Fores: ”Svenska utsläpp ökar”

Supermiljöbloggen har tidigare denna månad rapporterat om hur utsläppen av växthusgaser ökat i Sverige under årets första kvartal. Tankesmedjan Fores skriver idag ett längre inlägg på Supermiljöbloggen om vad som ligger bakom ökningen.

SCB:s senaste kvartalsrapportering växthusgasutsläpp är en nedslående läsning. Efter att tidigare i år ha redovisat minskade utsläpp för helåret 2015 rapporterar SCB i sin senaste sammanställning ökade utsläpp för flera sektorer kvartal 1 2016 jämfört med samma kvartal 2015.

För hela ekonomin ökade de svenska utsläppen med 1,9 % i perioden och flera sektorer uppvisar betydande utsläppsökningar. Utsläppen av växthusgaser inte har varit på en så hög nivå sedan första kvartalet 2013. Att ekonomin växer snabbare, med 3,4 % i perioden, är en liten tröst. Sverige behöver växla upp ambitionsnivån för att nå uppsatta miljömål. Nedan kommenterar vi resultaten sektor för sektor.

Svensk ekonomi går bra och förädlingsvärdet ökade i under årets första kvartal med ökar med 3,4% jämfört med samma kvartal 2015. Hur starkt sambandet är mellan utsläpp av växthusgaser och olika branschers bidrag till den svenska ekonomin varierar. Vissa branscher är utsläppsintensiva till sin natur där en ökad produktion ger direkt ökade utsläpp, medan andra branscher kan öka förädlingsvärdet utan att det inverkar nämnvärt på utsläppsnivåerna. Den ekonomiska uppgången syns även i branscher där utsläppen av växthusgaser inte ökat nämnbart. Det gäller till exempel tillverkning av motorfordon, textilier och möbler samt tjänster inom IT, vård och omsorg och finans.

Tabell: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde första kvartalet 2016 jämfört med samma period 2015. (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 1:a kvartalet 2016).

#Inklusive fiske
##Inklusive vatten, avlopp, avfall
###Inklusive ideella organisationer samt privatbilism. Hushållen bidrar inte till förädlingsvärdet.

Figur 1: Samma siffror som i tabellen ovan men här som stapeldiagram.

(SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 1:a kvartalet 2016)

Utsläppsökningen är störst inom sektorn El, gas och värme. Utsläppen ökade med hela 7,9% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 5,3%. El-, gas- och värmeverken har i perioden ökat sin användning av fossila bränslen. Framför allt gäller det naturgas. Utvecklingen följer ett mönster som observerats i USA där utsläppen från gas för första gången är högre än utsläppen från kol. En förklaring till den ökade användningen av fossila bränslen är att första kvartalet 2016 var kallare än motsvarande kvartal 2015.

Näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske visar bara en liten utsläppsökning på 0,5% trots ökning i förädlingsvärde på 2,4. Detta förklaras dock inte att i första hand med effektivisering, utan med att utsläppen inom sektorn främst härrör från jordbruket medan förädlingsvärdet till största del (70%) kan tillskrivas skogsbruket. Mineralutvinningens utsläpp följer ungefär utvecklingen i förädlingsvärde, och ökar 4,6%.

Utsläppen från tillverkningsindustrin ökade under första kvartalet med 1,2 %, att jämföra med förädlingsvärdesutvecklingen på 3,3%. Tillverkningsindustrin utgör ca en fjärdedel av växthusgasutsläppen från svenska ekonomiska aktörer. De branscher som ger mest utsläpp av växthusgaser är stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalietillverkning och tillverkning av cement. Under första kvartalet ökade utsläppen framförallt inom pappers- och pappersvarutillverkning.

Byggverksamheten visar ett positivt exempel på absolut frikoppling under kvartal 1 2016. Utsläpp från byggverksamhet minskade med 0,3% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 7,2%.

Utsläppen från transportindustrin (privatbilism oräknat) ökade med 1,1% i perioden samtidigt som andelen biodrivmedel minskade något. Lejonparten av utsläppen kommer från sjöfart. Sektorns förädlingsvärde ökad i samma period med 0,4%. Hushållens utsläpp kommer till största del från biltransporter. Observera att hushållen av förklarliga skäl inte tillskrivs något förädlingsvärde. Under första kvartalet 2016 minskade hushållens utsläpp med 0,9%. För att nå uppsatta mål om en fossiloberoende fordonsflotta är minskningstakten för låg.

Tjänstesektorn (Övriga tjänster) är en liten ljusglimt i mörkret. Sektorns utsläpp, som huvudsakligen kommer från transporter och arbetsmaskiner, minskade i perioden med 2,9% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 4,3%.

Om tjänstesektorn är en källa till hopp är den offentliga sektorn en källa till oro. Visserligen står sektorn (stat, kommun och landsting) endast för 1% av utsläppen i svensk ekonomi men utvecklingen går åt helt fel håll. Utsläppen ökade i perioden med 3,9%. Förädlingsvärdet ökade med en tredjedel, 1,3%. Även om bidraget till de totala utsläppen är marginellt är signalvärdet från offentlig sektor viktigt. Här krävs en uppryckning.

Sammantaget lämnar utvecklingen i ekonomin totalt en del att önska. Ett ökat förädlingsvärde om 3,4% jämfört med första kvartalet 2015 är förstås bra. Men att utsläppen samtidigt ökar med 1,9% håller inte. Miljömålsberedningens mål om nettonollutsläpp år 2045 och målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta kommer förbli just mål om inte utsläppen minskar i absoluta termer. Inte minst gäller det utsläppen från trafiken.

Markus Larsson och Emilia Ingemarsdotter, Fores klimat- och miljöprogram

Källa: SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 1:a kvartalet 2016