Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Vågkraft strömmar i det svenska elnätet

    Nu är första elen från det som ska bli världens största vågkraftspark levererad till det svenska elnätet. Vågkraftsanläggningen som ligger norr om Smögen har nu 36 av 340 vågenergiomvandlare inkopplade.

    Fullt utbyggd får vågkraftsparken en total effekt på 10 MW, vilket innebär en årlig produktion av 25 GWh, skriver ETN. I år väntas vågkraftsparken vara klar, med en total investering på kvarts miljard kronor av Energimyndigheten tillsammans med Fortum.

    Värmerekord i Europa under 2000-talet

    De naturliga variationerna i Europas sommartemperaturer har varit större än man tidigare trott, och större än vad klimatmodeller har visat.

    Den nya forskningen kan innebära att dagens klimatmodeller också har underskattat framtida klimatförändringar. Varken kylande vulkanutbrott eller variationer i energimängden från solen kan förklara uppvärmningen sedan 1990-talet.

    – Sommartemperaturerna i Centraleuropa och i Medelhavsområdet har varit exceptionellt höga de senaste 20 åren. Däremot var temperaturerna lika höga i Skandinavien under romartiden och vikingatiden. Det är inte så förvånande att konsekvenser av växthuseffekten syns först i Sydeuropa eftersom den naturliga variabiliteten i klimatet är mycket mindre där än här uppe i Norden, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, en av forskarna bakom studien i pressmeddelandet.

    Danmark älskar ekologisk mat

    Över 8 procent av alla mat som säljs i Danmark är ekologisk, vilket placerar Danmark i topp inom Europa. 

    Den danska exporten av ekologisk mat har ökat med mer än 200 procent sedan 2007. Enligt regeringens ”Organic Action Plan for Denmark” vill den danska regeringen fortsätta utveckla och utöka den ekologiska produktionen, en satsning som Danmark avsatt 400 miljoner danska kroner till.

    Regeringen siktar bland annat på att dubbla den ekologiskt odlade arealen till 2020 jämfört med 2007.

    I Organic Action Plan for Denmark berättar regeringen om satsningen:

    The government wants the public sector to lead the way. Therefore, we speed up the transition from conventional to organic production on publicly owned land and we continue our efforts to support public kitchens to go organic. As a result more than 800,000 people will benefit from healthy, organic meals served every day in canteens, hospitals and nurseries. (…)

    We will now unite our efforts to further develop organic production and consumption for the benefit of the environment, our nature, animal welfare and future generations.

    I Sverige är den totala ekologiska livsmedelsförsäljningen runt 7,7 procent av totalförsäljningen, vilket Supermiljöbloggen rapporterade om tidigare i veckan.

     

    Kenya bränner upp enormt lager av elfenben

    Det är Kenyas vildmarksmyndighet som nu meddelar att landet kommer att bränna upp sitt stora lager av elfenben.

    Lagret, som väger runt 120 ton, har lett till ca 4 000 elefanters död och har ett värde på 270 miljoner pund.

    Branden kommer att hållas under ett anti-tjuvjaktsevent i april i år och förväntas vara åtta gånger större än något annat elfenbenlager som tidigare förstörts.

    I början av december 2015 meddelade den kenya-baserade organisationen Save the Elephants att priset på illegalt råelfenben, från 2014-års rekordhöga 2.100 dollar per kilo, då istället låg på 1.100 dollar per kilo i Kina.

    ”Nedgången i priset på elfenben ger oss hopp, men med antalet elefanter som fortfarande dödas i Afrika är vi långt ifrån att fira ännu”, säger grundaren till Save the Elephants, Iain Douglas-Hamilton till tidningen.

    Varje år tros 3 000 elefanter dödas bara i Kenya för sina elfenben och enligt EcoWatch finns det idag bara runt 30 000 elefanter kvar i landet, vilket kan jämföras med 167 000 elefanter på 70-talet.

    En rad kändisar, såsom Leonardo DiCaprio, Elton John och Nicole Kidman, väntas tillsammans med flera statschefer delta i den symboliska bränningen.

    Köpenhamn gör sig redo att divestera

    Stadens borgmästare presenterade i veckan sina planer på att divestera ur fossilindustrin och göra Köpenhamn till en av världens koldioxidneutrala huvudstäder till 2025.

    Det är meningslöst att flitigt bedriva det politiska målet att bli CO2-neutrala, och samtidigt tjäna pengar på investeringar i kol-, olje- och gasindustrin.

    Det menar den socialdemokratiske överborgmästaren Frank Jensen som hoppas att Köpenhamn ska sälla sig till den skara av huvudstäder som nu satsar på divestering.

    Om förslaget röstas igenom i finansutskottet på tisdag skulle det innebära att Köpenhamns kommun divesterar tillgångar på upp emot 6,9 miljarder danska kronor ur fossilindustrin.

    I oktober förra året blev Oslo den första huvudstaden i världen att upphöra med sina investeringar i kol, olja och gas. I november kunde Supermiljöbloggen berätta att Uppsala, som största svenska kommun, bestämt sig för att satsa på divestering.

    TT-artikel om forskare som ifrågasätter nyttan med ekomat ifrågasätts

    Forskningsstudien visar på motsatsen, menar Ekologiska lantbrukarna. 

    I dag publicerade bland annat Dagens nyheter en artikel från TT Nyhetsbyrån med rubriken Forskare ifrågasätter nyttan med ekomat. Bland annat kan man läsa i TT:s artikel:

    Men nyttan av ekomat är ifrågasatt. Nu senast från Danmark där en rapport från International Centre for Research in Organic Food Systems i Aarhus visar att ekologiskt framtagna livsmedel inte är nyttigare för oss människor än den mat som produceras på konventionellt vis. Inte är den miljövänligare heller.

    TT:s artikel har dock ifrågasatts från flera håll, bland annat av Ekologiska lantbrukarna som skriver i en kommentar:

    Rapportens huvudsakliga slutsats är att ekologiskt lantbruk bidrar positivt till samhällsnyttan inom områden som miljö, biologisk mångfald och hälsa.

    Och tittar man i den danska rapporten (pdf) som TT hänvisar till så står faktiskt just att ”overordnet set bidrager økologisk landbrug positivt til de fleste af de undersøgte samfundsgoder”.

    Det vill säga undersökta områden som: Natur og biodiversitet, Miljø, Energi og Klima, Sundhed og velfærd for mennesker, Sundhed og velfærd for dyr.

    TT tolkar dock detta som:

    Slutsatsen går, enligt forskarna, stick i stäv med den allmänna uppfattningen att ekomat är bättre för både hälsan och miljön.

    TT fortsätter genom att ta ett exempel:

    Enligt den danska rapporten tycks ekologisk mjölkproduktion vara bättre för miljön, medan ekologisk uppfödning av grisar är sämre eftersom det resulterar i större kväveutsläpp än sedvanlig grisuppfödning.

    ”Det finns många dilemman kring ekomat. Frigående djur släpper sin avföring ute på fälten, vilket orsakar kväveutsläpp med risk för nitratläckage”, säger en av forskarna, Lizzie Melby Jespersen, till Science Nordic.

    Exemplet är mycket riktigt taget från en artikel i Science Nordic. Men TT väljer att inte ta med fortsättningen på artikeln, som lyder:

    This does not necessarily mean that we should be critical of the environmental impact of organic farms, says co-author John Erik Hermansen, from Aarhus University, Denmark.

    ”The environment is indeed a very big area [to consider]. Organic farms have a positive effect in the long term if you look at pesticides and soil sustainability. But nitrogen leaching is sometimes a positive and sometimes a negative influence,” says Hermansen.

    He adds, that it is possible to improve nitrogen leaching from organic farms, and that this is something that farmers should aspire to do.

    TT utelämnar också följande stycke:

    Consumers who stick to organic products are generally healthy individuals, says Jespersen, but it is difficult to assess whether this is entirely down to organic foods.

    Organic products are well known to contain fewer pesticides and additives, and even antibiotics in the case of the pig industry. And often, they have more minerals and antioxidants than their non-organic counterparts.

    ”We don’t have much research that looks at the health benefits of organic produce,” says Jepersen.

    “But there are animal studies, where we repeatedly see that eating pesticides is not really healthy,” she says, adding that more research is needed to show exactly how organic products could improve our health.”

    Ekologiska lantbrukarna sammanfattar det hela på följande sätt:

    Den danska studien konstaterar att genom att äta ekologiskt utsätter man sig i mindre grad för bekämpningsmedel, medicinrester och tillsatser, men det är svårt att vetenskapligt dokumentera hälsoeffekter av detta. Många konsumenter väljer ekologiskt just för att minimera risken att få i sig oönskade ämnen. (…) Konkreta positiva effekter av ekologiskt lantbruk som forskarna har kunnat se är minskade utsläpp av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag, att djur kan få utlopp för naturligt beteende, ökad biologisk mångfald och växtföljder som gynnar jordarnas bördighet.

    Analytiker: Vattenfalls brunkolsverksamhet kan komma att reas bort

    Frågan är om detta kommer påverka riksdagspartiernas inställning till en försäljning. 

    I Sverige har diskussionen kring Vattenfalls brunkolsverksamhet främst handlat om huruvida  riksdagspartier, organisationer och andra experter varit för eller emot en försäljning. Men då har det också, enligt Svenska dagbladet, nämnts summor på 18-28 miljarder kronor som det statliga bolaget skulle kunna tänkas plocka hem. Men så mycket pengar är i dagens läge helt orealistiskt, menar flera analytiker från Tjeckien, som Svenska dagbladet pratat med. Snarare handlar det om runt tre miljarder.

    – Med nuvarande energipriser rör det sig om en ganska spekulativ investering med betydande risker. Företagsvärdet lär därför ligga långt under de siffror som har nämnts i medierna, säger Petr Bart vid Tjeckiens största affärsbank Ceska Sporitelna, till tidningen.

    Tjeckien är det land där flera av de företag som fortfarande finns med i försäljningsprocessen kommer från.

     

    Fi vill att regeringen stoppar försäljningen av Vattenfalls brunkolsgruvor

    Menar att det rimmar illa med initiativet Fossilfritt Sverige. 

    I höstas, inför klimatmötet i Paris, lanserade regeringen initiativet Fossilfritt Sverige, där svenska företag, kommuner och organisationer ges en möjlighet att synliggöra sitt klimatarbete.

    De som deltar i initiativet ställer sig bland annat bakom att ”världen behöver bli fossilfri” och att det är ”positivt att Sverige går före”. Det handlar också, som regeringen uttrycker det, om  att ”utmana världens länder och företag att delta i racet om att bli fossilfritt”.

    Enligt Feministiskt initiativ finns det dock ett problem med detta – Vattenfall.

    Det riskerar ju nämligen att bli något av en omväg i klimatarbetet om den svenska regeringen tillåter en försäljning av Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet till ett nytt bolag som förmodligen avser att expandera verksamheten, för att sedan svenska företag, kommuner och organisationer därefter ska utmana Tyskland och det nya bolaget att delta i racet om att bli fossilfritt.

    Partiledaren Gudrun Schyman och Adam Hjort, miljö- och klimatpolitisk talesperson, skriver i dag att Fi nu vill att ”den svenska regeringen uppfyller sitt löfte att gå före i arbetet för en fossilfri värld genom att omedelbart stoppa försäljningen av Vattenfalls brunkolsgruvor”.

     

     

    Avstängd reaktor blir avstängd minst ett halvår till

    Fortsatta problem för Ringhals 2.

    Reaktor nummer två på Ringhals kärnkraftverk har varit stängd för underhållsarbete i snart ett och ett halvt år. Som bland annat Miljöaktuellt har rapporterat om uppmättes 2014 ett ökat läckage av kalkhaltigt vatten från reaktorinneslutningens bottenplåt. Det här ställde till problem och Strålsäkerhetsmyndigheten kunde i höstas göra bedömningen att Ringhals AB ”inte har visat att tillräckliga säkerhetsmarginaler finns mot sådana läckage och andra brister som kan påverka säkerheten under den avsedda drifttiden”.

    Huvudägaren Vattenfall gjorde ändå klart i höstas att återstarten för Ringhals 2 inte skulle förändras, utan fortsatt var planerad till den 4 november. Men startdatumet har sedan dess skjutits upp flera gånger. Senaste budet var 20 februari, men i dag meddelade Vattenfall att det snarare handlar om ”17 september 2016 (+/-31 dygn)”.

    I höstas meddelade Vattenfall att reaktorn kommer att stängas för gott år 2019.

    Rickard Nordin (C): Svårt att begripa Miljöpartiets solskatt

    ”Att undanta solenergi från straffbeskattning är värt att kämpa för. Vi tycker också att det finns alla skäl i världen att uppmuntra och stimulera en ännu snabbare tillväxt av solpaneler runt omkring i landet.” Det skriver Centerpartiets energipolitiska talesperson.

    I Sverige är energiproduktion via solpaneler fortfarande förhållandevis ovanligt. Samtidigt finns det goda förutsättningar för framtiden – inte minst då investeringskostnaden är låg.

    Enligt Deutsche Banks analys så har prisutvecklingen senaste sex åren inneburit att solpaneler blivit upp till 80 procent billigare. Det innebär att solenergi har en kostnadsbild i paritet med kolkraft.

    Den ekonomiska motivationen att satsa på solenergi blir helt enkelt högre ju mer priserna pressas och enligt Deutsche Bank finns det fortsatt utrymme för ytterligare innovationer som sänker kostnaderna.

     

    De lägre priserna har också satt avtryck på den svenska solenergimarknaden.

    År 2006 var det en ovanlig avvikelse att satsa på den sortens energiproduktion. Där och då var den installerade effekten av solceller i Sverige 4,85 megawatt. I dag, tio år senare, är samma siffra 79,40 megawatt. Även om den totala installerade kapaciteten fortfarande är relativt låg så utgör det en ökning på en bit över 1 500 procent på bara tio år. Lägre priser har alltså öppnat dörrar för mer investeringar och större produktion av grön energi.

    Det är någonting vi i Sverige borde välkomna, uppmuntra och utveckla ytterligare. Dessvärre sker det rakt motsatta. I samma stund som Miljöpartiet släpptes in i regeringskansliet så öppnades dörren för ”solskatt” och den införs nu till sommaren. Det är givetvis mycket olyckligt och riskerar att kraftigt dämpa utvecklingen i en snabbväxande grön energiomställning.

    Miljöpartiet har med stort engagemang försökt göra gällande att EU:s statsstödsregler tvingat Sverige till detta. Det är ett mycket svagt försvar, då man samtidigt har utrett och tittat på lösningar för att ge energiskattelättnader för serverhallar. Detsamma borde rimligtvis gå att göra för solenergin. Sanningen är snarare att regeringen inte ens försökt rädda solenergin från en hämmande skattepålaga som gör smutsigare energikällor mer attraktiva att investera i.

    Centerpartiet tycker precis tvärtom. Att undanta solenergi från straffbeskattning är värt att kämpa för. Vi tycker också att det finns alla skäl i världen att uppmuntra och stimulera en ännu snabbare tillväxt av solpaneler runt omkring i landet.

    Därför har vi, utöver ett tydligt nej till skatt på egenproducerad solel, bland annat föreslagit:

    • Slopad momsplikt för mikroproducenter av el. Om du säljer överskottsel är den ersättning du får från elhandelsföretaget och elnätsföretaget momspliktig och du måste därför vara momsregistrerad. Momsplikten utgör ett krångligt hinder för den som producerar sin egen el.
    • Ge fler möjlighet att bli mikroproducenter. Idag är det så att om solceller sätts upp på en bostadsrättsförening är det enbart föreningen som kan göra skatteavdrag för det elöverskott som levereras ut på nätet. Vi vill möjliggöra för boende i till exempel bostadsrättsföreningar att bli mikroproducenter. På samma sätt tycker vi att det ska bli möjligt att köpa andelar i mikroproduktion av el även om du själv inte bor på en gård där vindsnurran eller solcellerna är belagda.
    • Beskattning ska utgå per anläggning och inte per juridisk person. Vägrar regeringen att skrota solskatten, måste de åtminstone omgående förändra förslaget om att beskattning utgår per juridisk person istället för per anläggning. Det är ett förslag som kraftigt hämmar utvecklingen av solel för fastighetsägare och företag.
    • Snabbare återbetalning. Idag sköts skattereduktionen via deklarationsprocessen en gång per år. Vi vill istället att ersättningen för levererat överskott ska ske snabbare, precis som det gör för RUT- och ROT-avdragen. Det ger en tydligare koppling mellan produktion och användning för den enskilda mikroproducenten.
    • Satsa på energilagring. En viktig del i framtidens smarta energisystem blir att kunna lagra el för användning vid senare tillfälle. Centerpartiet vill stärka satsningar på forskning, utveckling och innovation för energilagring och smarta elnät. Därför satsar vi 350 miljoner kronor under mandatperioden för detta ändamål.

    Det är en grön politik där miljövänliga initiativ belönas och uppmuntras istället för att straffas ekonomiskt.

    Rickard Nordin, energipolitisk talesperson, Centerpartiet

    Miljön och hälsan har förbättrats i nästan alla länder

    Nyligen släppta Environmental Performance Index 2016 från Yale University utvärderar världens miljö och hälsotillstånd och världens länders arbete utifrån kategorier som jordbruk, biologisk mångfald, vattenresurser, skog, klimat och energi, fiske, hälsorisker och luftkvalité. Rapporten visar på både positiva och negativa trender.

    Bland de positiva trenderna finns:

    • Nästan alla världens länder har förbättrat sina miljö och hälsotillstånd under det senaste decenniet. De största framstegen har gjorts av utvecklingsländer och särskilt de afrikanska länderna söder om Sahara. Investeringar i rent vatten, bra hygien och energiinfrastruktur är anledningarna till det.
    • Antalet människor som saknar tillgång till rent dricksvatten har nästan halverats sedan år 2000. Att länder har blivit rikare och investerar mer i rent vatten och god hygien är en viktig anledning till den positiva utvecklingen. Men fortfarande saknar över en halv miljard människor tillgång till rent dricksvatten.
    • Andelen skyddad landyta har ökat och världens länder har generellt blivit bättre sen år 2000 på att skydda landlevande djurs områden. Nu är 15 procent av jordens landyta skyddad. Men att världens länder har blivit bättre på att skydda landlevande djur är inte samma sak som att de är tillräckligt bra. Cirka 100 gånger fler ryggradsdjur utrotas än vad som vore naturligt. En anledning är att de skyddade områden inte alltid är de områden som har störst biologisk mångfald.
    • Den globala koldioxidintensiteten har börjat minska lite. Med det menas att mängden växthusgaser som släpps ut per dollar i BNP: n har minskat. Men rapporten mäter inte om de faktiska växthusgasutsläppen minskar eller inte, vilket är det viktigaste.

    Bland de negativa trenderna finns:

    • Problemen med luftföroreningar ökar och antalet människor som dör på grund av luftföroreningarna har ökat. Till skillnad från när det gäller vattenkvalitén så har det faktum att många länder blivit rikare gjort att luftkvaliten blivit sämre. Detta eftersom ekonomisk utveckling leder till mer industri och ökade transporter. Totalt dör cirka fem miljoner människor årligen på grund av luftföroreningar. Men antalet människor som dör på grund av dåligt vatten har sen 1990 minskat mer än vad antalet människor som dör på grund av luftföroreningar ökar.
    • Cirka 34 procent av världens fiskbestånd har överfiskats eller kollapsat och andelen överfiskade bestånd har ökat.  Samtidigt så har andelen marina reservat ökat. Det räcker alltså inte med marina reservat för ett hållbart fiske. Ett problem är att havsfisket är dåligt övervakat och kontrollerat.

    Sverige är bland de bästa länderna

    Enligt rapporten så förbättras miljön oftast när ett land blir rikare och BNP ökar. Det gäller dock inte alla länder. Exempelvis så är flera av de oljeproducerande arabländerna dåliga på miljö även om de är relativt rika. De bästa länderna på att skydda miljö och hälsa är i tur och ordning Finland, Island, Sverige, Danmark och Slovenien. Sämst är Somalia följt av Eritrea och Madagaskar.

    Nytt svenskt rekordår för ekologiskt

    Eko eko eko eko! Nu presenteras det ena rekordresultatet efter det andra.

    Vi skrev tidigare idag att Systembolaget ökat sin ekologiska försäljning med nästan 70 procent under förra året, men de är inte de enda. Från en låg nivå ökade Lidl sin försäljningsandel med 60 procent.

    Vi är knappt ur startgropen och med en 60 procentig ökning är vi glada och stolta över att det går åt rätt håll. Under 2016 strävar vi efter att ha minst ett ekologiskt alternativ inom varje relevant produktkategori. Vi börjar få ett bra bassortiment, nästa steg är att få ännu bättre fart på försäljningen, säger Katarina Rosenqvist i ett pressmeddelande.

    Coops ekologiska försäljningsandel ökade med nästan 20 procent, från 7,7 till 9,2 procent av den totala försäljningen.

    Vi bedömer att ekoförsäljningen kommer fortsätta att öka även under 2016 och vi jobbar intensivt med att både produktutveckla och säkra tillgången på ekologiskt. Det råder ingen tvekan om att vi behöver fler ekologiska producenter i Sverige för att kunna svara upp mot kundernas önskemål, säger hållbarhetschef Louise König i ett pressmeddelande.

    Den totala ekologiska livsmedelsförsäljningen ser nu ut att vara uppe i 7,7 procent av totalförsäljningen. Danmark är fortfarade bäst av alla länder med 8,3 procent, men Sverige har knappat in snabbt från bara 4 procent för några år sedan.

    Fler siffror kommer antagligen släppas i dagarna, men halvårsrapporten sommaren 2015 låg på en ökning med 50 procent.

    Systembolaget på väg att bli Ekosystemet

    Ökade försäljningen av ekologiskt med 68 procent förra året.

    Svenskarna handlar ekologiskt som aldrig förr. Under 2015 ökade försäljningen med 39 procent jämfört med året innan, detta enligt Dagens nyheter som hänvisar till ny statistik från Ekoweb, en oberoende hemsida som bevakar den ekologiska marknaden.

    Av den totala livsmedelsförsäljningen är de ekologiska varorna nu uppe i 7,7 procent, att jämföra med Danmarks 8,3 procent, vilket är mest av alla länder.

    – Håller våra och danskarnas prognoser kommer Sverige under året att ta på sig ledartröjan när det gäller högst andel ekokonsumtion i världen, säger Cecilia Ryegård, redaktör för Ekoweb, till Dagens nyheter.

    Snabbast ökning av alla under förra året var det Systembolaget som stod för. Ökningen var 68 procent, skriver DN. I volym är de ekologiska dryckerna nu uppe i 9,6 procent av försäljningen och Systembolagets mål om 10 procent ekologiskt till år 2020 kommer rimligen att vara uppnått inom kort.

    Priset på solceller fortsätter rasa

    Priset på solceller har sjunkit med cirka 10 procent per år sen 1980. Det är sannolikt att priset på solceller kommer att fortsätta sjunka med cirka 10 procent per år under de kommande 15 åren.

    Prisraset på solceller gör att solenergi kan stå för 20 procent av världens energikonsumtion redan år 2027, enligt en rapport som Europeiska kommissionen  och det amerikanska departementet för solenergi finansierat. De här siffrorna är betydligt högre än International Energy Agencys bedömning från 2014 om att solceller i bästa fall kommer att stå för 16 procent av världen energi 2050.  År 2013 stod solenergi för mindre än en procent av världens energi.

    Kostnaden för solceller har sjunkit till cirka en tvåtusendel av vad den var när solceller började användas på 1950-talet. Kol har ungefär samma kostnad nu som i början av 1900-talet och kärnkraftens kostnader har ökat. Men kol är fortfarande det billigaste energislaget.  Solceller och kärnkraft har nu ungefär samma kostnad per kWh. Men enligt rapporten är det svårt att göra en exakt jämförelse mellan kostnaderna av dessa energislag.

    Studien räknar dock inte med hela kostnaden för elproduktionenen, utan bara kostnaden för själva solcellsanläggningen. För att väderberoende energikällor som sol och vind ska kunna stå för en stor del av energiförsörjningen behöver energin kunna lagras. Kostnaden för att lagra solenergi kommer enligt rapporten att bli väldigt viktigt för den totala kostnaden på solel.

    Studien bygger på en lag som kallas Moores lag och som har visat sig vara bra för att göra uppskattningar om framtida teknikkostnader och utveckling.

    E.ON påbörjar byggandet av grön väg

    Transportsektorn står idag för en tredjedel av svenska koldioxidutsläpp. Nu vill E.ON och Region Skåne fossilbanta våra vägar och har påbörjat bygget av en grön väg från Stockholm och Oslo till Hamburg.

    I veckan kickades det EU-stödda GREAT-projektet igång i Malmö. Bakom projektet står bland andra E.ON och Region Skåne. Målet är att skapa en ny infrastruktur för el- och gasfordon på befintliga vägar från Oslo och Stockholm till Hamburg via Malmö.

    Arbetet inleds i vår och kommer att pågå under de kommande tre åren. När det är färdigt kommer GREAT-projektet att ha planterat 70 nya laddstolpar för elfordon och två tankstationer med flytande naturgas för tyngre fordon längs med vägarna.

    Att projektet väljer att utöka användandet av naturgas förtjänar viss kritik då bränslet inte kan göra anspråk på att vara av det fossilfria slaget. Men enligt E.ONs VD, Tina Helin, är satsningen ändå en viktig pusselbit i byggandet av ett fossilfritt Sverige.

    Friluftsföretagen måste fasa ut farliga kemikalier

    För ett par dagar sedan publicerade Greenpeace en rapport som pekar ut friluftskläder och utrustning från en rad kända märken som rena miljöbovar. Många av produkterna innehåller PFAS, en grupp kemikalier som påverkar både djur och natur väldigt negativt.

    I höstas skrev Supermiljöbloggen en uppmärksammad artikel om några av de farliga kemikalier som finns i många av de populära friluftskläder som dagligen används av ett stort antal människor världen över. Gifterna sprids på så sätt i naturen och påverkar levande organismer.

    Nu kommer en ny rapport som ytterligare framhäver den skada på natur och miljö som PFAS kan orsaka, kemikalier som är långlivade och kan färdas långt till redan utsatta områden samt skada djurarter då de vandrar uppåt i näringskedjorna genom så kallad bioackumulation.

    Det här är en tickande miljöbomb. Dessa kemikalier bryts inte ner i naturen, de blir kvar mycket länge i kretsloppet och kan skada vårt hormon- och immunsystem, reproduktionen, och bidra till cancer. Företagen måste skärpa sig. Sportlovsfirare ska inte behöva stå i butiken och undra om jackan de köper sprider de här ämnena till naturen, säger Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige.

    Greenpeace har testat 40 olika produkter från 11 kända friluftsmärken, inköpta i olika delar av världen. Det var endast ett fåtal av dessa produkter som inte innehöll något ämne ur gruppen PFAS. Tyvärr är mängden kemikalier funna i så många produkter (9 av 10) en indikation på att branschen ännu inte har fasat ut dessa substanser.

    PFAS är långlivade i naturen och ackumuleras i näringskedjorna. De kan ge upphov till leverskador, försämrad reproduktionsförmåga och försämrat immunförsvar för att nämna några.

    En känga från Haglöfs inhandladestill exempel  i Norge och innehöll 18 ggr högre värden av ämnet PFOA, en undergrupp till PFAS, än vad som är tillåtet i landet. I Sverige finns inte uppsatta gränsvärden för PFOA, men med nya regler som håller på att tas fram inom EU kommer vi förhoppningsvis se fler kemikalieförbud i framtiden.

    Friluftsbranschen har ett extra stort miljöansvar. De säljer sina produkter med budskap om fantastiska naturupplevelser. Då är det oärligt att samtidigt använda giftiga kemikalier istället för de bättre alternativ som finns på marknaden, säger Annika Jacobson.

    Dock är rapporten endast gjord på ett fåtal produkter från varje märke, vilket inte kan ge en helhetsbild över alla friluftsprodukter som kommer från dessa märken, inte heller tydligt vilket märke som är att föredra framför ett annat. Vissa produkter innehöll extremt höga värden av PFAS, medan andra produkter från samma märke inte innehöll några.

    Det som ändå kan ses positivt med rapporten och testerna som gjorts är att några av produkterna som använts inte innehåller PFAS, vilket betyder att det faktiskt går att tillverka produkter och kläder som inte innehåller de farliga substanserna.

     

     

     

    Östergötland vill bli Sveriges första region med fossilfria transporter

    Lanserar nytt företagsinitiativ. 

    I dag lanseras Östgötautmaningen. Idén är att det här ska bli en mötesplats för företag som vill ställa om till fossilfria transporter, och som dessutom vill påverka den regionala och nationella politiken för fossilfrihet. Siktet är enligt ett pressmeddelande ”inställt på att göra Östergötland till Sveriges första region med fossilfria transporter.”

    Elisabeth Nilsson, landshövding i Östergötland, säger i samma pressmeddelande:

    – Transportsektorns fossilberoende är en av de största utmaningarna för att vi ska kunna nå de nationella och internationella klimatmålen. Det är därför inspirerande att Östergötland har företag som engagerar sig för fossilfrihet på det här sättet. Jag hoppas att satsningen sprider sig till fler regioner och att vi är många som tillsammans presenterar Östgötautmaningen som ett gott exempel.

    Länsstyrelsen Östergötland, Region Östergötland och Linköpings universitet är alla med och stödjer satsningen.

    Snart kanske du kan köpa solceller på IKEA

    Supermiljöbloggens Anders Hellberg skrev i veckan för Miljöaktuellt om IKEAs ökade satsning på försäljning av solceller. Från testförsäljning i Storbritannien, Nederländerna och Schweiz planerar IKEA nu att expandera till ett tiotal marknader, där Sverige kan vara en av dem.

    Solcellsförsäljningen introducerades som ett test på IKEA-varuhusen i Storbritannien 2013 och utökades senare till Nederländerna och Schweiz. Jonas Carlehed, hållbarhetsansvarig på IKEA Sverige, berättade i en intervju med Miljöaktuellt 2014 om ambitionen att införa en solpanelsförsäljning även på de svenska varuhusen. Han menar att det dock krävs att det blir enklare och mer lönsamt för kunden att mikroproducera solel.

    Statsminister Stefan Löfven höll, i samband med lanseringen av de nya globala utvecklingsmålen, ett tal i vilket han nämnde att många svenska företag ligger långt framme i omställningsarbetet. Han berättade vidare om IKEAs målsättning att producera så mycket förnybar energi att det kan motsvara hela det egna behovet.

    IKEA planerar, enligt hållbarhetschef Steve Howard, att utöka solcellssatsningen till ett tiotal marknader inom två till tre år och en försäljning kan även komma att bli aktuell i Sverige. I ett mejl till Miljöaktuellt skriver Daniela Rogosic, pressansvarig på IKEA Sverige, att:

    Vi utvärderar nu testförsäljningen av solceller till kunderna i Storbritannien, Holland och Schweiz. Vi på Ikea Sverige inväntar med spänning analysen innan vi beslutar om hur vi går vidare.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.