Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Analys Debatt

    Macrons andra mandatperiod: Klimat, miljö och energi i sju punkter

    Mattias Goldmann på plats i Chaumont, Frankrike. Foto: Privat

    President Macron varnar väljarna för att inte ta en seger för given. Le Pens mjukare linje har vunnit nya anhängare och Macrons kritiker är fler än när han vann förra gången. Men Le Pens miljöprogram är så minimalt och huvudsakligen destruktivt att vi fokuserar på vad en seger för Macron i andra valomgången innebär. Mattias Goldmann analyserar från valets Frankrike.

    1. Klimatet som valvinnare

    I första valomgången var miljö och klimat ingen stor valfråga, men inför andra valomgången skärper Macron ändå miljöbudskapet med en slags grönt linjetal i Frankrikes näst största stad Marseille den 16 april. Det finns tre skäl till detta, som troligen är giltiga också i framtida val:

    Kontrasten mot Le Pen är stark – hon har fullt sjå att förneka att hon vill att Frankrike ska lämna Parisavtalet och har profilerat sig på att de 8 000 vindkraftverk som redan finns ska monteras ner. 

    De yngsta väljarna (18-24 år) har miljö högt på sin priolista, och med ett lågt valdeltagande i första omgången kan det få stor betydelse att locka dem att rösta.

    Klimatet är centralt för många av de som i första omgången röstade på vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon – han kom trea med 22 procent av rösterna och vann bland annat i Paris. Det gäller i än högre grad de som röstade på Miljöpartiets Yannick Jadot (4.6 procent) och Paris tidigare borgmästare Anne Hidalgo (1.7 procent). Den som tar en hög andel av dessa röster i andra omgången, har nästan säkrat segern – både i detta val och framgent.

    2. Grönt toppstyre

    Flera av Macrons klimat- och hållbarhetssatsningar första mandatperioden landade inte väl. Den kände miljöprofilen Nicolas Hulot utsågs till miljöminister och avgick i direktsändning, Macrons ”Convention citoyenne » ledde till 149 medborgarförslag på klimatområdet, men numera också till ett missnöje med att bara en handfull av dem hanterats, och klimatlagen och de franska klimatmålen ledde till att Frankrike två gånger dömdes i högsta instans för att inte leva upp till sina åtaganden. Nu vill Macron starta ett miljödirektorat direkt under premiärministern, vilket både signalerar tyngd och ger kontroll.

    3. Fossilfri energi

    ”Frankrike ska bli det första stora land som lämnar kol, gas och olja”, anger Macron, utöver klimatlagens mål om klimatneutralitet 2050.  Under parollen ”Make Our Planet Great Again” lovade han i början av första mandatperioden att avveckla all kolkraft, vilket inte skett – och miljarder har investerats i naturgas.

    Till 2050 ska andelen förnybar el vara 50 procent, resten kärnkraft, mot dagens 67 procent. Macron föreslår sex EPR2-reaktorer med en option på ytterligare åtta, senast år 2050, samtidigt som befintliga reaktorer nu ska drivas så länge som möjligt istället för hans tidigare åtagande att reaktorer ska avvecklas när de är 50 år gamla.

    En massiv satsning på vindkraft utlovas, med femtio vindkraftsparker på totalt 40 GW till år 2050, till stor del havsbaserade – logiskt eftersom Frankrike har Europas längsta kust. Hittills har tempot dock inte imponerat: den första offshore-parken invigdes häromveckan.

    Solenergin ska också tiodubblas jämfört med idag, vilket låter stort men Frankrike är långt efter grannländerna Tyskland och Italien avseende solel. Frankrike ska också bli Europaledande inom vätgas, med en satsning på sju miljarder euro under tio år, vilket ska ge över 100 000 gröna jobb.

    4. Gröna transporter

    Statliga, räntefria elbilslån och ett statligt leasingprojekt för elbilar ska startas så att fler låginkomsttagare ska kunna köra på el. Innan årets slut ska alla rastplatser vid motorvägarna ha laddplatser, mot hälften idag. Fransk fordonsindustri ska 2030 i princip enbart bygga elbilar, med statligt stöd för innovation och batteriutveckling.

    Den koldioxidbaserade Malus-beskattningen på nya bilar förstärks, inklusive att tunga bilar som stadsjeepar ska betala mer. All kollektivtrafik ska gå på el och vätgas, nattåget byggs ut med nya linjer. Frankrike, där Airbus tillverkas, ska bli ”först i världen att producera flyg med låg klimatpåverkan”, anger Macrons program utan att det preciseras. Flyget har tidigare varit i centrum för Macrons klimatpolitik, med stopp för den planerade jätteflygplatsen Notre-Dame-des-Landes och förbud mot inrikesflyg på sträckor där tåget tar 2.5 timmar eller mindre.

    5. Hållbara livsmedel och konsumtion

    Offentliga inrättningar som skolor och sjukhus ska redan idag ha 50 procent ekologiska, hållbara livsmedel, vilket 2024 utvidgas till företags matsalar och serveringar. Minst 20 procent av alla produkter ska säljas i lösvikt år 2030. All reklam för fossil energi förbjuds, inklusive bensin och diesel.

    2025 förbjuds ”onödiga” plastförpackningar och 2040 alla plastförpackningar. Det blir förbjudet att slänga sådant som inte säljs, som kläder – utom livsmedel, där restauranger och butiker ska halvera svinnet på tre år. De som tillverkar tobaksprodukter får ansvaret för renhållningen av dessa. Ett ”reparerbarhetsindex” gäller till en början mobiler, datorer, tv-apparater och tvättmaskiner och utvidgas successivt.

    6. Effektiva byggnader och bostäder

    700 000 bostäder per år ska renoveras med fokus på effektivare energianvändning. Ett liknande löfte i förra valet infriades inte, men 2021 energieffektiviserades trots allt 650 000 bostäder inom MaPrimeRénov-programmet. Ett förbud mot att värma nya byggnader med naturgas införs successivt och luftvärmepumpar stimuleras. Alla kommersiella byggnader med tak på över 500 kvadratmeter måste ha solceller, vid nybyggnader och i samband med ut- eller ombyggnad.

    7. Skyddad biodiversitet

    30 procent av Frankrikes yta på land och till havs ska skyddas, och som första land i världen ska Frankrike 2030 inte alls bidra till avskogning i andra delar av världen. 45 000 hektar skog återplanteras och 140 miljoner träd – två per fransman – ska planteras innan 2030. 10 miljoner euro om året satsas på att säkra kuststräckor mot ny bebyggelse och för allmän tillgänglighet. 

    Hur långt räcker detta?

    Det är svårbedömt, särskilt som de flesta oberoende organisationer som granskat Macrons första mandatperiod som president slår fast att mycket av det som utlovats inte genomförts – i vart fall inte fullt ut eller i tid. Samtidigt är förändringstrycket långt större nu, med franska grenen av Extinction Rebellion som en numera starkare påverkansfaktor än de gula västarna och med ett Frankrike där klimatförändringarna tydligt märks i både land och stad. Dessutom är detta Macrons sista mandatperiod – visst vill han gå till historien som en som genomför och inte bara – vilket många kritiserar honom för – en som pratar vackert?

    Svensk politik hyser många beundrare av Macron, och vi har lärdomar att hämta av hur hans kampanj hanterar klimatfrågan. Ledarskap och stolt nationsbyggande är i centrum, rättvisedimensionen finns tydligt med – och Macron vågar möta väljarna utan löften om bilcheckar eller nya sänkningar av priset på bensin och diesel. 

    Mattias Goldmann i Chaumont, Frankrike
    Mattias Goldmann är miljödebattör och författare till boken Klimatsynda!.


    Läs Greenpeace analys av Macrons första valperiod här.
    Läs Macrons program för 2022-2027 här, specifikt för miljö, klimat, energi här.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.