Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Sveriges utsläpp av växthusgaser minskade förra året

    Men det går fortsatt trögt att få ner utsläppen som sker i utlandet via svenskarnas konsumtion.

    Under 2014 släppte Sverige ut 54,4 miljoner ton växthusgaser, en minskning med 1,6 miljoner ton, eller 3 procent, jämfört med året innan. Det här visar nya siffror från Naturvårdsverket.

    Bidragande orsaker har framför allt varit det ovanligt varma vädret som gett minskade utsläpp från el- och fjärrvärmeproduktionen samt från uppvärmningen av bostäder och lokaler.

    Samtidigt fortsätter svenskarnas klimatpåverkan i utlandet att vara hög, främst som en följd av konsumtionen av mat och dryck och från transporter.

    – Siffrorna bekräftar att Sverige framgångsrikt har minskat utsläppen inom sina gränser, även om mer krävs för att nå de långsiktiga klimatmålen. Samtidigt sker inte motsvarande minskningar av utsläppen från vår konsumtion. Det visar både på möjligheter och betydande utmaningar, säger Oskar Larsson, chef på enheten för luft och klimat på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

    Sedan 1990 har utsläppen inom Sverige minskat med 24 procent eller 17,5 miljoner ton.

    Alberta tar första steget mot en kolsnål framtid

    För några dagar sedan presenterade den kanadensiska provinsen Alberta sin nya Climate Leadership Plan som ska snabba på en övergång från fossilt till förnybart. Med hjälp av en koldioxidskatt vill provinsen eliminera förorenande utsläpp från kolbaserad elgenerering till 2030.

    – Att hantera klimatförändringarna handlar om att göra det rätta för framtida generationer i Alberta – att skydda våra jobb, vår hälsa och miljön, sa Albertas guvernör Rachel Notley under en presskonferens.

    Alberta är kanske mest känt som hemvist för en av världens största oljesandfyndigheter, en kontroversiell industri med enorm miljöpåverkarn. Men 2015 har fört med sig omvälvande politiska förändringar på både nationell och regional nivå. Rachel Notley har sedan den provinsiella jordskredssegern i maj tagit avstånd från oljeindustrin och styrt fokus mot en framtid utan fossila bränslen. Dessutom intog liberalen Justin Trudeau premiärministerposten för bara några veckor sedan men har redan börjat engagera sig i klimat- och miljöfrågor, någonting som de senaste årens konservativa styre nästintill uteslutit.

    Tanken bakom den nya planen är att intäkterna från koldioxidskatten ska inbringa 2.25 miljarder dollar som ska möjliggöra investeringar i bland annat grön teknik och effektiviseringsprogram. Samtidigt ska utsläppsbegränsningar leda till en total minskning av föroreningar från fossilindustrin.

    Alberta har tidigare beskyllts för att inte göra tillräckligt i kampen mot klimatförändringar. Provinsen må vara Kanadas rikaste, men den växande oljesandindustrin är också ett enormt klimathot. I och med den nya politiska miljön har the Climate Leadership Plan kunnat bli verklighet och Alberta blir nu en av provinserna i Kanada att införa en koldioxidskatt.

     

    Stefan Sundström: ”Komposten är en slags light-variant av död och återfödelse”

    Samtal om fem låtar.

    Stefan Sundström har kommit med en ny bok, Låtar, funderingar och bilder.

    Precis som titeln antyder finns här både en hel del gamla låttexter, lite nyare funderingar, samt en massa bilder, de flesta tagna av fotografen Jeanette Andersson.

    – Det är lite som en självbiografi faktiskt, säger Stefan Sundström när Supermiljöbloggen träffar honom över en kaffe på ett fik i Stockholm.

    Boken är utgiven av ETC förlag, som på sin hemsida skriver att den handlar om ”kärlek, politik, barn, liv och död – och väldigt mycket musik förstås”.

    Men faktiskt är också miljön ett återkommande tema i många av Stefan Sundströms låtar. Och det är det som intervjun ska komma att handla om.

    Hambo för skapelsens krona 

    Miljön är helt död och i turkisk snö går kurdiska barn utan kläder
    Folk skyddar näsan i nord fast Afrikas jord spricker upp, det är konstigt väder
    Men Afrika ligger långt härifrån och genom ett hål av ozon
    Skiner solen ner på skapelsens krona, välfärdens välnärde son

    – Det här var i slutet på 80-talet. Jag minns fortfarande det konstiga vädret, och hur man på nyheterna kunde se barn som låg där och dog. I Turkiet var det flera hårda vintrar i rad medan det på platser i Afrika var extrem torka. Samtidigt var det uppe hos oss ett ganska behagligt väder, där vi hade helt andra problem.

    Jag vill parkera var jag vill, jag vill ha en bil till, jag vill ha fler kanaler på tv:n
    Jag vill ha mer fläsk, jag vill ha mer läsk, jag vill ha flest mest bäst och ingen breve

    – Musik och konst som från början har ett syfte att påverka är sällan bra, det blir ofta väldigt stelt. Man måste därför vara lite varsam om irrationaliteten, i det här att man inte vet var någonstans man kommer hamna när man börjar. Men sen, om det visat sig att man plötsligt fått till ett schysst manifest för en grönare planet, då kan man absolut använda sig av det.

    Grön, grön, grön

    Grön, grön, grön var min dröm om en stad
    Skön, skön, skön var min sömn sen vaknade jag
    Jag somnade in ibland röster och småungars skrattande skrik
    Från gatan springande små fötter, folk satt och sjöng på ett fik

    – För några år sedan var jag i en stad i norra Italien. Jag sov i en lägenhet och på morgonen vaknade jag av att jag hörde röster på gatan. Det var barn som garvade, duvor, folk som sprang – det var en helt annan akustisk ljudbild än vad jag var van vid. Och det där var så jävla skönt och sövande. Det kändes så tryggt att vara omgiven av människor, och inte av en massa bilar och lastbilar.

    Vind, vatten och sol smekte vår stad i min dröm
    Vind, vatten och sol försörjde vår stad med värme och ström
    Och tricken var gratis och alla som ville de fick följa med
    Andra de cykla och knalla, men inte en bil fanns att se

    – Jag tror de flesta människor skulle vara för en sån här utveckling. Det är mest suv-ägarna som skulle freaka, som tycker det är deras mänskliga rättighet att få ta plats och köra sina bilar vart de vill.

    – Jag flummade loss lite på nån sorts arkitektur också, där jag såg framför mig hur tunnelbanan skulle ha stora fönster som släppte in solljus ner i tunnelschakten, så att det sen kunde växa klängväxter upp längs väggarna.

    Det glödde av grönt inne i tunneln, stora fönster som släppte in sol
    Bergväggen var helt bespunnen, av klematis och kaprifol
    Och folk hade tid för varandra, de såg länge på varann
    Längs kajen så såg jag dom vandra, förälskade hand i hand

    st12
    Foto: Jeanette Andersson

    Faller en faller alla

    Så du tror du har biljett på sista flighten härifrån
    Så du tycker du är färdig här när du borrat klart och tömt sista depån

    – Den här skrev jag i Nordnorge, på ett hotell uppe vid Lofoten. På morgonen käkad vi frukost och det var samtidigt en massa folk från Statoil som var där på nån konferens. En massa mellanchefer i oljeindustrin som stod där och käkade bacon. Då kände jag liksom att ”Ni tror ni kommer klara er från det här, ni tror ni kan flyga härifrån när ni borrat klart. Men det kommer fan komma i fatt er också”.

    Du tror du lämnat alla torskarna som gråter
    Svarta spöknät för evigt på drift
    Nätet sjunker, stiger, sjunker, stiger åter
    När fisken brutits ner till tungmetall och gift
    Du står och stirrar mot din sista fyndighet
    Den som du kan sälja dyrare än någonsin
    Och du gottar dig åt att ingen annan vet
    Att när sista droppen sålts så går allting i spinn
    Men faller en, faller alla
    Faller alla, faller du

    – För mig handlar klimatfrågan väldigt mycket om rättviseaspekten, om hur allting är sammankopplat. Jag tycker vi ser det så tydligt nu med flyktingkrisen. Folk här i Sverige har länge kunnat åka omkring i sina suvar och fucka upp klimatet och samtidigt liksom kunnat skita i allt som händer i vår omvärld. Men nu kommer världen hem till oss, nu kommer den hem till och med till folk i Danderyd. Plötsligt blir det så tydligt, att går det bara åt helvete nånstans så kommer det till slut drabba oss alla.

    Men du pallar inte titta upp mot himlen
    Nu när själva vädret börjar bli till politik
    Och du yrar om en båt som du kan fly i
    Genom vrakdelar och oljespill och lik

    – Det här är en iakttagelse av hur saker och ting har förändrats. Förr i tiden när man pratade om vädret så var det ju mest för att undvika sånt som var kontroversiellt. Så är det inte längre. Nu är det helt plötsligt kontroversiellt som fan att säga, ”titta vad det regnar”, eller ”oj vad kallt det är”.

    Sopvisa för Jan Banan

    Sopsortering är en helig handling
    Så tycker jag Så tycker Jan Banan
    Att delta i allt levandes förvandling
    och förena sej med kretsloppet ett tag

    – Jag återkommer ofta till komposten och till odlingen. Komposten är en slags light-variant av det här med död och återfödelse. Det finns en poetisk laddning i det som jag gillar. En vardagsreligiös grej i det här med att slänga saker så att det har en chans att återuppstå.

    Jag ställer inte upp, sa Jan, på trippen
    Att producera massa skit som ej behövs
    Nu när man kan möblera slott med fynd från tippen
    Där rikt folk slänger sånt som dom nyss köpt

    – Sen finns ju den andra sidan av myntet. I hur vi slänger en massa saker som fortfarande fungerar. Jag tycker det är väldigt intressant att besöka en soptipp. Det är något skamligt över det hela. Folk tittar inte varandra i ögonen. De tar på sig arbetshandskarna, slänger sina grejer fort som fan och stirrar hela tiden ner i marken när de går tillbaka till bilen.

    Odlandets glädje

    De kallade oss hippies, föraktade oss, vi var freaks och miljötomtemuppar
    Vi var väl helt bakom flötet förstås, när vi satt där och såg hur det guppa
    Ja för vi satt där och meta när folk stämpla in, marknadens alla aktörer
    Jag lydde de villigt när de skrek ”Försvinn”, och rymde med ett gäng skogsflanörer

    – Det här med att sitta och meta är en väldigt ursprunglig grej för mig. Så har det varit sen jag gick i sjuan, när jag skolka från plugget och hängde nere vid sjön Magelungen i Farsta. Då mötte jag ju också alla de här människorna som stod lite vid sidan om i samhället, men som jag nånstans började tycka var intressantare och vettigare än gubbarna i hatt som stressade iväg till jobbet varje morgon.

    – Sen själva låten handlar mest om syrrans polare uppe i Ådalen. Det flyttade dit en massa gröna vågare på 70-talet. Syrran har alltid haft mer koll på miljöfrågorna än vad jag haft. Hon var tidigt med i Fältbiologerna och sånt där. Det var faktiskt genom hennes snubbe som jag fick mina första solceller. Det här var säkert för 15 år sen. Jag bor ju ute på Ekerö, en moderatkommun, så jag fick mycket pikar i början och blev betraktad som en idiot. Nu kommer de ju krypande och frågar hur det funkar, och det är ju ändå jävligt bra.

    Moder jord mår dåligt, är vresig och sur, eran tillväxt är hennes cancer
    Här i periferin utanför eran bur, finns det möjligen några små chanser

     

    _____

     

    Missa inte intervjun som Supermiljöbloggen gjorde med Stefan Sundström förra året:
    ”Vi måste bli schysstare mot havet”

     

    Jag springer för mina barn…

    Jag springer för mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn….

    Som ambassadör för Greenpeace, Sverige fick jag förmånen att delta i ett möte med alla urprungsbefolkningar runt Arktis i Kiruna för två år sedan.  Det var chockerande berättelser om hur miljön påverkas negativt och hur befolkningen redan lider av klimatförändringarna.

    En av berättelserna kom från en indianchief i Kanada som berättade hur oljesandsutvinningen förstör vattendrag och floder. Han berättade att han fiskat i hela sitt liv och att det nu börjar födas fiskar med två huvuden.  Befolkningen i byar drabbas av cancer i en utsträckning som är långt utöver det ”normala”.

    En indiankvinna berättade om en hjort hon träffade på och som bara stod och stirrade på henne, som om den bad om hjälp. Hon såg att den var sjuk och gick och hämtade sitt gevär och sköt den. Hon skar upp hjorten och såg att den var fylld av cancertumörer. Hon utgick ifrån att det var betet som var giftigt.

    En rysk renskötare berättade om oljefyllda marker från läckande pipelines som saknar underhåll.  De vet inte längre vart de ska ta sina djur.

    I och med detta hotas dessa ursprungsbefolkningars hela existens p g a utvinningen av fossila bränslen. Och inte bara de – ALLA länder, världen över, hotas.  Vi måste påverka och kräva av våra politiker att de agerar i dessa svåra, kanske plågsamma beslut om en övergång till hållbara, rena alternativ.  

    Det är akut och vi måste alla höja rösten!

    Lena Endre


     

    Vad är det vi lämnar efter oss till kommande generationer? Och vad är det vi vill lämna efter oss?

    Att människor föds och att människor dör, det är en del av livets kretslopp. Men under den tid vi befinner oss här på jorden har vi alla en möjlighet att påverka hur framtiden kommer formas för generationer efter vår tid.

    I klimatstafetten Run for your life är det tusen personer som tillsammans, från hand till hand, tar den symboliska, samiska stenen från Kiruna i nordliga Arktis till Frankrikes huvudstad Paris. Tusen personer och mer därtill, fler än tusen personer som alla har varsin historia att berätta om varför just de springer för klimatet.

    Många längs vägen springer för sina barn. De springer för sina barn, barnbarn och barnbarnbarn. Generationer som kanske inte får uppleva samma, på många sätt vackra värld som vi kom till.

    Med klimatförändringar som blir mer och mer akuta kommer så många olika faktorer att påverkas. Jordklotets alla system är fantastiskt skickligt utformade för att hela maskineriet ska gå runt och balanseras.

    Med människans förmåga att förändra dessa system har jorden nu börjat skicka fakturor tillbaka. De system som länge har fungerat som livsnödvändiga faktorer för allt liv på jorden börjar nu slå tillbaka och förstärka de klimatförändringar människan skapat.

    Påverkas en del i den stora och komplexa väven av jordklotets system, påverkas även så många andra delar. Utsläpp i en del av världen skapar torka i en annan del, skövling på ett ställe påverkar luft- och vattenströmmar på andra sidan jordklotet. Vi har inte bara ansvar för jordklotet vi nu lever på, vi har även ansvaret för det jordklot kommande generationer ska leva på.

    Havet är avgörande för klimatet

    Klimatförändringarna påverkar haven och ger högre havsnivåer, varmare temperaturer, surare vatten och syrebrist. IPCC menar att över 90 procent av överskottsenergin som jorden lagrat de senaste fyra åren har hamnat i haven. Trots detta är inte haven prioriterade i klimatförhandlingarna. Särskilt förbisett är internationellt vatten, eftersom staterna bara bryr sig om sina egna territorium. 

    Haven gör oss en tjänst genom att ta upp en stor del av den koldioxid som vi släpper ut, men det slår tillbaka på havets eget ekosystem. Koldioxiden omvandlas i vattnet till kolsyra, vilket gör vattnet surare. Ett surare vatten går ut över havens djurliv och gör att skaldjur, kräftdjur, koraller och plankton kan få svårt att vårda och behålla sina skal och skelett. Dessutom medför klimatförändringarna storskaliga förändringar av salthalten,  för havsströmmarna och värmefördelningen i haven. Extrema väderhändelser kommer att bli både värre och vanligare.

    En art som får betala högt pris för försurningen och de ändrade förhållandena i vattnet är djuphavskorallen, som fungerar som stora trädgårdar för många andra arter. Många känner inte till att 98 procent av världens livsmiljöer finns i haven, säger Nadine Le Bris, professor vid Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris och ledare för marinforsknings­stationen i Banyuls, i en intervju med DN. Den största andelen av dessa livsmiljöer ligger på mer än 200 meters djup där arterna anpassat sig till väldigt stabila förhållanden. En temperaturökning på mindre än en grad kan på de här platserna få katastrofala effekter för djurlivet och förstöra en balans som kan ta flera århundraden att återställa.

    När havets medeltemperatur ökar lägger sig det varma och lättare vattnet på ytan vilket gör haven mer skiktade. I det varmare vattnet finns mindre syre och detta skapar alltså stora problem. Nadine Le Bris berättar:

    Det är djupt oroande, och vi vet mycket lite om detta. På vissa ställen i haven finns döda zoner, och nu ser vi att de expanderar som en följd av uppvärmningen. Det är en stor stressfaktor för livet i havet som ofta förbises.

    Vidare menar hon att att:

    Vi måste förstå att klimatförändringarna gjort miljöerna ännu mer sårbara. Det behövs metoder och regler för att skydda hotade arter och biotoper i havet mot djuphavsfiske och mot industrier som vill exploatera råvaror som olja, gas och viktiga metaller och andra ämnen från havsbotten.

    För att rädda världshaven måste vi minska våra utsläpp av växthusgaser och för att lyckas med det behöver människor förstå hur negativt utsläppen påverkar haven och vidare hur viktiga haven är för oss. Vi är mer beroende av haven än vad vi tror. Edward Allison, professor vid avdelningen för marin- och miljö­politik vid Washingtonuniversitetet, menar att vi därför utsätter oss för en stor risk när vi ändrar oceanernas kemi och fysik.

    Då jordens medeltemperatur stiger smälter glaciärer, vilket leder till att vattnet också tar större plats. Detta drabbar hela världen, men framför allt önationer och urbefolkningar som lever nära vattnet och fattiga som bor längs utvecklingsländernas kuster. Det blir fråga om en klimatorättvisa där de som minst bidrar till växthusgasutsläppen drabbas värst av dess konsekvenser. Om en vecka börjar COP21 i Paris, där världens länder ska komma överens om ett nytt klimatavtal. Men 64 procent av haven är internationellt vatten som ingen är ansvarig för och staterna brukar bara bry sig om sitt territorialvatten.

    – Trots att det finns så mycket utmärkt vetenskap om detta har resultaten inte nått fram till förhandlarnas öron, säger Edward Allison. Det viktigaste är att vi får ett internationellt avtal för att minska utsläppen […] Men det kräver att politikerna agerar.

    Nadine Le Bris sammanfattar problemet ur både miljö- och ansvarssynpunkt på ett tydligt sätt när hon säger att ”havet tillhör alla och allt levande och är allas ansvar”.

    Sverige lyfts fram som klimatförebild

    I en ny rapport från FN framhålls Sveriges system med elcertifikat som ett bra exempel på åtgärder som kan rädda klimatet och inspirera andra länder till ytterligare åtgärder.  

    Det är inför klimatmötet i Paris som FN släppt sin rapport med hopp om att de goda exemplen ska uppmuntra världens länder att dels förverkliga sina egna planer, dels överträffa andra länders klimatplaner. Klimatavtalet som världens länder förväntas skriva under i Paris bygger nämligen på ländernas frivilliga planer.

    – Den pekar på faktumet att det inte bara är möjligt att implementera planerna utan att många av dem redan är i gång och redan visar tydliga resultat. Rapporten är en hjälp att förstå att vi är på god väg men att vi måste göra ytterligare ansträngningar och att de ansträngningarna är möjliga och i många fall finansiellt intressanta, sade Christiana Figueres, FN:s klimatchef, på en presskonferens under förra veckan.

    Det står emellertid redan nu klart att ländernas nuvarande åtagande inte är nog för att nå målet om max två graders uppvärmning.

    En höjning av två grader anses vara den högsta höjningen jorden kan klara av utan att riskera katastrofala förändringar vad gäller bland annat matproduktion, havsnivåer, fiske och vattenreserver. Att helt stoppa den globala uppvärmingen bedöms inte längre som realistiskt.

    Klimatmötet drar igång den 30 november.

     

    Supermiljöpodden #2 – om energi och Paris efter terrorn

    I det här avsnittet pratar Ellen och Vera om hur läget är inför cop21 efter dåden i Paris, och gräver i lite olika energifrågor.

    Är plast bra? Borde Romson twittrat om klimatmötet i koppling till terrordåden, och hur ser den framtida elproduktionen ut? Det är några saker som diskuteras i veckans podd.

    Här hittar du första avsnittet om återvinning, matsvinn och Östersjön.


    SMB:s nya poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

    Isbjörnarnas överlevnad hotas av klimatförändringarna

    En ny studie från den Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) menar att världens isbjörnar med hög sannolikhet kommer minska med 30 procent fram till år 2050. 

    Idag finns det cirka 26.000 isbjörnar kvar och nu hotas deras överlevnad av minskande isar som i sin tur orsakas av klimatförändringarna.

    – There is a high risk of extinction and the threat is serious, säger Dena Cator vid IUCN, och fortsätter sedan:

    You could consider polar bears to be a canary in the coal mine. They are an iconic and beautiful species that is extremely important to indigenous communities. But changes to their sea ice habitat are already being seen as a result of climate change.

    Bjarne Lyberth, biolog för KNAPK (Grönlands jägar-och fiskarförbund) har inte märkt av någon nedgång av antalet isbjörnar än.

    -No hunter that I know can see any decline in the polar bear populations.

    They are observing more polar bears in east Greenland. Twenty years ago, hunters had to travel hundreds of kilometres to find polar bears. Now they come to the town of Ittoqqortoormiit, säger han till The Guardian.

    För ett par månader sedan kom den här bilden ut på en svältande isbjörnshonan vilket Supermiljöbloggen uppmärksammade då. Bilden är tagen av fotografen Kerstin Langenberger under en av hennes resor till Svalbard.

    Kerstin Langenberger kommenterar själv på sin facebooksida sina upplevelser av resan till Svalbard.

    Jag ser glaciärerna kalva och dra sig tillbaka dussintals till hundratals meter varje år. Jag ser packisen försvinna i rekordfart. Ja, jag har sett björnar i bra form – men jag har också sett döda och svältande isbjörnar. Björnar som vandrar längs strandkanterna, letande efter mat, björnar som försöker jaga renar, äta fågelägg, mossa och sjögräs. Och jag förstod att de tjocka björnarna är i princip bara hanar som stannar på packisen hela året runt. Honorna, å andra sidan, som har sitt bo på land för att föda sina ungar, är ofta smala. Med packisen som drar sig tillbaka längre och längre norrut varje år, tenderar de att bli fast på land där det inte finns så mycket mat.

    Företagsmodellen som tar ansvar sju generationer framåt

    Kravet på ständig tillväxt är idag svårt att kombinera med långsiktighet och miljöhänsyn. I början av november var den världskände föreläsaren Oren Lyons i Sverige och pratade hållbart ledarskap. Som ordförande i det svenska företaget Plantagon representerar han också en helt ny bolagsform med ansvar för framtiden.

    Många aktiebolag drivs idag av ett kortsiktigt tänkande. I motsats till det ekonomiska ansvaret som styrelse och ledning absolut har, anser många att det finns ett alltför begränsat personligt ansvar om något händer som skadar människor och miljö. Aktiebolag är dessutom tvingade att göra vad de kan för att maximera sin vinst, så att aktieägarna får bästa utdelning. Men ingenting hindrar att det sker inom självpåtagna etiska ramverk som går utöver vad lagen kräver. Sådana etiska ramverk har det svenska företaget Plantagon skapat.

    Oren Lyons, är ledare för Onondaga nation, New York State, det sista området i Nordamerika som helt kontrolleras av ursprungsbefolkningen. I Onondaga nation innebär hållbar tillväxt att man tar hänsyn sju generationer framåt i tiden. En verksamhet får alltså inte alltså inte försämra livet för våra barnbarns barnbarns barnbarns barn.

    År 2002 fick Oren Lyons kontakt med den svenske affärsmannen Hans Hassle. Tillsammans skapade de företaget Plantagon, baserat en helt ny bolagsform som Hans Hassle utvecklat och som kallas ”companization”. Det är en blandning av kommersiellt företag och ideell förening.

    Bolagets ägande, styrning och bolagsordning har anpassats till en samhällsroll där företaget tar ett långtgående ansvar för det gemensamma utöver det som lagen kräver, men utan att för den sakens skull göra avkall på det strikt kommersiella i verksamheten.

    I den nya bolagsformen är vd:n personligt ansvarig även för sociala och ekologiska beslut, något unikt i företagsvärlden. Den ideella föreningen har 10 procent av aktierna i bolaget och rätten att utse hälften av styrelsens medlemmar.

    Plantagon utvecklar teknik för att odla på höjden i framtidens storstäder med förhoppning om att städerna ska klara 10–15 procent av sin grönsaksproduktion med hjälp av lokala lösningar.

    ”Companizationen” hoppas kunna växa till 100 000 medlemmar inom några år så att man får ihop eget kapital och slipper gå till riskkapitalister.

    Utöver det delar föreningen ut lika många så kallade ”Closure Rights” som antalet aktier i bolaget. En ”Closure Right” ger innehavarens efterlevande sju generationer framåt i tiden rätt att erhålla en del av de intäkter som den ideella föreningen får om aktiebolaget säljs. Det skapar långsiktighet.


     

    Oren Lyons
    Oren Lyons Foto: Supermiljöbloggen

    Oren R. Lyons är en professor i amerikansk historia, ledare för Onondaga nation och aktiv som representant för de nordamerikanska urinvånarna. Sedan 2008 är han också styrelseordförande i Plantagon. Han är en av världens mest eftertraktade talare i klimat- och rättvisefrågor och har bland annat talat inför FN. Oren R. Lyons deltar i klimatmötet i Paris.

     

    Kungen tror på fossilfritt Sverige

    Stor miljöintervju i Svenska dagbladet. Kungen strävar efter att skapa det första fossilfria hovet. 

    Jennie Stiernstedt, reporter på Svenska dagbladet, har fått möjligheten att intervjua Kung Carl XVI Gustaf, som bland annat får följande fråga:

    Man pratar mycket om att Sverige ska bli första fossilfria välfärdslandet. Kommer kungahuset att bli första fossilfria hovet?

    Enligt Svenska dagbladet anslog kungen en munter ton och svarade:

    – Ja, vi hänger väl med på köpet? Det blir win-win. Självklart. Och jag behöver inte ens anstränga mig.

    En av miljöåtgärderna som nu ses över är möjligheten att sätta upp solceller på slottet, skriver Svenska dagbladet.

    Läs mer:

    Missa inte artikeln om när Kung Carl XVI Gustaf överlämnade ett miljöpris till Supermiljöbloggen.

     

    Qatars klimatbud inför Paris: Ingenting

    Skamlöst agerande av det lilla rika oljelandet. 

    Qatar ligger nära havsnivån och riskerar därmed att drabbas hårt av havsnivåhöjningen som kommer med klimatuppvärmningen. Den insikten tycks dock inte ha påverkat makthavarna i emiratet, vars ekonomi är rejält oljebaserad.

    Qatars totala brist på klimatambitioner är tyvärr inget som förvånar, eftersom det lilla ökenriket idag är världens värsta utsläppare av växthusgaser per capita och har byggt sitt välstånd på olja. Qatar är också det land i världen som har högst inkomst per medborgare, vilket beror på att en stor del av arbetskraften består av gästarbetare som inte kan bli medborgare. Trots denna rikedom anser de sig inte ha råd med en klimatomställning för en hållbar framtid.

    Eftersom det ligger i öknen, borde Qatar vara perfekt för solceller, men det lilla rika oljelandet vill inte själva lova några sådana investeringar, utan förlitar sig på att ”rika länder” (det vill säga de som FN klassade som rika 1992) ska överföra sitt kunnande till Qatar, utan kostnad för dem. I så fall kan de tänka sig att sänka sina utsläpp, annars inte. Inför klimatmötet COP21 i Paris som börjar om en dryg vecka har över 150 länder lämnat in sina löften. Qatar sticker ut genom att inte lova någonting alls.

    Landet var värd för FN:s klimatmöte COP 18 år 2012. Redan då var de i blåsväder, eftersom de inför mötet hade planerat att lova konkreta klimatåtgärder som de sedan backade ifrån. Vi på Supermiljöbloggen skrev då:

    Men måndag morgon, få timmar före COP18:s öppnande, kom Qatar med ett förändrat uttalande. Alla konkreta utfästelser var borta och de viktiga orden om klimatförändringarnas betydelse var ersatta med till intet förpliktigande ordval.

    Regeringen: Vi vill ha färre plastkassar

    Förra året kom EU:s medlemsstater överens om att minska förbrukningen av plastkassar. Nu går regeringen från ord till handling och tar hjälp av Naturvårdsverket för att ta fram en handlingsplan.

     

    – Plast i haven utgör ett hot mot både människor och den biologiska mångfalden, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson. Hon menar också att Sverige är ett land med höga ambitioner ifråga om minskat plastanvändande.

    Regeringen har nu gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att minska och effektivisera användandet av plast i samhället. Detta uppdrag bygger på ett EU-direktiv, som gäller de plastkassar som används i många butiker.

    USA godkänner genmodifierad lax

    För första gången  har ett genmodifierat djur godkänts som människoföda. Gener från den stillahavslevande kungslaxen har korsats med en atlantlax och skapat en fisk som växer mycket snabbt. 

    Företaget AquaBounty har arbetat i tjugo år med att forska fram och försöka få tillstånd att sälja den nya fisken. Äggen får endast produceras i Kanada. Därefter transporteras de till Panama där laxen odlas i en skyddad anläggning.

    Det är bara honornas gener som har manipulerats så att de producerar extra mycket tillväxthormon. Fisken har även försetts med en extra kromosom, så att den inte ska kunna föröka sig ifall den skulle ta sig ut i naturen.

    I den nya ”superlaxen” finns också en så kallad ”startgen” från fisken stånglake, med syfte att aktivera den nya tillväxtgenen.

    Flera miljöorganisationer är kritiska, och kräver en särskild märkning av den genmodifierade fisken.

    Vi kommer dock inte att få se denna fisk dyka upp i våra mataffärer, eftersom EU har hårdare regler än USA för genmanipulerad mat.

    Statoil slutar leta efter olja i Alaska

    Statoil meddelade i veckan att de lämnar Alaska. Sedan 2008 har Statoil bedrivit undersökningar i området i syfte att borra efter olja.

    Statoils besked kommer en månad efter att Obama meddelade att tillstånden för att borra efter olja i amerikanska Arktis inte kommer att förlängas och därmed går ut 2020. I slutet av september meddelade Shell att de ger upp och slutar leta efter olja i Alaska. Det låga oljepriset anses vara en viktig orsak till denna trend, men det finns bedömare som menar att oljebolagen kommer att bli mer intresserade av Arktis igen om oljepriset går upp.

    Att först Shell och nu Statoil avbryter sina tillstånd till havs sänder ett starkt budskap till beslutsfattarna i Paris nästa månad. Att leta efter gas och olja i amerikanska Arktis är för riskabelt och dyrt både för miljön och företagens ”ekonomiska portföljer”, säger Susan Murray från organisationen Oceana.

    Även när det gäller planerna på att borra efter olja i arktiska Barents hav går det dåligt för Statoil. De har tre gånger skjutit upp planerna på att borra efter olja i det så kallade Johan Castberg-fältet i Barents hav.  Men Statoil bedöms komma att fokusera mer på Barents Hav nu när de lämnar Alaska.

    Åtgärder mot klimatförändringar: Vi kan göra åtminstone såhär mycket

    Alla vet att det finns små ö-stater, som Maldiverna i Indiska havet och Tuvalu i Stilla havet, som står inför allvarliga hot mot deras överlevnad om vi inte vidtar effektiva åtgärder för att adressera klimatförändringar och stoppa de ökande havsvattensnivåerna.

    Vid en middag anordnad av Frankrike och Storbritannien i London nyligen beskrev en grupp representanter från sådana ö-stater allvaret i hotet de möter. Förståeligt nog kämpar de hårt för att alla nationer ska göra mer för att minska utsläppen och motverka de värsta effekterna av klimatförändringarna.

    Hoten som resten av världen står inför är inte mindre allvarliga. För att bibehålla ett klimat som kan stötta en hälsosam, välmående population måste vi hålla oss under 1,5 – 2 graders uppvärmning.

    Formen för det internationella klimatavtalet som ska utformas i Paris blir tydligare. Mer än 150 länder har annonserat sina åtaganden för att minska utsläppen. Många har också lovat att öka finansieringen för att hjälpa de fattigaste och mest utsatta länderna anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna.

    Storbritannien och Frankrike agerar genom exempel. Vid 2030 kommer Storbritannien ha halverat sina utsläpp jämfört med 1990 och är på väg att nå sitt lagstadgade mål om 80 procents minskning till 2050. Frankrike kommer att minska sina utsläpp med 40 procent till 2030 jämfört med 1990, och den nya Energy Transition Act ger mekanismer för att finansiera förnybar energi.

    Vi är också dedikerade att stötta utvecklingsländer att stärka sin resiliens och hantera riskerna med klimatförändringarna. Brittiska premiärministern, David Cameron, annonserade nyligen att Storbritannien kommer att bidra med 5,8 miljarder pund mellan April 2016 och Mars 2021. Samtidigt har president Francois Hollande annonserat att Frankrike kommer öka sin årliga finansiering för kampen mot klimatförändringarna från nuvarande 3 miljarder Euro till 5 miljarder Euro till 2020.

    Oavsett, som representanterna för ö-länderna gjorde klart, är summan av alla åtagandena för att minska utsläppen inte nog för att säkra deras hållbara framtid.

    Vi borde se dessa åtaganden som en bas. Vi kan göra åtminstone såhär mycket. De här åtagandena tar oss 15 år in i framtiden, och reflekterar en enorm vidd av ekonomiska, sociala, och teknologiska osäkerheter. Framtiden kan vara lovande. Och COP21 i Paris behöver bygga ännu högre ambitioner.

    Ett skifte är redan synbart. Bevis släppt av PWC visar att den globala ekonomin ökade med 3,3 procent under 2014, medan utsläppen bara ökade med 0,5 procent. Det här indikerar att ekonomisk tillväxt blir alltmer bortkopplat från växthusgasutsläppen.

    Och det går allt snabbare. 37 länder har nu satt ett pris på koldioxid. Kina kommer att ansluta till dem om två år. Världens kapacitet i förnybar energi ökar mer än kol, naturgas och olja tillsammans. Kostnaden för solceller har fallit med ungefär 80 procent sedan 2008 och mer investeringar plöjs in i rena energiteknologier hela tiden.

    Kina ökade med 9,9 GW ny solelskapacitet i de första tre kvartalen under 2015 ensamt – vilket motsvarar mer än en tiondel av Storbritanniens hela inhemska energiproduktion. Många mindre ö-länder har också antagit ambitiösa energimål under det senaste året.

    Övergången har ekonomiska fördelar som går längre än att minska klimatrisken. Exempelvis sysselsätter lågutsläppsekonomin och dess leverantörskedja nu ungefär en halv miljon människor i Storbritannien och Frankrike. I Storbritannien bidrar den här sektorn med mer BNP än bilindustrin. Möjligheterna kommer bara bli tydligare med tiden, och incitamenten att utnyttja dem kommer bara bli större.

    Hotet som vi står inför är väldigt verkligt, även om det inte är lika uppenbart för många av oss som det är för invånarna av ö-staterna. Det finns en roll för oss alla i att konfrontera det.

    Pariskonferensen måste bli en vattendelare som leder oss in i en era av grön ekonomisk utveckling och möjligheter. Vi är säkra på att vi kommer få ett effektivt svar – genom människans uppfinningsrikedom, innovation och beslutsamhet – på den största utmaningen vår civilisation någonsin har sett.

    Baronessan Anelay av St Johns, med ansvar för klimatförändringar vid det brittiska utrikesministeriet

    Annick Girardin, med ansvar för klimatförändringar vid franska utrikesministeriet


     

    Översatt av Beatrice Rindevall

    Miljökatastrof efter gruvdammsolycka i Brasilien

    Den 5 november brast två dammar vid en stor järngruva i sydöstra Brasilien. Dammen innehöll en blandning av gruvavfall och vatten. Dammbrottet orsakade en enorm lerflod som drabbade flera byar.  Volymen på lerfloden motsvarar 25 000 olympiska simbassänger.

    Nu två veckor efter olyckan börjar konsekvenserna bli tydligare. Elva personer har dött, 15 personer är fortfarande saknade och 500 personer har tvingats flytta. De brasilianska vattenmyndigheterna ska ha varnat för att olyckan gjort att vattnet i floden Doce har höga halter av arsenik, zink, koppar och kvicksilver, skriver The Guardian. Att floden förorenas gör att tre miljoner människor saknar drickvatten. Idag fredag befaras den giftiga lermassan nå ut till Atlanden där den bland annat kan påverka sköldpaddor.

    En statlig åklagare ska ha sagt att de undersöker om gruvföretaget Vale höjde vattennivån i dammen som brast genom att även dumpa avfall från en annan gruva där. Efter olyckan höjs röster om strängare miljö- och säkerhetskrav på gruvor i Brasilien.

     

    Svinigt klimatkorkad export av svenskt griskött

    Igår träffade landsbygdsministern Sven-Erik Bucht Kinas ambassadör Chen Yuming för att diskutera Sveriges mål att bli nytt exportland av griskött till Kina. Ett exportsamarbete med Kina skulle enligt en uppskattning av Kött- och Charkföretagen kunna leda till en inkomsthöjning på 100 miljoner kronor per år för den svenska köttbranschen. Jaha, det låter ju bra. Så vad är problemet med det? Jo, köttindustrin är miljöns största fiende, det är problemet. Här langas två enkla argument till varför:

    • Boskapssektorn står enligt FN för 18 % av av de mänskliga växthusgasutsläppen globalt. Detta utgör ensamt en större miljöpåverkan än den sammanlagda påverkan från bilar, flygplan och båtar. Köttkonsumtionen är förknippad med klimatpåverkan oavsett hur och var köttet än produceras.
    • Det går åt enormt mycket mark för att producera foder och de biologiska processerna i marken tillsammans med djurhållning och stallgödselhantering bidrar till utsläpp av metan- och lustgas. Metangas är mer än 20 gånger värre för klimatet än koldioxid.

    Okej, så för att poängtera det självklara: köttkonsumtionen måste minska. Men trots detta välkända faktum verkade inte landsbygdsministern Sven-Erik Bucht hålla med när han igår träffade Kinas ambassadör för att diskutera Sverige som nytt exportland av griskött till Kina. Kina som redan idag konsumerar mest griskött i världen tycker sig behöva mer griskött, och det tycker alltså Sven-Erik att vi ska ge dem.

    I artikeln citeras Magnus Därth, VD för branschorganisationen Kött- och Charkföretag, där han kopplar samman kött och raffinerade produkter med god hälsa. Det blir en väldigt märklig sammankoppling eftersom kött inte direkt är känt för att vara hälsosamt och då raffinerade produkter är svåra eller helt omöjliga att producera på ekologiskt vis. Samarbetet verkar inte helt chockerande gå ut på en ekonomisk vinning. Ekonomi sätts alltså, som så ofta, framför ekologi.

    Hur kan det vara så mycket värt för Sverige att komma in på den kinesiska marknaden att det får ske på en bekostnad av miljön? Gör om och gör rätt, Sven-Erik.

    Österrikes största region 100 procent fossilfri

    Niederösterreich, Österrikes största förbundsland, har avslutat sitt förhållande med fossila bränslen. Nu får de 1,65 miljoner invånarna i stället 100 procent av sin energi från förnybara källor.

    Niederösterreich påbörjade sina storskaliga investeringar i förnybar el redan 2002 och har sedan dess arbetat hårt för att främja energieffektiviserande åtgärder och ren el. Idag kommer regionens energi från vattenkraft, vindkraft, biomassa och solkraft.

    Närmare två tredjedelar utgörs av vattenkraft i form av stora dammprojekt. Detta är tack vare det bergiga landskapet och floden Donau som flyter rakt igenom Niederösterreich från väst till öst. Men 100 procent förnybart har inte bara med miljön att göra. Förbundslandets regeringschef Erwin Pröll nämnde under en presskonferens att satsningen hade skapat 38 000 nya gröna jobb, en siffra som förväntas växa under de kommande åren.

    Niederösterreichs investeringar i förnybar energi är ett bra exempel på hur lokala förutsättningar kan utnyttjas för att möjliggöra en hållbarare framtid. Resten av landet är också på god väg men fossila källor upptar fortfarande en fjärdedel av den totala energimatrisen.

    Förra veckan publicerade Supermiljöbloggen en artikel om World Energy Councils årliga ranking där Sverige ligger i topp. Österrike ligger enligt den här analysen på en femteplats.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.