Ljus framtid för svensk biogas – men nya EU-regler oroar

Det finns goda förutsättningar att öka den ännu begränsade svenska biogasproduktionen, enligt vad som framkom på ett biogasseminarium med en lång rad aktörer i veckan. Investeringsviljan är hög och industrin är intresserad av att ersätta fossil energi med förnybart. Men ett orosmoln har nu dykt upp från EU-håll, trots att kommissionen för inte så länge sedan gett Sverige ett mångårigt tillstånd till skattebefrielse av gasen.

Biogas från organiska avfallsprodukter, gödsel och avloppsslam från jordbruk, hushåll, slakterier och liknande har mycket hög verkningsgrad ur klimatsynpunkt. Den har ofta dubbel nytta eftersom den kan ersätta fossila drivmedel och samtidigt förhindra att klimatskadlig metan läcker ut i atmosfären från till exempel tippar eller gödselsilor.

Trots det har den svenska biogasproduktionen stått och stampat på samma fläck under många år, med cirka två terawattimmar i årlig produktion. Detta kan bland annat förklaras av brist på långsiktiga spelregler och ojämlik konkurrens inom EU. Danmark fick för några år sedan, vilket var oväntat i Sverige, EU att ge klartecken till statsstödd produktion. Detta ledde till att flera svenska biogasproducenter tappade affärskontrakt då kunderna köpte den väsentligt billigare danska gasen istället.

Men förhoppningsvis kan ett uppsving nu vara på gång. Åtminstone att döma av tongångarna på ett biogasseminarium under torsdagen med skånska och västsvenska branschorganisationer, regionpolitiker, länsmyndigheterna i Skåne och Högskolan i Halmstad som arrangörer.

– Det finns förutsättningar att nå upp till den nivå på tio terawattimmar svensk biogas år 2030 som sattes som mål i biogasmarknadsutredningen 2019, förklarade Joel Karlberg, projektledare på Biogas Väst. Som jämförelse kan nämnas att samtliga inrikestransporter använder cirka 84 terawattimmar per år.

Inom kort väntas regeringen lägga fram förordningen för det biogasstöd som från och med i år har finansiering under tre år, totalt med 1,9 miljarder kronor. Stödet kommer att ges till gödselbaserad biogas, en premie för uppgradering till fordonsgas, samt till så kallad förvätskning av biogasen som gör den användbar i fartyg och tunga lastbilar.

Miljö- och produktionsansvariga från fyra inbjuda företag, bland andra kemi- och metalljättarna Perstorp och Höganäs, intygade att man är starkt intresserad av att gå över, allt mer eller helt till biogas, både för processvärme och som råvara.

Efterfrågan kommer sannerligen inte att vara låg: Perstorps petrokemiska anläggning i västsvenska Stenungsund där ett stort försök pågår att ta fram klimatneutral metanol, använder 1,5 terawattimmar energi årligen och vill helt skifta ut den fossila naturgasen. Liknande ambitioner förklarade sig övriga företag också ha.

Nyligen medgav EU Sverige skattebefrielse på biogas till år 2030. Ändå seglar EU:s kommande statsstödsregler upp som ett orosmoln. När unionens regelverk nu revideras kan möjligheterna begränsas att ge större anläggningar stöd, och andra tekniska hinder vara på gång, enligt Linus Klackenberg på Energigas Sverige.