsnittet under 1900-talet och 15 av de 16 varmaste åren som någonsin uppmätts har inträffat sen 2001. Charles Bolden från NASA säger om nyheten att ”Klimatförändringarna är vår generations största utmaning”. En annan anledning till att 2015 blev extra varmt är väderfenomenet El Nino som är ett naturligt fenomen som återkommer vart 4-7 år då vindarna i Stilla Havet byter riktning.

    Stora delar av världen blir varmare. Men delar av norra Atlanten var ovanligt kallt 2015, vilket inte verkar vara en tillfällighet. Norra Atlanten är det i stort sett enda område i världen som blivit kallare sen år 1900, enligt en annan forskning.  Detta kan bero på att golfströmmen har försvagats på grund av de smältande isarna på Grönland. I golfströmmen flyter varmt vatten från mexikanska golfen upp mot västra Europa och Svalbard. Supermiljöbloggen har skrivit mer om den försvagade golfströmmen här.

    World Economic Forum: Johan Rockström om den fjärde revolutionen

    För en månad sedan avslutades klimatförhandlingarna i Paris. Idag påbörjas World Economic Forum i Davos och makteliten är än en gång samlad. Mötets övergripande tema är den fjärde industriella revolutionen, en utveckling där teknologin visar vägen och allt fler processer automatiseras. Allas vår Johan Rockström har skrivit några ord om ämnet och vad den här revolutionen innebär för miljön.

    Först kom ång-och vattenkraften, sedan elektriciteten och massproduktionen. Något senare hittade vi elektronik och IT. Nu föreslås vi ha landat i en fjärde industriell revolution, den digitala. En revolution vars hastighet, omfattning och genomslag saknar historiskt motstycke.

    I en text publicerad på World Economic Forums hemsida uppmanar Johan Rockström deltagarna i Davos att använda den fjärde industriella revolutionen för att uppnå de mål som fastställdes i Paris förra månaden. Han lyfter även fram vikten av att driva fram långsiktiga lösningar som kan överbrygga globala ojämlikheter.

    Den här revolutionen är också unik därför att idéer aldrig tidigare har spridits så snabbt. Aldrig förr har individer haft så mycket makt. Och aldrig tidigare har teknologin inte bara haft makten att förändra liv, ekonomier och samhällen, utan också makten att ändra jordens biosfär.

    I texten tar han även upp begreppet antropocen, en ny tidsålder skapad av människan, och menar att människan nu mer än någonsin är ansvarig för planetens långsiktiga välmående.

    Med tanke på det nya ansvar som mänskligheten har i fråga om jordens långsiktiga stabilitet…måste ny teknologi vara hållbar och bygga på principer om att inte överskrida planetens begränsningar. Men, mer än så, de bör också sträva efter att öka samhällens, ekonomiers och planetens motståndskrafter.

    World Economic Forum pågår den 20-23 januari och kommer att lyfta globalt angelägna frågor såsom ekonomi, hälsa och miljö. Rockströms text i dess helhet går att läsa här.

    Krisen fortsätter för oljebolagen – nya nedskärningar hos Shell

    10000 förlorar jobbet när oljebolaget drar åt livremmen. Låga oljepriser och försämrade försäljningssiffror ligger bakom beslutet.

    På onsdagen uppdaterade oljebolaget fjolårets statistik och siffrorna visar på en fortsatt nedgång i intäkter. Under förra året drog Shell ner på rörelsekostnaderna med 4 miljarder dollar och planerar alltså att fortsätta i samma stil under 2016.

    Nedskärningarna är ett direkt resultat av låga oljepriser och tuffa tider för oljebranschen i allmänhet. Under det sista kvartalet 2015 sjönk intäkterna från Shells oljeprospektering och produktion med 40 procent jämfört med samma tid 2014.

    Men samtidigt som oljebranschen går på knäna skapas det allt fler jobb inom förnybar energi. Bara i USA skapades 35000 nya jobb inom solindustrin förra året, vilket är en ökning med 20 procent från 2014.

    Gröna tak blir en allt vanligare syn i städerna

    Anlägga en trädgård på taket, varför inte? Eller i alla fall en mossmatta eller lite sedumväxter.

    Att plantera på taken är inte något nytt påfund. Tvärtom, det har funnits länge i både Sverige och andra delar av världen. Men att odla på taken i stadsmiljö är kanske inte lika gammalt, något som bland annat KIT skriver om.

    I Frankrike röstades förra året en lag igenom att alla nybyggda, kommersiella hus måste ha solpaneler eller grönt på taken. En lag som sedan tidigare redan finns i Basel i Schweiz och i Toronto.

    Anledningen till att växter på taken i stadsmiljö är så bra finns det flera anledningar till. Ju tätare det byggs, desto mer får parker och andra grönområden ge vika. Temperaturen stiger, likaså minskar den biologiska mångfalden och regnvatten som behöver någonstans att ta vägen hamnar plötsligt på gatorna utan välfungerande dagvattensystem.

    Varför är då takplanteringar så viktiga för klimatet och miljön?

    1. Växter har i sig en kylande effekt och minskar därför på den värme som bildas både i huset och i städerna. Det behövs mindre energi för att kyla ner husen när det är varmt. Ett grönt tak reflekterar dessutom bort betydligt mer solenergi än vad till exempel svarta tak gör, som istället suger åt sig värme.

    2 Den biologiska mångfalden behöver inte försvinna helt och hållet. Plötsligt har både insekter och fåglar nya boendemiljöer i städerna.

    3. Gröna tak fungerar även som en buffert för regnvatten. Vattnet sugs in i de gröna taken och når därför dagvattenbrunnar mycket långsammare, vilket gör att det kan tas upp bättre.

    4. Gröna tak har en viss förmåga att isolera och därför behålla värme när det är kallt ute.

    5. Det kan bidra till minskade buller volymer i och med att vegetationen fungerar som isolering även här.

    6. Närproducerad mat? Om möjligheten finns, varför inte göra ett grönsaksland eller en kryddträdgård och odla mat till hushållet?

    7. Sist men inte minst binder växtlighet koldioxid och skadliga partiklar samt frigör syre. Perfekta luftrenare!

    Så går du i tankarna att lägga om taket? Satsa då på ett grönt tak!

    Stockholms Universitet på väg att divestera

    Stockholms Universitets rektor Astrid Söderbergh Widding meddelade i december att Stockholms Universitet ska divestera, skriver Stockholms Universitets Studentkårs tidning Gaudeamus.

    Beskedet kom på en bal, men Fossil Free Stockholms University skriver på sin facebook-sida att ” Rektorn bekräftade sedan per mail att hon och placeringsrådet står bakom divestering, och kommer att rekommendera det innan nästa styrelsemöte i februari”.

    Att divestera definieras av Fossil Free Sverige som ”motsatsen till att “investera i” – det handlar om att sälja av aktier, fonder eller andra investeringar som är oetiska eller moraliskt tvivelaktiga.” Supermiljöbloggen passade på att frågade Sigrid Persson på Fossil Free SU om varför Stockholms Universitet bör divestera:

    Det finns egentligen ingenting kontroversiellt med att divestera. Att flytta bort finansiella tillgångar från kol-, olja- och gasbolag är att skriva under på det forskarna länge sagt oss: att fossila bränslen saknar plats i vår framtid. Vetskapen att minst 80 procent av alla fossila reserver måste stanna i marken gör det såväl etiskt som ekonomiskt oförsvarbart att fortsätta stödja fossilindustrin med investeringar om vi ska undvika de mest katastrofala effekterna av klimatförändringarna. Därför måste Stockholms universitet lämna den här smutsiga industrin till det förflutna, så att vi som studenter kan känna oss stolta över vårt universitet.

    Rektorn Söderberg Widding uppmanar studenterna att fortsätta samla in fler underskrifter. Hittills har namninsamlingen för att Stockholms Universitet ska divestera fått 1195 underskrifter. Målet är att nå minst 2000 underskrifter, vilket du kan bidra till här. Fossil Free SU säger till Supermiljöbloggen att de även uppmanar personer som inte har koppling till Stockholms Universitet att skriva på eftersom frågan angår alla.

    Hittills har bland annat Chalmers Tekniska Högskola, Uppsala kommun, Västerås kommun, Örebro stad och Svenska kyrkan sagt att de ska divestera.

     

    Ny rapport visar att år 2050 kommer mer plast än fisk att finnas i haven

    I en rapport från Ellen Macarthur Foundation som publicerades igår kommer det år 2025 gå ett ton plast per tre ton fisk och 2050 väntas plasten ha passerat fisken i vikt. 

    Plats som hamnar i haven kan finnas kvar i hundratals år i deras orginalform och ännu längre i partikelform, vilket innebär att mängden plast ökar med tiden. Enligt rapporten hamnar – varje år – minst 8 miljoner ton plast i haven, vilket motsvarar en sopbilslast i minuten och det uppskattas att det redan idag finns runt 150 miljoner ton plast i haven. Den totala tillverkningen av plast står idag för 6 procent av den globala oljeförbrukningen.

    Enligt rapporten är det främst plastförpackningar som hamnar i vattnet. Mellan åren 2000 och 2015 har andelen platsförpackningar som en andel av den globala förpackningsvolymen ökat från 17 procent till 25 procent. Någon hejd på produktionen av plastförpackningar syns inte till med en stark tillväxt på ca 5 procent årligen på den globlala platsförpackningsmarknaden.

    Dessa enormt nedslående siffror visar att om inte åtgärder för att hindra utsläppen av plast i haven sätts in omgående, kan vi alltså inom 35 år vänta oss en framtid där det är större chans att få plast på kroken än fisk.

    Nytt vindkraftsrekord i Danmark

    Under förra året stod vindenergin för 42,1 procent av den danska elförbrukningen.

    Det handlar om ett nytt världsrekord, skriver den dansk-svenska nyhetsbyrån News Øresund som hänvisar till energinet.dk.

    Ett bra vindår och en fortsatt utbyggnad av vindkraften sägs ligga bakom att de danska vindkraftverken förra året kunde producera el motsvarande 42,1 procent av den danska förbrukningen.

    Under 409 timmar förra året producerades det dessutom mer vindkraftsel än vad hela landet behövde el.

     

     

    Supermiljöpodden #5 – Vem har miljöansvaret?

    I årets första avsnitt av Supermiljöpodden byter Vera Telemo och Ellen Palm perspektiv från statlig styrningen till individens roll i miljö- och klimatsammanhang. Dessutom diskuteras nyheter kring innovativa transportlösningar och kemikalieinspektionens förslag om mikroplaster.


    Tidigare avsnitt:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

     

    ”Hallå där Greenpeace, varför sitter ni i ett växthus utanför Näringsdepartementet?”

    Supermiljöbloggen har ställt tre frågor till Dima Litvinov, projektledare på miljöorganisationen.

    I ett pressmeddelande skriver Greenpeace i dag att omkring 90 procent av brunkolet i Europa måste ligga kvar i marken – i alla fall om de klimatmål som världens regeringar enades om i Paris ska kunna nås. Supermiljöbloggen sprang under måndagseftermiddagen på en av representanterna från miljöorganisationen, projektledaren Dima Litvinov.

    Ni har ställt upp ett litet växthus utanför Näringsdepartementet i Stockholm. Varför?

    – Det här är vårt nya kontor. Här ska vi hålla till i sex veckor för att informera folk om det beslut som snart ska fattas av den svenska regeringen och som gäller Vattenfalls planer på att sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland. Vi vill ge folk en chans att sätta tryck på regeringen. Vattenfalls kol måste stanna i marken och inte säljas till något annat bolag som kommer bränna upp det och därmed släppa ut en massa koldioxid.

    Är det många som skrivit på er protestlista?

    – Hittills i kampanjen är det närmare 65 000 människor. Vi tror vi kommer få många tusen till att skriva på under de kommande veckorna.

    Ni kom hit i morse, har ni fått någon signal från ansvarigt statsråd än, näringsminister Mikael Damberg?

    – Nej, inte ännu. I första hand är vi här för att prata med folket, det vill säga ägaren till Vattenfall, för att informera dem om vad som just nu är på väg att hända i deras namn. Människorna vi träffar minns ju klimatmötet i Paris, där politikerna sa så många fina ord om hur klimatfrågan ska prioriteras. De ser det orimliga i att sälja brunkolet till någon annan i stället för att ta ansvar för en utfasning.

    Mer information om kampanjen, samt en livestream från växthuset, finns här.

     

    Kemikalieinspektionen: inför förbud mot mikroplast

    Enligt en rapport som Kemikalieinspektion lämnade över till regeringen i fredags vill myndigheten införa förbud mot kosmetiska produkter som innehåller mikroplast. 

    Förslaget från myndigheten innebär att kosmetiska produkter som sköljs av direkt efter användning och som innehåller mikrokorn av plast förbjuds i Sverige från och med den 1 januari 2018. Myndigheten vill även, enligt rapporten, att Sverige ska fortsätta verka för en gemensam EU-reglering.

    Mikrokorn av plast är plastpartiklar som avser att ha en rengörande eller skrubbande effekt och återfinns i produkter som bland annat kroppsskrubb, ansiktsrengöring och duschgel. Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om de stora problem som mikroplasterna för med sig för våra hav och sjöar.

    – Mikroplaster kan leda till försämrad tillväxt och hälsa hos vattenlevande djur och därför behövs åtgärder för att minska spridningen av små plastkorn till sjöar och hav. I dag finns gott om alternativ till mikroplast i kosmetika, säger Jenny von Bahr, utredare på Kemikalieinspektionen och projektledare för regeringsuppdraget i ett pressmeddelande från myndigheten.

    Den svenska kosmetikabranschen har, enligt pressmeddelandet, ställt sig bakom att frivilligt ta bort mikroplaster från kosmetiska produkter.

    – Det är positivt att branschen på frivillig väg har börjat fasa ut mikroplaster. Vårt förslag kommer därmed bara att påverka de företag som skulle ha fortsatt att tillsätta mikrokorn av plast i kosmetika trots den frivilliga överenskommelsen om utfasning, säger Jenny von Bahr.

    Rapporten från Kemikalieinspektionens har tillkommit efter uppdrag från regeringen om att ta fram förslag på nationella åtgärder i Sverige för att begränsa förekomsten av mikroplaster i kosmetika.

    Dagens Nyheter lanserar ny sektion på dn.se – Global utveckling

    Ska spegla arbetet med FN:s 17 globala och hållbara utvecklingsmål.

    Den 1 april förrförra året kunde Supermiljöbloggen berätta om att Dagens Nyheter planerade för en ny bilaga – DN Miljö. Många uttryckte sin besvikelse då de förstod att det hela handlade om ett aprilskämt från bloggens sida. Men andra hyllade idén som sådan och spred artikeln vidare för att visa sitt stöd för en miljösektion i tidningen.

    Den här gången är det på riktigt. Dagens Nyheter meddelade nämligen i dag att man inom kort kommer starta en särskild sektion för att spegla arbetet med FN:s 17 utvecklingsmål.

    De nya utvecklingsmål som världens länder enades om i september förra året, Sustainable development goals (SDG), riktar sig inte bara till regeringar och biståndsmyndigheter. För att nå målen till år 2030 behöver även näringsliv och civilsamhälle involveras. (…) Det innebär också att flera olika journalistiska bevakningsområden berörs. För att skildra arbetet med FN-målen skapar Dagens Nyheter därför en särskild sektion på dn.se, kallad Global utveckling.

    Redaktör för den nya temasajten blir journalisten och krönikören Thomas Frostberg. Arbetet kan redan nu följas på Twitter och Facebook.

    Satsa på miljövänlig julgransplundring

    Såhär i mitten av januari växer bergen av gamla julgranar på gatorna i vårt avlånga land. Många verkar tro att ett tio meter högt berg av granar förmultnar snabbare än solen hinner ner på de asfalterade storstadsgatorna.

    Istället för att bygga på högen finns det alternativ för de som vill göra något klimatsmart med sin gran. Varför inte bygga nya livsmiljöer för småfisk och andra simmande djur. Eller låta granen bli biokol och på det sättet förbättra jorden för träd och andra växter.

    SVT har under ett par dagar sänt reportage om gamla julgranar som används inom fiskevården runt om i landet. De uttjänta barrträden blir nya bo- och lekplatser för fiskar och andra vattenlevande arter vars naturliga livsmiljöer har försvunnit i takt med ökad exploatering och sämre vattenkvalitet.

    Miljön här inne är väldigt exploaterad. Man har byggt kajer och muddrat och det har byggt bort fiskarnas livsmiljöer. Men genom att bygga risvasar med julgranar så anlägger vi nu en slags artificiella rev, säger John Kärki på Sportfiskarna.

    Kala och sterila vattenmiljöer blir en allt vanligare syn och då kan de gamla rishögarna göra stor skillnad.

    Vitsen med julgranar i vattnet, under ordnade former, är att de skapar gynnsamma livsmiljöer för flertalet fiskarter, säger fiskevårdaren John Kärki.

    Samtidigt kommer smådjur, som fisken äter, och gömmer sig bland granarna. Det blir helt enkelt ett litet ekosystem som skapas, säger Tom Arnbom från Världsnaturfonden.

    De granar som lämnas in på någon av Stockholms återvinningscentraler blir istället till biokol. Det är en process där huvudprodukten blir jordförbättrare i stadens parker och restprodukterna värmer upp våra hus, något som SMB skrev om i höstas. Biokol resulterar i en kolsänka, där mer koldioxid tas upp i processen än vad som släpps ut.

    Går man in på sin kommuns hemsida står oftast angivna platser dit man kan lämna sin gamla gran. Det brukar finnas specifika insamlingsplatser, annars går återvinningscentraler och ibland grovsoprum bra. De flesta granar som samlas in av kommunerna blir till fjärrvärme.

    Men för den som ändå inte har möjlighet eller ork att ta sin gran längre än till närmsta granberg ser de flesta kommuner ändå förhoppningsvis till att de inte bara hamnar på soptippen utan blir till fjärrvärme även de i något av landets alla värmeverk.

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.